Fortsatt tillväxt, men det behövs nederbörd
Många höstvetefält är fortfarande fina med höga skördepotentialer. Lokala regn förekom under förra veckan, framförallt i de västra delarna av Skåne, men också i sydost. Där det finns markfukt kan vi se en ökning av kväveinnehållet i grönmassan. Men där det regnat mindre, där jordarna inte är vattenhållande samt där bestånden från början varit svagare ser vi nu effekter av torkan. Tydlig skottreduktion har sannolikt dragit ner skördepotentialen i flera av våra nollrutefält. Utvecklingen går fort och fälten är i stadium 41 till 49
Ökande skillnader i kväveupptag mellan våra nollrutefält
Utvecklingen har gått fort och fälten är i stadierna 41 – 49, utom ett av fälten i Löberöd, som fortfarande är i DC 37.
Variationen i kväveinnehåll i grönmassan har ökat ytterligare sedan förra veckan, både vad gäller nollrutor och fält:
- Kväveinnehåll i nollrutor: 9 - 60 kg N/ha i grönmassan
- Upptagen mängd gödselkväve: 20 - 103 kg N/ha i grönmassan
- Totalt kväveinnehåll i gödslat fält: 30 - 144 kg N/ha i grönmassan
Räkna med att ungefär lika mycket kväve finns i rötterna som i grönmassan.
I tabell 1 redovisas totalt kväveupptag och ökning av kväveinnehåll i grönmassan för samtliga mätplatser
Tabell 1. Upptagen mängd kväve i grönmassan (kg/ha) i de skånska nollrutefälten v 22
Plats | sort | Förfrukt | DC | Kväve från markens leverans | totalupptag | Ökning fält från förra veckan |
---|---|---|---|---|---|---|
Västraby A | Etana | Höstraps | 45 | 39 | 118 | 17 |
Västraby B | Etana | Havre | 45 | 27 | 110 | 14 |
Västraby C | Etana | Slåttervall | 49 | 51 | 115 | 14 |
Kattarp A | Linus | Vitklöver | 43 | 39 | 100 | 9 |
Kattarp B | Kask | Höstraps | 45 | 24 | 117 | |
Påarp A | _ | _ | 43 | 31 | 125 | 9 |
Påarp B | Kask | Höstvete | 41 | 17 | 105 | 14 |
Svalöv A | Kask | Höstvete | 45 | 9 | 69 | 27 |
Svalöv B | Norin | Höstraps | 49 | 20 | 79 | 9 |
Svalöv C | Kask | Höstraps | 41 | 13 | 67 | 18 |
Svalöv D | Kerrin | Höstraps | 41 | 13 | 45 | 15 |
Svalöv E | Brons | Höstvete | 45 | 11 | 30 | 10 |
Fjelie norr | Etana | Höstraps | 47 | 39 | 109 | 3 |
Fjelie söder | Etana | Höstvete | 45 | 32 | 95 | 3 |
Löberöd B | Etana | Höstraps | 43 | 21 | 104 | 23 |
Löberöd A | Brons | Potatis | 37 | 16 | 93 | 24 |
Skegrie A | Brons | Lök | 45 | 72 | 120 | 21 |
Skegrie B | Kask | Höstraps | 45 | 41 | 144 | 21 |
Trelleborg A | Etana | höstraps | 49 | 13 | 115 | 14 |
Trelleborg B | Kask | sockerbetor | 47 | 19 | 133 | 20 |
Krageholm A | Praktik | höstvete | 41 | 23 | 89 | 14 |
Krageholm B | Praktik | oljelin | 41 | 46 | 85 | 15 |
Krageholm C | Praktik | konservärt | 43 | 47 | 96 | 25 |
Krageholm D | Praktik | Höstvete | 43 | 24 | 71 | 0 |
Charlottenlund A | Praktik | Höstvete | 43 | 21 | 116 | 29 |
Charlottenlund B | Etana | Höstraps | 43 | 48 | 119 | 25 |
Sandby gård A | Terrence | Höstraps | 41 | 28 | 78 | 30 |
Sandby gård B | Terrence | Höstvete | 41 | 18 | 96 | 45 |
Dalby A | Hallfreda | Rödklöver | 45 | 28 | 98 | 21 |
Dalby B | Hallfreda | Höstraps | 45 | 38 | 102 | 19 |
Fjälkinge | Praktik | maltkorn | 41 | 31 | 70 | 13 |
Kristianstad | Kask | Höstraps | 41 | 24 | 71 | 13 |
Medel | _ | _ | 29 | 96 | 17 |
Diagram 1. Det är ovanligt stora skillnader mellan platserna vad gäller hur mycket kväve som lagrats in i grönmassan. Där grödan haft jämn tillgång till markfukt är den välutvecklad och fin. Men några av fälten lider av torkan.
Hög tid för komplettering, men inte mycket regn i prognosen just nu
För alla som ännu inte kompletterat eller som delat kompletteringsgivan i två delar finns ännu tid att gödsla. Invänta nederbörd och var noga med att revidera skördeuppskattningen efter torrperioden. Vid komplettering kan totala kvävegivan dras ner med ca 20 kg N för varje ton du uppskattar att skördepotentialen minskat.
Just nu finns inte tillräckliga regnmängder i väderprognosen för att det ska vara lämpligt att lägga mer kväve, men prognosen har varit osäker under en period och läget kan ändras snabbt. Komplettering med mer kväve kan göras fram till avslutad blomning. Vi sen gödsling är Kalksalpeter, rent nitratkväve, det bästa alternativet.
Skottreduktion och blomreduktion kan minska skördepotentialen
Beståndstätheten varierade redan från början i våra fält. Nu riskerar skottreduktion att ytterligare minska antalet ax som går fram. Bild 3 visar en planta från Kattarp, där de flesta skotten fortfarande är kraftiga. I dessa plantor är axanlagen också jämnstora (bild 4). Men där sidoskotten börjat tillbakabildas, som i ett av fälten i Dalby, ser man tydligt hur axanlagen stannar i sin utveckling. (Bild 5 och 6)
Årets sista kvävemätningar
När axen börjar sticka fram blir kvävemätningarna otillförlitliga och vi väljer därför att avsluta säsongens mätningar nu.
Samarbete
Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.
Gunilla Frostgård, Emma Hjelm och Stina Olofsson, Landskrona