Säsongsnytt vecka 21
Kväveupptaget fortsätter med bra fart
Under senaste veckan har kväveupptaget fortsatt i bra takt i de flesta områdena i Region öst. Det var störst ökning i Södermanland och minst i Örebro medan Östergötland och Kalmar ligger i mitten. Det har också kommit stora mängder nederbörd på vissa platser de senaste dagarna, något som kan påverka grödans utveckling och eventuellt förluster.
I Säsongsnytt Öst resonerar vi om risk för förluster, mätresultaten presenteras för varje område, en jämförelse av kväveupptaget mellan år och nyheter om olika verktyg som du kan använda för att fördela kvävegivan och även se upptaget i fält.
Risk för förluster efter den senaste tidens nederbörd
På många håll i landet har det kommit stora regnmängder under våren och särskilt de senaste dagarna. Då ökar risken för kväveförluster, särskilt på fält där man har spridit stora kvävegivor tidigt. När jorden är helt eller delvis vattenmättad kan kväve avgå i gasform via denitrifikation. På lättare jordar kan det lakas ut i form av nitrat vid höga nederbördsmängder.
2015 var ett liknande år då vi också hade svalt väder och mycket nederbörd i maj och juni. Även i fält där man inte ser tydliga vattenskador kan kväveförluster förekomma och kräva kompletteringsgödsling för att utnyttja skördepotentialen och nå önskade proteinhalter. 2015 hade vi som många säkert minns frodiga bestånd, bra skördar men mycket låga proteinhalter. Tänk också på att skördepotentialen troligen sjunker om grödan är vattenskadad.
Ofta går det att kompensera för eventuella förluster med komplettering av kväve även i senare utvecklingsstadier. Försök med kvävegödsling till maltkorn i Västra Götaland 2015 visar bra effekt på skörd och proteinhalt. Även 1995 och 1999 gjordes försök i havre och korn med liknande resultat. Där gav kompletteringsgödsling med 30 kg kväve i form av kalksalpeter en skördeökning på 28-40 % och 60 kg kväve en skördeökning på 34-62 %.
Höstvetet i Östergötland tar fortfarande upp kväve i bra takt
Denna vecka hade den snabba utvecklingen och även den stora ökningen av kväveupptag avstannat lite jämfört med veckan före. Vid mätningen den 21 maj hade höstvetet två noder, DC 32, på alla fält utom två, som hade en nod, DC 31. Kväveupptaget i nollrutornas var i medeltal 39 kg/ha och i fälten 88 kg/ha, oförändrat respektive en ökning på 13 kg/ha jämfört med veckan före. Upptaget i varje fält vid mätningen visas i diagram 1 och över tid i diagram 2-4. I bild 1-3 visas nollrutor från tre olika fält.
Alla fält utom två hade tagit upp 14-46% av det tillförda gödselkvävet, utifrån de uppgifter vi har fått om gödslingarna. I de två fält som hade tagit upp mer än 50% var upptaget 56% respektive 74%. Då har upptaget i nollrutan först räknats bort.
Högt kväveupptag i Södermanland
Även denna vecka har höstvetet tagit upp bra med kväve i Södermanland. Vid mätningen den 24 maj hade höstvetet två noder, DC 32, på tre fält och på ett fält börjar flaggbladet synas, DC 37. Kväveupptaget i nollrutorna var i medeltal 52 kg/ha och i fälten 108 kg/ha, vilket innebär att upptaget har ökat med 10 kg/ha respektive 20 kg jämfört med veckan före. Upptaget i varje fält vid mätningen visas i diagram 5 och över tid i diagram 6. I bild 4 visas nollrutan i fält D15.
På fälten hade cirka 24-46% av det tillförda gödselkvävet tagits upp, utifrån de uppgifter vi har fått om gödslingarna.
Vid mätningen den 24 maj börjar flaggbladet synas på alla fält, DC 37. Kväveupptaget i nollrutorna var i medeltal 15 kg/ha och i fälten 70 kg/ha, vilket innebär att upptaget har minskat med 1 kg/ha respektive ökat med 15 kg/ha jämfört med veckan före. Upptaget i varje fält vid mätningen visas i diagram 7 och över tid i diagram 8. Det innebär att kväveupptagen på dessa fem fält ligger lägst trots att Hidinge använder stallgödsel regelbundet.
På fälten hade cirka 17-54% av det tillförda gödselkvävet tagits upp, utifrån de uppgifter vi har fått om gödslingarna.
Diagram 8. Kväveupptag över tid i fälten på Hidinge och Nybble gård, Örebro län.
