Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
kor vid forderbord

Fodermedel som minskar att metan bildas i våmmen är starka kandidater för att få ned utsläppen ytterligare. Forskningen på området har gått snabbt de senaste åren, men det behövs fortfarande mer kunskap för att vara säker på medlens effekter. Foto: Janne Andersson

Tillsatser i foder kan minska utsläpp av metan

Att utfodra nötkreatur med tillsatser som minskar utsläpp av växthusgasen metan är ett av förslagen som lyfts fram i en ny rapport som tagits fram av Naturvårdsverket i ett regeringsuppdrag.

Jordbrukssektorn är, tillsammans med energisektorn, den bransch där rapportförfattarna ser störst behov av ytterligare insatser för att minska utsläppen av metan. Förslagen som tagits fram ska inte ha negativ påverkan på vare sig svensk livsmedelsproduktion eller biologisk mångfald. Förslagen har stämts av med Jordbruksverket och rapportförfattarna har även fört dialog med forskare kring det aktuella forskningsläget och med branschaktörer kring dagens arbete för att minska utsläpp av metan.

Snabba forskningsframsteg

Fodermedel som minskar att metan bildas i våmmen är starka kandidater för att få ned utsläppen ytterligare. Forskningen på området har gått snabbt de senaste åren, men det behövs fortfarande mer kunskap för att vara säker på medlens effekter. Det är främst två medel som bedöms ha stor potential i dagsläget. Dels det kemiska ämnet 3-nitrooxypropanol (3-NOP) som testats i flera länder, däribland Sverige, och som sedan förra året är godkänt i EU i konventionell mjölkproduktion. Enligt en tillverkare kan medlet minska metanutsläpp med upp till 30 procent från mjölkkor och 45 procent från köttdjur, baserat på fältförsök och vetenskapliga studier.

Kunskap om långsiktiga effekter behövs

Ett annat medel som diskuteras är ett fodermedel av rödalger med den aktiva substansen bromoform. Det behövs dock mer kunskap om de långsiktiga effekterna av de båda fodermedlen och deras påverkan på produktion, hälsa för djur och konsument samt miljökonsekvenser av till exempel storskalig odling av alger.

Testas av branschen redan idag

Redan idag används tillsatser med 3-NOP i den svenska mjölkbranschen i foderförsök eller som en del i särskilda program. Arla har sedan våren 2022 ett stort projekt i Sverige, Danmark och Tyskland på 50 mjölkgårdar. Danska mätningar visar att metanutsläppen är ungefär 30 procent lägre med tillsatsen. Även Norrmejerier testar 3-NOP-tillsatsen sedan januari 2023 på ett antal gårdar. Mer kunskap behövs, men inga negativa effekter har kunnat ses på djurhälsa, mjölkmängd och kvalitet från något av dessa försök.

Innebär en merkostnad

Merkostnaden för tillsatserna är ett hinder för lantbrukare idag. Att utfodra en genomsnittlig svensk mjölkko med fodertillsats med 3-NOP kan innebära en merkostnad på knappt 1200 kronor per år för en genomsnittlig svensk mjölkko, medan merkostnaden för tillsatser baserade på rödalger är betydligt högre. Arla tittar på olika möjligheter för finansiering och i Norrmejeriers fall blir konsumententerna som får stå för den ökade kostnaden genom några kronor dyrare mjölk i butik. Norrmejeriers erfarenhet är dock att det varit svårt att lansera en sådan premiummjölk i tider med höga livsmedelspriser, enligt rapporten.

Gödselåtgärder kan minska utsläpp av metan

Rapporten tar även upp andra åtgärder för att minska utsläpp av metan från jordbruket, till exempel gödselåtgärder som rötning av stallgödsel för biogas, surgörning av stallgödsel, samt täckning och utformning av gödselbrunnar. Dessutom föreslås att Naturvårdsverket och Jordbruksverket ska få i uppdrag att utreda möjligheterna och effekterna vidare med metanreducerande fodertillsatser till nötkreatur i Sverige.

Text: Teresia Borgman

Källa: Minskade utsläpp av metan, Redovisning av regeringsuppdrag, Skrivelse, Naturvårdsverket, 2023-09-21 Länk till annan webbplats.

Läs också Greppa Näringens tidigare artiklar i ämnet:

Kan mjölkkornas metanutsläpp halveras? av Carin Clason 2021-08-17

Betande kor kan ge mindre metan än kor på stall. Förkortad artikel från Jordbruksverkets EKO-brev nr 44 2023-06-05

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev