Börja fundera på ditt kompletteringsbehov v.21

I veckans mätning av kväveupptag i höstvete ser vi att upptaget av kväve har ökat i de gödslade fälten. I nollrutorna går det däremot långsamt. Medelvärdet för kväveupptaget i nollrutorna hamnar på 29 kg/ha och i de gödslade fälten är kväveupptaget 69 kg N/ha.

Vi genomförde den fjärde mätningen av kväveupptag i nollrutor den 19:e och 22:e maj. Alla fält har nu nått stråskjutningen. De flesta var i DC 31-32 medan fälten i Svinnegarn var i DC 37 (flaggbladet just synligt). Sedan förra veckans mätning har det kommit 2-4 mm regn i Enköpingsnäs, Svinnegarn, Enköping och Torstuna. I Veckholm, Grillby, Vendel och Uppsala kom det 11-20 mm regn. Marktemperaturen var i medel 15 grader.

I de gödslade fälten är kväveupptaget i snitt 18 kg N/ha högre än förra veckan, och i nollrutan har kväveupptaget ökat med i snitt 4 kg N/ha. Just nu ligger medelupptaget av kväve i de gödslade fälten på 69 kg N/ha och i nollrutorna på 29 kg N/ha. I de gödslade fälten kan vi se en viss skillnad i förfruktseffekt. I snitt har fälten med bra förfrukt (oljeväxter, ärter) tagit upp 10 kg N/ha mer än fälten med stråsäd som förfrukt.

I figur 1 ser du upptaget av kväve per plats, och skillnaden mellan nollruta och fält. Den mörkblå stapeln visar upptaget i nollrutan och den ljusblå stapeln visar hur mycket större upptaget är i det gödslade fältet jämfört med nollrutan.

Börja fundera på ditt kompletteringsbehov

Fälten har kommit in i DC 31-32 och snart är vi inne i DC 37-39. Vi vet att en komplettering i DC 37-39 ger mest skörd i försöken, men att även senare kompletteringsgivor ger en höjning av skörden. Senare givor har också en större proteinhöjande effekt.

Beakta nedanstående punkter när du ska ta beslut om gödselgivans storlek:

• Fundera på hur mycket av tillfört gödselkväve som tagits upp.
  N-Sensormätningarna visar hur mycket kväve som lagrats in i grönmassan, men lika mycket kväve finns sannolikt i rötterna vid aktuella stadier. Totalt upptagen mängd N = N i grönmassan + N i rötter.
• Kan det finnas outnyttjat kväve kvar i marken?
  Under torra förhållanden transporteras kvävet inte lika effektivt ner till rötterna. Om du lagt stallgödsel, mycket ammoniumkväve eller urea finns också risk att dessa kväveformer inte hunnit omvandlas till lättlösligt nitrat.
• Är den ursprungliga skördeuppskattningen realistisk?
  Eller har skott reducerats vilket kan göra att skörden blir lägre än du trodde från början.
• Ta hjälp av de redskap som står till buds för att bedöma resterande kvävebehov.
  Exempelvis finns nollrutemätningar, N-Tester och CropSat. Satellitkartorna kan också vara en hjälp att få överblick över eventuella torkskador. Tänk på att N-Testern bara ser koncentrationen av kväve i växten och inte vet hur mycket N som finns kvar i marken.
• Hur ser kväveleveransen ut?
  Markens egen kväveleverans är relativt låg i år, vilket gör att behovet av gödselkväve för samma skörd ökar.
  
• Följ väderprognosen
  Bäst effekt av utlagt kväve får du om du gödslar strax före nederbörd.
• Det är fortfarande god tid att bestämma slutlig kvävegiva.
  En bra idé kan vara att dela upp kompletteringen i två delar om läget är osäkert. Om förhållandena blir bättre och markfukten ökar, gör det inget om du lägger sista givan lite senare. Gödsling fram till avslutad blomning kan öka såväl skörd som kvalitet.
• Använd rätt kväveform
  Ju senare gödsling och ju torrare förhållanden, desto viktigare är det för kväveeffektiviteten att använda nitratkväve (Kalksalpeter).
  

Jämförelse mellan olika år

I figur 2 kan du se kväveupptaget för flera år. Jämför vi med tidigare år ser vi att kväveupptaget i nollrutorna ligger något lägre. Kväveupptaget i fälten ligger mer någonstans i mitten.

Nästa mätning

Vi planerar nästa mätning den 26 och 29 maj.

Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala

Tabell 1. Utvecklingsstadium och sort per fält.