Upptaget i Kalmar län lika stort som i Östergötland
Vid mätningen den 21 maj i Kalmar län hade höstvetet två noder på alla fält, DC 32. Kväveupptaget i nollrutorna var i medeltal 45 kg/ha och i fälten 103 kg/ha, vilket innebär att upptaget har ökat med 4 kg/ha respektive 17 kg/ha jämfört med veckan före. Upptaget i varje fält vid mätningen visas i diagram 9 och över tid i diagram 10. I bild 5 visas nollrutan i fält H21.
På fälten hade cirka 18-42% av det tillförda gödselkvävet tagits upp, utifrån de uppgifter vi har fått om gödslingarna.
Diagram 9. Vid mätningen den 21 maj i Kalmar län hade höstvetet två noder på alla fält, DC 32. Kväveupptaget i nollrutorna var i medeltal 45 kg/ha och i fälten 103 kg/ha, vilket innebär att upptaget har ökat med 4 kg/ha respektive 17 kg/ha jämfört med veckan före. Jordarterna är främst lättleror och mo/mjälajordar.
Diagram 10. Kväveupptag över tid i höstvetefält i Kalmar län.
Kväveupptag jämfört med tidigare år och efter olika förfrukter
Vi har gjort en jämförelse av kväveupptag i nollrutor och gödslade fält mellan år, i diagram 11. Observera att jämförelsen ska göras med försiktighet eftersom det inte riktigt är samma gårdar och fält som har varit med hela tiden. I diagrammet ser det ut som att vid denna veckas mätning, när grödan har nått DC32 i median, är upptaget i nollrutorna ungefär i mitten och upptaget i de gödslade fälten högt jämfört med tidigare år. De förhållandevis låga värdena från Örebro län drar ner genomsnittet. Det kan komma att ändra sig framöver beroende på hur vädret utvecklar sig.
Vi kan se att vi fortfarande har högst upptag efter höstraps jämfört med alla övriga förfrukter och mellan övriga förfrukter som stråsäd, ärter och lin skiljer det sig väldigt lite. Upptaget efter höstraps i nollrutor var cirka 47 kg/ha och i gödslade fält cirka 98 kg/ha, en skillnad på 10 respektive 12 kg/ha cirka till övriga förfrukter. Vi kan också se att upptaget är cirka 11 kg/ha högre i nollrutor på gårdar med stallgödsel i växtföljden (43 respektive 93 kg/ha upptag) jämfört med gårdar utan stallgödsel.
Diagram 11. Jämförelse mellan år av kväveupptag i nollrutor och gödslade fält. Observera att jämförelsen ska göras med försiktighet eftersom det inte riktigt är samma gårdar som har varit med hela tiden.
Utnyttja verktygen för variationer i fältet
Ta gärna hjälp av verktyg som kvävesensorer eller vegetationsindexkartor.
Även i år bidrar Greppa Näringen i arbetet med att ta fram vegetationsindexkartor, så att tjänsten CropSAT kan utnyttjas kostnadsfritt. Du kommer åt kartorna på Greppa Näringens webbplats under Räkna själv eller www.cropsat.se Länk till annan webbplats.. Dataväxt ansvarar för CropSAT.
Om du skapar ett gratiskonto kan du söka efter jordbruksblock, markera dem och eventuellt dela fälten med hjälp av en delningslinje. Därefter ta fram en vegetationskarta och skapa tilldelningsfil för gödsling. Sverige är med och delfinansierar europeiska rymdstyrelsens, ESA-s, arbete med satelliter som Sentinel 2. Det ser ut att finnas bilder från maj på de flesta ställen även om de inte är många. Det har varit en ovanligt molnig vår vilket gör att många bilder sorteras bort på grund av molnighet. Har du frågor kring specifika bilder kan du kontakta Dataväxts support för CropSAT för att få hjälp. Bild 6 visar ett fält i CropSAT.
Bild 6. Satellitbild över ett fält från den 21 maj 2021 i CropSAT där du kan fördela kvävegivan utifrån vegetationsindex.
Testa nya funktioner i CropSAT
Det finns ett par intressanta funktioner i CropSAT som är under utveckling. Du kan läsa mer om dem nedan. Dataunderlaget är begränsat och i nuläget är de så kallade betaversioner och kan ännu inte betraktas som färdigutvecklade. För att komma åt de nya funktionerna behöver du skapa ett gratiskonto och logga in. Läs mer om de båda betafunktionerna i CropSAT på webbplatsen www.slu.se/LADS Länk till annan webbplats.
Läs av kväveupptaget i höstvete i CropSAT
Funktionen Kväveupptag i höstvete visar beräknad mängd upptaget kväve i höstvete i kg kväve per hektar. Modellen fungerar i utvecklingsstadierna DC 31-45 bygger och bygger på beräkningar som har tagits fram för åren 2016-2018. Den kan ge vägledning när du ska bestämma kompletteringsgiva. När modellen testades mot oberoende mätningar var medelfelet 10-11 kg kväve per hektar. Enskilda satellitbilder i en tidsserie kan ha lägre eller högre reflektansvärden än förväntat beroende på skillnader i atmosfäriska förhållanden och det kan i sin tur påverka det beräknade kväveupptaget. Det är därför lämpligt att titta på bilder vid några olika datum för att upptäcka om det förekommer orimliga värden. Modellen har utvecklats av Wolters et al. (2019) inom ramen för ett pågående arbete vid SLU.
