Liten skillnad mellan nollruta och fält vid första mätningen v.17
Första mätningen av kväveupptag i höstvete visar att upptaget i gödslade och ogödslade rutor i höstvete är väldigt lika. Detta är vanligt så här tidigt på säsongen. Den här första mätningen visar på ett upptag som är något högre än i fjol men något lägre än medelupptaget vid första mätningen.
När första mätningen av kväveupptag i nollrutor i höstvete är avklarad kan vi konstatera att skillnaden mellan fält och nollruta är liten. Eftersom det är tidigt på säsongen och upptaget av kväve inte riktigt kommit igång än brukar det se ut så här vid den här tiden. Vi genomförde mätningen 24 och 25 april. Ett fält, med sorten Norin var inne i stråskjutningsfasen övriga fält var kvar i bestockningsfasen.
I figur 1 ser du skillnaden mellan nollruta och fält för varje fält vi mäter i, den mörkblå stapeln visar upptaget i nollrutan och den ljusblå delen av stapeln visar hur mycket större upptaget är i det gödslade fältet jämfört med nollrutan.
Som ni ser i figur 1 är skillnaden i kväveupptag stor mellan olika platser. Det lägsta upptaget ligger på 10 kg N/ha medan det högsta ligger på ca 40 kg N/ha. Medelvärdet för kväveupptaget i nollrutorna hamnar på 16 kg/ha, vilket är något högre än förra året men något lägre än normalt om vi jämför med medelupptaget vid första mätningen. Medelvärdet för upptaget i de gödslade fälten är 19 kg N/ha, även detta är något högre än förra året men något lägre än normalt om vi jämför med medelupptaget. Observera att det är först från DC 30 som den handburna N-sensorn ger mer säkra värden.
Vi mäter kväveupptag i 16 fält
Under våren och sommaren kommer vi att mäta kväveupptag i höstvete i 16 fält hos tio lantbrukare i Uppland och Västmanland. Vi mäter i nollrutor (ogödslade rutor) och i omkringliggande fält en gång i veckan med en handburen N-sensor. Första mätningen har vi gjort nu vecka 17 och vi kommer fortsätta mäta ungefär fram till axgång. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånat ut en handburen N-sensor till oss.
Genom att följa upptaget i nollrutorna och i fälten under säsongen kan vi räkna ut hur mycket av gödselkvävet som grödan tagit upp och hur mycket kväve som marken levererar. Då är det lättare att anpassa resterande givor efter årets mineralisering.
Fältens förutsättningar variera
Vi mäter framför allt i fält som ligger på växtodlingsgårdar. Sorterna vi mäter i är Julius – 6 fält, Brons 3 fält, Informer – 1 fält, Norin – 4 fält och Linus – 2 fält. Åtta av fälten har stråsäd som förfrukt medan resterande åtta fält har ”bra” förfrukter, såsom höstraps och ärter.
Bestånden ser överlag bra ut även om det varierar något. Plantorna är väl bestockade med 3 till 4 sidoskott i flera av fälten. Antalet skott varierar från cirka 400 till 850 skott per m2 med ett medelvärde på ca 680 skott per m2. I tabell 1 hittar du mer uppgifter om de olika fälten.
Tabell 1. Kväveupptag, utvecklingsstadium och sort per fält.
Plats | Sort | Förfrukt | Gödsling, datum | Mängd | DC-stadium |
---|---|---|---|---|---|
1a Västerås | Julius | Höstvete | 11:e april | 130 | 22 |
1b Västerås | Brons | Vårraps | 11:e april | 130 | 22 |
2a Veckholm | Norin | Vete | 12:e april | 130 | 30 |
3a Enköp.näs | Julius | Korn | 23 | ||
4a Svinnegarn | Norin | Ärtor | 12:e april | 108 | 22 |
4b Svinnegarn | Norin | Höstvete | 12:e april | 108 | 22 |
5a Enköping | Linus | Höstvete | 11:e april | 120 | 21 |
5b Enköping | Linus | Höstraps | 11:e april | 120 | 23 |
6a Torstuna | Julius | Ärtor | 23 | ||
6b Torstuna | Julius | Lin | 22 | ||
7a Grillby | Informer | vårraps | 12:e april | 75 | 22 |
8a Vendel | Brons | Höstvete | 21:e april | 80 | 22 |
8b Vendel | Brons | Vårraps | 21:e april | 80 | 23 |
9a Uppsala | Norin | Korn | v 16 | 22 | |
10a Börje | Julius | Höstvete | 22 | ||
10b Börje | Julius | Vårraps | 22 |