Fortsatt tillväxt, men det behövs nederbörd

Många höstvetefält är fortfarande fina med höga skördepotentialer. Lokala regn förekom under förra veckan, framförallt i de västra delarna av Skåne, men också i sydost. Där det finns markfukt kan vi se en ökning av kväveinnehållet i grönmassan. Men där det regnat mindre, där jordarna inte är vattenhållande samt där bestånden från början varit svagare ser vi nu effekter av torkan. Tydlig skottreduktion har sannolikt dragit ner skördepotentialen i flera av våra nollrutefält. Utvecklingen går fort och fälten är i stadium 41 till 49

Bild 1. På de vattenhållande lättlerorna i sydvästra delen av Skåne fortsätter kväveupptaget och skördepotentialen är ännu god. Det frodiga fältet utanför Trelleborg är i DC 47och har tagit upp hela 133 kg kväve. Nollrutan är svag och kväveinnehållet har till och med minskat sedan förra veckan. (Foto: Sofie Logardt)

Bild 2. På detta lite bleka fält på Krageholm har kväveinnehållet per ha inte ökat sedan förra veckan, utan ligger kvar på 71 kg N/ha. DC 43.(Foto: Lisbeth Hansson)

Ökande skillnader i kväveupptag mellan våra nollrutefält

Utvecklingen har gått fort och fälten är i stadierna 41 – 49, utom ett av fälten i Löberöd, som fortfarande är i DC 37.

Variationen i kväveinnehåll i grönmassan har ökat ytterligare sedan förra veckan, både vad gäller nollrutor och fält:

Kväveinnehåll i nollrutor: 9 - 60 kg N/ha i grönmassan
Upptagen mängd gödselkväve: 20 - 103 kg N/ha i grönmassan
Totalt kväveinnehåll i gödslat fält: 30 - 144 kg N/ha i grönmassan

Räkna med att ungefär lika mycket kväve finns i rötterna som i grönmassan.

I tabell 1 redovisas totalt kväveupptag och ökning av kväveinnehåll i grönmassan för samtliga mätplatser

Tabell 1. Upptagen mängd kväve i grönmassan (kg/ha) i de skånska nollrutefälten v 22

Plats	sort	Förfrukt	DC	Kväve från markens leverans	totalupptag	Ökning fält från förra veckan
Västraby A	Etana	Höstraps	45	39	118	17
Västraby B	Etana	Havre	45	27	110	14
Västraby C	Etana	Slåttervall	49	51	115	14
Kattarp A	Linus	Vitklöver	43	39	100	9
Kattarp B	Kask	Höstraps	45	24	117
Påarp A	_	_	43	31	125	9
Påarp B	Kask	Höstvete	41	17	105	14
Svalöv A	Kask	Höstvete	45 (37-51)	9	69	27
Svalöv B	Norin	Höstraps	49	20	79	9
Svalöv C	Kask	Höstraps	41	13	67	18
Svalöv D	Kerrin	Höstraps	41	13	45	15
Svalöv E	Brons	Höstvete	45	11	30	10
Fjelie norr	Etana	Höstraps	47	39	109	3
Fjelie söder	Etana	Höstvete	45	32	95	3
Löberöd B	Etana	Höstraps	43	21	104	23
Löberöd A	Brons	Potatis	37	16	93	24
Skegrie A	Brons	Lök	45	72	120	21
Skegrie B	Kask	Höstraps	45	41	144	21
Trelleborg A	Etana	höstraps	49	13	115	14
Trelleborg B	Kask	sockerbetor	47	19	133	20
Krageholm A	Praktik	höstvete	41	23	89	14
Krageholm B	Praktik	oljelin	41	46	85	15
Krageholm C	Praktik	konservärt	43	47	96	25
Krageholm D	Praktik	Höstvete	43	24	71	0
Charlottenlund A	Praktik	Höstvete	43	21	116	29
Charlottenlund B	Etana	Höstraps	43	48	119	25
Sandby gård A	Terrence	Höstraps	41	28	78	30
Sandby gård B	Terrence	Höstvete	41	18	96	45
Dalby A	Hallfreda	Rödklöver	45	28	98	21
Dalby B	Hallfreda	Höstraps	45	38	102	19
Fjälkinge	Praktik	maltkorn	41	31	70	13
Kristianstad	Kask	Höstraps	41	24	71	13
Medel	_	_		29	96	17

Kväveupptag i nollrutor och i fält
	Kväve från markens leverans	Upptaget gödselkväve i ovanjordisk grönmassa
Västraby A	39	79
Västraby B	27	83
Västraby C	51	64
Kattarp A	39	61
Kattarp B	24	93
Påarp A	31	94
Påarp B	17	88
SvalövA	9	60
Svalöv B	20	59
Svalöv C	13	54
Svalöv D	13	32
Svalöv E	11	19
Fjelie norr	39	70
Fjelie söder	32	63
Löberöd B	21	83
Löberöd A	16	77
Skegrie A	72	48
Skegrie B	41	103
Trelleborg A	13	102
Trelleborg B	19	114
Krageholm A	23	66
Krageholm B	46	39
Krageholm C	47	49
Krageholm D	24	47
Charlottenlund A	21	95
Caharlottenlund B	48	71
Sandby gård A	28	50
Sandby gård B	18	78
Dalby A	28	70
Dalby B	38	64
Fjälkinge	31	39
Kristianstad	24	47

Diagram 1. Det är ovanligt stora skillnader mellan platserna vad gäller hur mycket kväve som lagrats in i grönmassan. Där grödan haft jämn tillgång till markfukt är den välutvecklad och fin. Men några av fälten lider av torkan.

Hög tid för komplettering, men inte mycket regn i prognosen just nu

För alla som ännu inte kompletterat eller som delat kompletteringsgivan i två delar finns ännu tid att gödsla. Invänta nederbörd och var noga med att revidera skördeuppskattningen efter torrperioden. Vid komplettering kan totala kvävegivan dras ner med ca 20 kg N för varje ton du uppskattar att skördepotentialen minskat.

Just nu finns inte tillräckliga regnmängder i väderprognosen för att det ska vara lämpligt att lägga mer kväve, men prognosen har varit osäker under en period och läget kan ändras snabbt. Komplettering med mer kväve kan göras fram till avslutad blomning. Vi sen gödsling är Kalksalpeter, rent nitratkväve, det bästa alternativet.

Skottreduktion och blomreduktion kan minska skördepotentialen

Beståndstätheten varierade redan från början i våra fält. Nu riskerar skottreduktion att ytterligare minska antalet ax som går fram. Bild 3 visar en planta från Kattarp, där de flesta skotten fortfarande är kraftiga. I dessa plantor är axanlagen också jämnstora (bild 4). Men där sidoskotten börjat tillbakabildas, som i ett av fälten i Dalby, ser man tydligt hur axanlagen stannar i sin utveckling. (Bild 5 och 6)

Bild 3 och 4. En kraftig veteplanta med flera jämnstora skott. Axanlagen är fina och lika långt komna i alla skotten. (Foto: Gunilla Frostgård)

Bild 5 och 6. Exempel på sen skottreduktion. Två av skotten stannar i utvecklingen, medan två skott fortsätter växa till. Axanlagen är olika stora. (Foto: Gunilla Frostgård)

Årets sista kvävemätningar

När axen börjar sticka fram blir kvävemätningarna otillförlitliga och vi väljer därför att avsluta säsongens mätningar nu.

Samarbete

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Gunilla Frostgård, Emma Hjelm och Stina Olofsson, Landskrona