Kväveupptaget börjar öka i både nollrutor och fält, vecka 21
Med lite fukt och värme i jorden börjar kväveupptaget öka. Det syns på flera platser, men inte alla, i området. Kväveupptaget är än så länge lägre jämfört med tidigare år.
Kväveupptaget ökar i Östergötland
Höstvetet utvecklas bra i Östergötland och vid mätningen den 20 maj hade det en nod i median. Ett fält har nått DC 37, när flaggbladet just är synligt. Enbart de konventionella fälten mättes.
I de konventionella fälten hade höstvetet tagit upp i medeltal 35 kg/ha i nollrutorna och 58 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Den senaste veckan har kväveupptaget ökat med 5 kg/ha i nollrutorna och 17 kg/ha i de gödslade fälten. Vid mätningen var det lätt duggregn på de första fälten men sedan uppehåll resten av dagen. I några fält syntes nyligen bekämpade ogräs. Det kan påverka mätvärdena. Än så länge slokade ogräsen men hade inte gulnat nämnvärt.
De flesta nollrutorna syns nu för ögat. Ofta brukar det krävas en mätbar skillnad mellan nollruta och gödslat fält på cirka 10-15 kg upptaget kväve för att de ska synas. Kväveupptaget är fortfarande lägre än vad det har varit de senaste åren, se diagram 5.
Andelen upptaget gödselkvävet varierar mellan 9 och 88 % på fälten i Östergötland. Det är bara ett fält som har över 50% upptaget kväve, E13 Åsmestad, och på övriga fält hade mindre än 50% av gödselkvävet tagits upp vid mätningen.
Diagram 1. Kväveupptag i höstvete i Östergötland den 20 maj. Höstvetet var då i DC 31-37. I de konventionella fälten hade vetet tagit upp i medeltal 35 kg/ha i nollrutorna och 58 kg/ha i de gödslade fälten. Jordarterna varierar från något mullhaltig, lerig sand till styv lera.
Störst ökning av upptaget i Södermanland
I Södermanland var vetet i stråskjutningsfasen, DC 32 eller flaggbladsstadiet, DC37, vid mätningarna den 23 maj. Kväveupptaget var i medeltal 47 kg/ha i nollrutorna och 81 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2.
Sedan förra veckan har kväveupptaget ökat med 10 kg/ha i nollrutorna och 24 kg/ha i de gödslade fälten, vilket är den största ökningen av alla de fyra länen som ingår i detta Säsongsnytt.
Andelen upptaget gödselkvävet varierar mellan 17 och 23 % på Stora Lövhulta, så där är det än så länge inte någon kvävebrist. På Klahammar saknar vi uppgifter.
Diagram 2. Kväveupptag i höstvetefält i Södermanland den 23 maj. Höstvetet var då i DC 32-37. Kväveupptaget var i medeltal 47 kg/ha i nollrutorna och 81 kg/ha i de gödslade fälten. Jordarterna är styv lera och mellanlera.
Lägst upptag i Örebro län
Vid senaste mätningen i Örebro län den 23 maj var höstvetet i stadie 31-37. Kväveupptaget var i medeltal 26 kg/ha i nollrutorna och 48 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3. Sedan förra veckan har kväveupptaget minskat något i nollrutorna, ca 4 kg, och ökat med 6 kg i de gödslade fälten. Minskningen kan bero på vilket stadie höstvetet befinner sig i och ligger dessutom inom felmarginalen.
Andelen upptaget gödselkvävet varierar mellan 4 och 19% på Hidinge så än så länge är det ingen brist på kväve där. På Nybble saknar vi uppgifter om gödslingen.
Diagram 3. Kväveupptag i höstvete i Örebro län den 23 maj. Då var höstvetet i DC 31-37. Kväveupptaget var i medeltal 26 kg/ha i nollrutorna och 48 kg/ha i de gödslade fälten. Jordarterna är mjäla och mellanlera.