Automatisk kvävefördelning med Target-N
Du kan också testa den nya funktionen Automatisk kvävefördelning, eller Target-N, i CropSAT. Target-N fördelar kvävegivan automatiskt över fältet med hjälp av satellitdata när du anger en medelkvävegiva för fältet. Modellen är utvecklad för kompletteringsgödsling i höstvete i DC37. Det är viktigt att välja lämplig satellitbild, så nära DC 37 som möjligt. Fördelningsmodellen är framtagen och testad under två års fältförsök. I utvecklingen av modellen har en drönarburen kamera använts och kopplats ihop med samma nio våglängdsband som även finns i bilderna från satelliten Sentinel-2. Arbetet utförs inom projektet Target-N av SLU och Hushållningssällskapet, med finansiering av Stiftelsen lantbruksforskning samt delvis Västra Götalandsregionen.
Varierande förutsättningar på fälten
Vi mäter i år kväveupptaget i 26 nollrutor och gödslade fält från Kalmar/Öland i söder till Södermanland och Örebro län i norr. Det är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Lantbrukarna har lagt ut en presenning i samband med gödslingarna för att skapa en ogödslad ruta. Bakgrundsdata för fälten visas i tabell 1.
Sorter, jordarter, förfrukter och kvävegivor för fälten
Plats | Sort | Jordart | Förfrukt | Kväve- gödsling kg N/ha Höst | Kväve- gödsling kg N/ha Vår totalt | Stallgödsel växtföljden |
---|---|---|---|---|---|---|
E1 Vårdsberg | Informer | mmh SL | Höstvete | 185 | Ja, hönsgödsel 10 ton/ha var 4:e år | |
E2 Vårdsberg | Kerrin | mmh SL | Höstraps | 185 | Nej | |
E3 Helleberga | Hereford | mmh ML | Höstraps | 18 | 203 | Nej |
E4 Helleberga | Kerrin | mmh ML | Höstvete | 18 | 233 | Ja |
E5 Ullekalv | Hereford | n mh l Sa | Höstvete | 16 | 138 | Nej |
E6 Ullekalv | Hereford | n mh l Sa | Höstraps | 16 | 139 | Nej |
E7 Högby | Hallfreda | Syrsand/mo | Höstvete | 145 | Nej | |
E8 Högby | Hallfreda | Syrsand/mo | Potatis | 145 | Nej | |
E9 Broby | Informer | m mh ML | Höstraps | 153 | Hönsgödsel 5 ton/år | |
E10 Broby | Reform | m mh ML | Höstvete | 12 | 144 | Hönsgödsel 5 ton/3 år |
E11 Österstad | Brons | ML | Korn | 20 | 159 | Nej |
E12 Österstad | Informer | ML | Potatis | 144 | Nej | |
D13 St Lövhulta | Julius | SL | Höstvete | 14 | 159 | Kycklinggödsel, 4 ton var 6:e år inför raps |
D14 St Lövhulta | Linus | SL | Höstraps | 19 | 134 | Kycklinggödsel 4 ton var 6:e år inför raps |
D15 Klahammar | Linus | ML | Korn | 14 | 195 | Rötrest 12 ton/ha vart 4:e år |
D16 Klahammar | Norin | LL | Lin | 14 | 195 | Rötrest vart 4:e år |
H17 Vassmolösa | Informer | nmh l Mj | Höstraps | 160 | Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland | |
H18 Vassmolösa | Informer | nmh l Mo | Majs | 160 | Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland | |
H19 St Frö | Ahoi | LL | Höstraps | 108 | Svinflytgödsel, ca 17 ton/(ha*år) | |
H20 Eriksöre | Hallfreda | LL | Pumpa | 172 | Nej | |
H21 Eriksöre | Hallfreda | LL | Matpotatis | 165 | Nej | |
T22 Hidinge | Julius | mmh ML | Oljelin | 207 | Svinflytgödsel vart år | |
T23 Hidinge | Julius | mmh MoMj LL | Ärter | 207 | Svinflytgödsel vart år | |
T24 Nybble | Reform | ML | Höstraps | 18 | 119 | Nej |
T25 Nybble | Ahoi | Mjäla, ML | Höstvete | 18 | 137 | Nej |
T26 Nybble | Ahoi | ML | Höstvete | 18 | 143 | Nej |
Pernilla Kvarmo och Johan Malgeryd, Linköping