Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Liten skillnad mellan nollruta och fält vid första mätningen v.17

Första mätningen av kväveupptag i höstvete visar att upptaget i gödslade och ogödslade rutor i höstvete är väldigt lika. Detta är vanligt så här tidigt på säsongen. Den här första mätningen visar på ett upptag som är något högre än i fjol men något lägre än medelupptaget vid första mätningen.

Foto på ogödslad ruta i höstvetefält

Bild 1. Nollruta i Svinnegarn med ärter som förfrukt.

När första mätningen av kväveupptag i nollrutor i höstvete är avklarad kan vi konstatera att skillnaden mellan fält och nollruta är liten. Eftersom det är tidigt på säsongen och upptaget av kväve inte riktigt kommit igång än brukar det se ut så här vid den här tiden. Vi genomförde mätningen 24 och 25 april. Ett fält, med sorten Norin var inne i stråskjutningsfasen övriga fält var kvar i bestockningsfasen.

I figur 1 ser du skillnaden mellan nollruta och fält för varje fält vi mäter i, den mörkblå stapeln visar upptaget i nollrutan och den ljusblå delen av stapeln visar hur mycket större upptaget är i det gödslade fältet jämfört med nollrutan.

Som ni ser i figur 1 är skillnaden i kväveupptag stor mellan olika platser. Det lägsta upptaget ligger på 10 kg N/ha medan det högsta ligger på ca 40 kg N/ha. Medelvärdet för kväveupptaget i nollrutorna hamnar på 16 kg/ha, vilket är något högre än förra året men något lägre än normalt om vi jämför med medelupptaget vid första mätningen. Medelvärdet för upptaget i de gödslade fälten är 19 kg N/ha, även detta är något högre än förra året men något lägre än normalt om vi jämför med medelupptaget. Observera att det är först från DC 30 som den handburna N-sensorn ger mer säkra värden.

Vi mäter kväveupptag i 16 fält

Under våren och sommaren kommer vi att mäta kväveupptag i höstvete i 16 fält hos tio lantbrukare i Uppland och Västmanland. Vi mäter i nollrutor (ogödslade rutor) och i omkringliggande fält en gång i veckan med en handburen N-sensor. Första mätningen har vi gjort nu vecka 17 och vi kommer fortsätta mäta ungefär fram till axgång. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånat ut en handburen N-sensor till oss.

Genom att följa upptaget i nollrutorna och i fälten under säsongen kan vi räkna ut hur mycket av gödselkvävet som grödan tagit upp och hur mycket kväve som marken levererar. Då är det lättare att anpassa resterande givor efter årets mineralisering.

Fältens förutsättningar variera

Vi mäter framför allt i fält som ligger på växtodlingsgårdar. Sorterna vi mäter i är Julius – 6 fält, Brons 3 fält, Informer – 1 fält, Norin – 4 fält och Linus – 2 fält. Åtta av fälten har stråsäd som förfrukt medan resterande åtta fält har ”bra” förfrukter, såsom höstraps och ärter.

Bestånden ser överlag bra ut även om det varierar något. Plantorna är väl bestockade med 3 till 4 sidoskott i flera av fälten. Antalet skott varierar från cirka 400 till 850 skott per m2 med ett medelvärde på ca 680 skott per m2. I tabell 1 hittar du mer uppgifter om de olika fälten.

Tabell 1. Kväveupptag, utvecklingsstadium och sort per fält.

Plats

Sort

Förfrukt

Gödsling, datum

Mängd
kväve (kg/ha)

DC-stadium

1a Västerås

Julius

Höstvete

11:e april

130

22

1b Västerås

Brons

Vårraps

11:e april

130

22

2a Veckholm

Norin

Vete

12:e april

130

30

3a Enköp.näs

Julius

Korn



23

4a Svinnegarn

Norin

Ärtor

12:e april

108

22

4b Svinnegarn

Norin

Höstvete

12:e april

108

22

5a Enköping

Linus

Höstvete

11:e april

120

21

5b Enköping

Linus

Höstraps

11:e april

120

23

6a Torstuna

Julius

Ärtor



23

6b Torstuna

Julius

Lin



22

7a Grillby

Informer

vårraps

12:e april

75

22

8a Vendel

Brons

Höstvete

21:e april

80

22

8b Vendel

Brons

Vårraps

21:e april

80

23

9a Uppsala

Norin

Korn

v 16


22

10a Börje

Julius

Höstvete



22

10b Börje

Julius

Vårraps



22