Litet bidrag från marken i Kalmar län
Vid senaste mätningen i Kalmar län den 23 maj var höstvetet i stadie DC 32-41, merparten var i DC 37. Det betyder att höstvetet i Kalmar och på Öland är längst utvecklat, vilket också är väntat. Kväveupptaget var i medeltal 22 kg/ha i nollrutorna och 71 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 4. Sedan förra veckan har kväveupptaget i princip legat still i nollrutorna, + 1 kg, och ökat med cirka 11 kg i de gödslade fälten. Bidraget från marken är än så länge lågt i Kalmar län och jämfört med förra året är upptaget också lägre. Förra året var upptaget 103 kg kväve per hektar i gödslade fält vid motsvarande tidpunkt.
Vi ser ingen skillnad mellan förfrukter, i Vassmolösa där fälten ligger bredvid varandra har nollrutan med ärtor som förfrukt bara 3 kg högre kväveupptag än nollrutan som har majs som förfrukt. Inte heller i Stora Frö eller i Eriksöre syns det någon skillnad i kväveupptag mellan de nollrutor som har en bättre förfrukt (raps eller bruna bönor) jämfört med de som har vete som förfrukt.
Andelen upptaget gödselkvävet varierar mellan 23 och 45 %. Så än så länge har inget fält kommit över 50% upptaget gödselkväve.
Diagram 4. Kväveupptag i höstvetefält i Kalmar län den 23 maj. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 31-39. Kväveupptaget var i medeltal 22 kg/ha i nollrutorna och 71 kg/ha i de gödslade fälten. Jordarterna varierar från mo till lättlera.
Behövs det mera kväve?
Det börjar bli dags att fatta beslut om det behövs mera kväve, särskilt i Kalmar län. I övriga län kan beslutet vänta ytterligare ett tag.
Vid beslut om kompletteringsgödsling behöver du ta hänsyn till flera faktorer:
- Förväntad skörd – står sig skördeprognosen eller finns det anledning att justera den uppåt eller neråt?
- Kväveleverans från marken. Skillnaden mellan fält är som sagt stor, från 11 till 89 kg/ha i våra mätningar. Var på skalan ligger dina fält? Egna nollrutor ger ett bra beslutsunderlag. Om de är väldigt bleka är kväveleveransen från marken liten. Är färgskillnaden jämfört med den gödslade grödan liten är kväveleveransen från marken troligen ganska stor.
- Hur mycket har du gödslat hittills och hur stor andel av gödselkvävet har grödan tagit upp? Om mer än hälften av gödselkvävet har tagits upp nu finns det anledning att tillföra mer.
- Hittills har antagligen förlusterna från gödseln varit små eftersom det har varit torrt.
- Syftet med odlingen. Vilken betydelse har proteinhalten och ger den någon merbetalning?
Försök har visat att även senare kompletteringar normalt ger god skörderespons samtidigt som kväveutnyttjandet blir bättre. Det är också ett sätt att styra kvävet till högre proteinhalt. En annan fördel med att vänta lite är att skördebedömningen blir säkrare. På fält som visar tecken på kvävebrist eller där en stor andel av det tillförda gödselkvävet har förbrukats finns det däremot anledning att komplettera så snart som möjligt.
Verktyg för att bedöma om det behövs mer kväve och för att styra spridningen
Använd de verktyg som finns för att bedöma gödslingsbehovet:
- Mät kväveupptag i din eller dina nollrutor, till exempel med hjälp av en rådgivare, för att få en bra bild av fältets kväveleverans.
- N-Testern mäter kvävekoncentrationen i bladen och med den kan du få en bild av fältets genomsnittliga kvävebehov.
Variera spridningen av kväve vid sista kvävegivan för att komma så nära ekonomiskt optimal giva och samtidigt få så små förluster som möjligt. Det finns några olika varianter för att styra gödslingen:
- Använd CropSAT, via Greppa Näringen har du fortfarande kostnadsfri tillgång till CropSAT. Använd CropSAT
- AtFarm är ett annat snarlikt system som CropSAT för precisionsgödsling.
- Gödsla med precision med en traktorburen kvävesensor, tex N-sensor eller någon annan sensor.
