Upptaget av kväve ökar fortfarande, vecka 23
Upptaget av kväve ökar fortfarande, särskilt i Östergötland och Örebro län. Det går fortfarande att komplettera med mer kväve om det behövs, men på många fält finns det gott om gödselkväve kvar ännu. (Mätningar från Örebro län är uppdaterade den 9 juni.)
Kväveupptaget ökar i Östergötland
Den senaste tidens lite fuktigare väder har gjort nytta för tillväxten och upptaget av kväve. Vid senaste mätningen i Östergötland den 3 juni hade vetet på de flesta fält kommit till fasen när axet vidgas. Tre fält var kvar i stråskjutningen i DC 37, flaggbladet just synligt, eller DC 39, flaggbladets slida just synlig.
I de konventionella fälten hade höstvetet i genomsnitt tagit upp 50 kg kväve/ha i nollrutorna och 97 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Det är en ökning med 8 respektive 26 kg kväve per ha den senaste veckan. I bild 1, 2 och 3 ser du tre exempel på nollrutor med kommentar om upptaget och vilket utvecklinggstadie höstvetet var i.
Upptaget av kväve mättes på två av tre ekologiska fält på grund av hinder i vägen till det tredje fältet. I de två mätta ekologiska fälten var upptaget av kväve mindre än hälften jämfört med på de konventionella fälten, 21 kg i nollrutorna respektive 44 kg/ha i de gödslade fälten. Det betyder att upptaget inte har ändrats i nollrutorna och har ökat med 10 kg/ha i gödslade fält den senaste veckan.
Andelen gödselkväve som tagits upp på fälten i Östergötland varierar mellan 13 och 78 %. Enligt de uppgifter vi fått in hittills har mer än 50% gödselkväve tagits upp på fälten E3 och E4 Helleberga och E14 Åsmestad. På övriga fält hade mindre än 50 % av gödselkvävet tagits upp vid senaste mätningen plus att det är flera som har kompletterat med mer kväve.
Diagram 1. Upptag av kväve i 14 fält med höstvete i Östergötland den 3 juni. Höstvetet var då i DC 37-47. I de konventionella fälten hade höstvetet i genomsnitt tagit upp 50 kg kväve/ha i nollrutorna och 97 kg/ha i de gödslade fälten. I två av de tre ekologiska fälten var upptaget av kväve mindre än hälften så stort, 21 respektive 44 kg/ha. Jordarterna varierar från något mullhaltig, lerig sand till styv lera.
Höstvetet i Södermanland börjar gå i ax
I Södermanland hade vetet nått DC 47, flaggbladets slida öppnar sig, till DC 51, ett småax synligt, vid senaste mätningen den 6 juni. Upptaget av kväve var i medeltal 52 kg/ha i nollrutorna och 114 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Södermanland ligger därmed högst både vad gäller leverans av kväve från marken och upptaget gödselkväve.
Sedan förra veckan har upptaget av kväve ökat med 3 kg/ha i nollrutorna och 14 kg/ha i de gödslade fälten.
Andelen upptaget gödselkvävet varierar mellan 20 och 55%, så där är det än så länge inte någon kvävebrist. Detta var sista mätningen i Södermanlands län.
Diagram 2. Upptag av kväve i fyra fält med höstvete i Södermanland den 30 maj. Höstvetet var då i DC 47-51. Upptaget av kväve var i medeltal 52 kg/ha i nollrutorna och 114 kg/ha i de gödslade fälten. Jordarterna är styv lera och mellanlera.
Störst ökning i Örebro län
Senaste mätningen i Örebro län gjordes den 8 juni. Då var höstvetet i stadie 43-51 och kväveupptaget i medeltal 41 kg/ha i nollrutorna och 101 kg/ha i de gödslade fälten (se diagram 3). Sedan förra veckan har det i snitt ökat med hela 10 kg i nollrutorna och 30 kg i de gödslade fälten, vilket är den största ökningen i alla de fyra länen som redovisas i Säsongsnytt öst. Bild 4 visar nollrutan på fält T1, Hidinge gård.
På Hidinge varierade andelen upptaget gödselkväve mellan 26 och 31 %, så där är det ingen brist på kväve än. För Nybble saknar vi fortfarande uppgifter om gödslingen.
Diagram 4. Kväveupptag i höstvete i Örebro län den 8 juni. Då var höstvetet i DC 43-51. Kväveupptaget var i medeltal 41 kg/ha i nollrutorna och 101 kg/ha i de gödslade fälten. Jordarterna är mjäla och mellanlera.
Sista mätningen för säsongen i Kalmar län
Vetet i Kalmar län har i medel nått DC 59 och axen är snart ute i alla fält vid mätningen den 7 juni. Därför var detta säsongens sista mätning i Kalmar län då det blir för osäkra mätvärden när axen syns.
Det uppmätta upptaget av kväve i gödslade fält var i medeltal 108 kg kväve/ha och varierade mellan 65 och 130 kg kväve/ha, se diagram 4. Det är en ökning i medel med 18 kg kväve/ha sedan förra veckan. Upptaget i nollrutorna har sedan förra veckan ökat med 7 kg kväve/ha och var vid senaste mätningen 18 kg kväve/ha, med en variation mellan 14 och 44 kg kväve/ha. Jämfört med tidigare år är upptaget både i gödslade fält och i nollrutorna lägre.