Jämförelse mellan år
I diagram 5 visas kväveupptaget i de konventionella höstvetefält som har ingått i mätningarna i Östergötland, Södermanland, Örebro och Kalmar län åren 2016-2022. Upptaget i år ligger lägre än de tidigare åren.
Diagram 5. Kväveupptag i de konventionella höstvetefält som har ingått i mätningarna i Östergötland, Södermanland, Örebro och Kalmar län åren 2016-2022. Det är inte riktigt samma gårdar alla år.
Varierande förutsättningar på fälten
Vi mäter i år kväveupptaget i 30 nollrutor och gödslade höstvetefält från Kalmar/Öland i söder till Södermanland och Örebro län i norr. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och även beräkna hur mycket av det tillförda gödselkvävet grödan har tagit upp hittills.
Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten visas i tabell 1.
Plats | Sort | Jordart | Förfrukt | Kväve-gödsling, kg N/ha Höst | Kväve-gödsling, kg N/ha Vår Totalt | Stallgödsel växtföljden |
---|---|---|---|---|---|---|
E1 Vårdsberg | Kerrin | mr SL | höstraps | 130 | Slam 4 ton ts/ha var 7-e år | |
E2 Vårdsberg | Kerrin | mr SL | höstvete | 130 | Slam 4 ton ts/ha var 7-e år | |
E3 Helleberga | Hereford | mmh ML | höstvete | 10 | 78 | |
E4 Helleberga | Kerrin | mmh ML | ärter | 6 | 76 | |
E5 eko Helleberga Ekogården | Stava | ML | åkerböna | Höns-/kycklinggödsel 8 ton/ha var 5-e år | ||
E6 Ullekalv | Hereford | nmh l Sa | höstvete | 15 | 162 | |
E7 Högby | syrsand/ mo | höstvete | 140 | |||
E8 Högby | syrsand/ mo | potatis | 140 | |||
E9 eko Elgsjö | Hallfreda | mmh mj LL | ärter | |||
E10 Broby | Informer | ML | höstvete | 76 | Hönsgödsel, 10 ton/ha var 3-e år | |
E11 Broby | Terence | ML | höstvete | 81 | Hönsgödsel, 10 ton/ha var 3-e år | |
E12 eko S. Freberga | Hallfreda | åkerböna | 70 | |||
E13 Åsmestad | Norin | SL | korn | 20 | 59 | Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha var 5-e år |
E14 Åsmestad | Brons | ML | höstraps | 119 | ||
D1 St. Lövhulta | Julius | SL | höstvete | 17 | 142 | |
D2 St. Lövhulta | Hallfreda | SL | korn | 9 | 137 | |
D3 Klahammar | Ahoi | ML | lin | |||
D4 Klahammar | Norin | ML | lin | |||
H1 Vassmolösa | Informer | nmh LL | majs | 143 | Grisflyt 30 ton/ha | |
H2 Vassmolösa | Cubus | nmh LL | ärter | 143 | Grisflyt 30 ton/ha | |
H3 Kläckeberga | Informer | nmh ML | vall | 54 | Nötflyt | |
H4 Stora Frö | Ahoi | nmh mo/mjäla | höstvete | 166 | Grisflyt 17 ton/ha | |
H5 Stora Frö | Informer | nmh mo/mjäla | bönor | 166 | Grisflyt 17 ton/ha | |
H6 Eriksöre | Linus | LL | pumpa | 147 | Fastgödsel nöt 20 ton/ha var 4-e år | |
H7 Eriksöre | Pondus | LL | höstraps | 134 | Fastgödsel nöt 20 ton/ha var 4-e år | |
T1 Hidinge | Julius | ärter | 190 | Grisflyt 35 ton/ha | ||
T2 Hidinge | Julius | korn | 85 | |||
T3 Hidinge | Julius | lin | 85 | |||
T4 Nybble | Reform | mjäla/ ML | höstvete | Slam i växtföljden | ||
T5 Nybble | Ahoi | ML | vårvete | Rötrest i höstas |
Pernilla Kvarmo, Tellie Karlsson och Johan Malgeryd, Linköping och Kalmar