Diagram 4. Upptag av kväve i sju fält med höstvete i Kalmar län den 7 juni. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 41-59. Upptaget av kväve var i medeltal 18 kg/ha i nollrutorna och 108 kg/ha i de gödslade fälten. Jordarterna varierar från mo till lättlera.
Jämförelse mellan år
I diagram 5 visas upptaget av kväve i de konventionella fält med höstvete som har ingått i mätningarna i Östergötland, Södermanland, Örebro och Kalmar län åren 2016-2022. Upptaget börjar nu komma i kapp tidigare års nivåer.
Diagram 5. Upptag av kväve i de konventionella höstvetefält som har ingått i mätningarna i Östergötland, Södermanland, Örebro och Kalmar län åren 2016-2022. Det är inte riktigt samma gårdar alla år.
Mätningarna börjar avslutas
Detta var sista mätningen i Kalmar och Södermanlands län. I Östergötland och Örebro län mäter vi ytterligare en gång till.
Varierande förutsättningar på fälten
Vi mäter i år upptaget av kväve i 30 nollrutor och gödslade fält med höstvete. Fälten ligger i Kalmar och på Öland, Östergötland, Södermanland och Örebro län. På så sätt kan vi följa markens leverans av kväve. Vi kan också beräkna hur mycket av kvävet som är tillfört med gödsel som grödan hittills har tagit upp.
Fälten där nollrutorna ligger är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten visas i tabell 1.
Plats | Sort | Jordart | Förfrukt | Kväve-gödsling, kg N/ha Höst | Kväve-gödsling, kg N/ha Vår Totalt | Stallgödsel växtföljden |
---|---|---|---|---|---|---|
E1 Vårdsberg | Kerrin | mr SL | höstraps | 180 | Slam 4 ton ts/ha var 7-e år | |
E2 Vårdsberg | Kerrin | mr SL | höstvete | 190 | Slam 4 ton ts/ha var 7-e år | |
E3 Helleberga | Hereford | mmh ML | höstvete | 10 | 78 | |
E4 Helleberga | Kerrin | mmh ML | ärter | 6 | 76 | |
E5 eko Helleberga Ekogården | Stava | ML | åkerböna | Höns-/kycklinggödsel 8 ton/ha var 5-e år | ||
E6 Ullekalv | Hereford | nmh l Sa | höstvete | 15 | 162 | |
E7 Högby | syrsand/ mo | höstvete | 140 | Bevattnat | ||
E8 Högby | syrsand/ mo | potatis | 140 | |||
E9 eko Elgsjö | Hallfreda | mmh mj LL | ärter | |||
E10 Broby | Informer | ML | höstvete | 150 | Hönsgödsel, 10 ton/ha var 3-e år | |
E11 Broby | Terence | ML | höstvete | 160 | Hönsgödsel, 10 ton/ha var 3-e år | |
E12 eko S. Freberga | Hallfreda | åkerböna | 70 | |||
E13 Åsmestad | Norin | SL | korn | 20 | 109 | Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha var 5-e år |
E14 Åsmestad | Brons | ML | höstraps | 119 | ||
D1 St. Lövhulta | Julius | SL | höstvete | 17 | 142 | |
D2 St. Lövhulta | Hallfreda | SL | korn | 9 | 137 | |
D3 Klahammar | Ahoi | ML | lin | 170 | Biogödsel, senast 2020 | |
D4 Klahammar | Norin | ML | lin | 170 | Biogödsel, senast 2020 | |
H1 Vassmolösa | Informer | nmh LL | majs | 143 | Grisflyt 30 ton/ha | |
H2 Vassmolösa | Cubus | nmh LL | ärter | 143 | Grisflyt 30 ton/ha | |
H3 Kläckeberga | Informer | nmh ML | vall | 54 | Nötflyt | |
H4 Stora Frö | Ahoi | nmh mo/mjäla | höstvete | 166 | Grisflyt 17 ton/ha | |
H5 Stora Frö | Informer | nmh mo/mjäla | bönor | 166 | Grisflyt 17 ton/ha | |
H6 Eriksöre | Linus | LL | pumpa | 147 | Fastgödsel nöt 20 ton/ha var 4-e år | |
H7 Eriksöre | Pondus | LL | höstraps | 134 | Fastgödsel nöt 20 ton/ha var 4-e år | |
T1 Hidinge | Julius | ärter | 183 | Grisflyt 35 ton/ha | ||
T2 Hidinge | Julius | korn | 169 | |||
T3 Hidinge | Julius | lin | 169 | |||
T4 Nybble | Reform | mjäla/ ML | höstvete | Slam i växtföljden | ||
T5 Nybble | Ahoi | ML | vårvete | Rötrest i höstas |
Pernilla Kvarmo, Tellie Karlsson och Johan Malgeryd, Linköping och Kalmar