Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Upptaget av kväve ökar fortfarande, vecka 23

Upptaget av kväve ökar fortfarande, särskilt i Östergötland och Örebro län. Det går fortfarande att komplettera med mer kväve om det behövs, men på många fält finns det gott om gödselkväve kvar ännu. (Mätningar från Örebro län är uppdaterade den 9 juni.)

Kväveupptaget ökar i Östergötland

Den senaste tidens lite fuktigare väder har gjort nytta för tillväxten och upptaget av kväve. Vid senaste mätningen i Östergötland den 3 juni hade vetet på de flesta fält kommit till fasen när axet vidgas. Tre fält var kvar i stråskjutningen i DC 37, flaggbladet just synligt, eller DC 39, flaggbladets slida just synlig.

I de konventionella fälten hade höstvetet i genomsnitt tagit upp 50 kg kväve/ha i nollrutorna och 97 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Det är en ökning med 8 respektive 26 kg kväve per ha den senaste veckan. I bild 1, 2 och 3 ser du tre exempel på nollrutor med kommentar om upptaget och vilket utvecklinggstadie höstvetet var i.

Upptaget av kväve mättes på två av tre ekologiska fält på grund av hinder i vägen till det tredje fältet. I de två mätta ekologiska fälten var upptaget av kväve mindre än hälften jämfört med på de konventionella fälten, 21 kg i nollrutorna respektive 44 kg/ha i de gödslade fälten. Det betyder att upptaget inte har ändrats i nollrutorna och har ökat med 10 kg/ha i gödslade fält den senaste veckan.

Andelen gödselkväve som tagits upp på fälten i Östergötland varierar mellan 13 och 78 %. Enligt de uppgifter vi fått in hittills har mer än 50% gödselkväve tagits upp på fälten E3 och E4 Helleberga och E14 Åsmestad. På övriga fält hade mindre än 50 % av gödselkvävet tagits upp vid senaste mätningen plus att det är flera som har kompletterat med mer kväve.

Foto som visar nollruta på fält E3 Helleberga, Östergötland.

Bild 1. Nollruta på fält E3 Helleberga den 3 juni, höstvete efter höstvete. Upptaget av kväve var 50 kg/ha i nollrutan och 103 kg/ha i det gödslade fältet. Vetet var i DC 41 och andel upptaget gödselkväve var 68%. Foto: Pernilla Kvarmo

Foto som visar nollruta på fält E11, Broby, Östergötland.

Bild 2. Nollruta på fält E11 Broby den 3 juni, höstvete efter höstraps. Upptaget av kväve i nollrutan var näst högst av alla nollrutor, 82 kg/ha, och 121 kg/ha i det gödslade fältet. Vetet var i DC 41 och andel upptaget gödselkväve var 21%. Foto: Pernilla Kvarmo

Foto som visar nollruta på fält E13, Åsmestad, Östergötland.

Bild 3. Nollruta på fält E13 Åsmestad den 3 juni, höstvete efter korn. Upptaget av kväve i nollrutan var ganska lågt, 36 kg/ha, och 119 kg/ha i det gödslade fältet. Vetet var i DC 47 och andel upptaget gödselkväve var 77% vilket är högt. Foto: Pernilla Kvarmo

Diagram 1. Upptag av kväve i 14 fält med höstvete i Östergötland den 3 juni. Höstvetet var då i DC 37-47. I de konventionella fälten hade höstvetet i genomsnitt tagit upp 50 kg kväve/ha i nollrutorna och 97 kg/ha i de gödslade fälten. I två av de tre ekologiska fälten var upptaget av kväve mindre än hälften så stort, 21 respektive 44 kg/ha. Jordarterna varierar från något mullhaltig, lerig sand till styv lera.

Höstvetet i Södermanland börjar gå i ax

I Södermanland hade vetet nått DC 47, flaggbladets slida öppnar sig, till DC 51, ett småax synligt, vid senaste mätningen den 6 juni. Upptaget av kväve var i medeltal 52 kg/ha i nollrutorna och 114 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Södermanland ligger därmed högst både vad gäller leverans av kväve från marken och upptaget gödselkväve.

Sedan förra veckan har upptaget av kväve ökat med 3 kg/ha i nollrutorna och 14 kg/ha i de gödslade fälten.

Andelen upptaget gödselkvävet varierar mellan 20 och 55%, så där är det än så länge inte någon kvävebrist. Detta var sista mätningen i Södermanlands län.

Diagram 2. Upptag av kväve i fyra fält med höstvete i Södermanland den 30 maj. Höstvetet var då i DC 47-51. Upptaget av kväve var i medeltal 52 kg/ha i nollrutorna och 114 kg/ha i de gödslade fälten. Jordarterna är styv lera och mellanlera.

Störst ökning i Örebro län

Senaste mätningen i Örebro län gjordes den 8 juni. Då var höstvetet i stadie 43-51 och kväveupptaget i medeltal 41 kg/ha i nollrutorna och 101 kg/ha i de gödslade fälten (se diagram 3). Sedan förra veckan har det i snitt ökat med hela 10 kg i nollrutorna och 30 kg i de gödslade fälten, vilket är den största ökningen i alla de fyra länen som redovisas i Säsongsnytt öst. Bild 4 visar nollrutan på fält T1, Hidinge gård.

På Hidinge varierade andelen upptaget gödselkväve mellan 26 och 31 %, så där är det ingen brist på kväve än. För Nybble saknar vi fortfarande uppgifter om gödslingen.

Nollruta på Hidinge

Bild 4. Nollruta på fält T1 Hidinge den 8 juni, höstvete efter ärter. Nollrutan syns, men är inte så blek i färgen. Här var kväveupptaget 64 kg/ha i nollrutan och 111 kg/ha i det gödslade fältet. Foto: Henrik Forsberg

Diagram 4. Kväveupptag i höstvete i Örebro län den 8 juni. Då var höstvetet i DC 43-51. Kväveupptaget var i medeltal 41 kg/ha i nollrutorna och 101 kg/ha i de gödslade fälten. Jordarterna är mjäla och mellanlera.

Sista mätningen för säsongen i Kalmar län

Vetet i Kalmar län har i medel nått DC 59 och axen är snart ute i alla fält vid mätningen den 7 juni. Därför var detta säsongens sista mätning i Kalmar län då det blir för osäkra mätvärden när axen syns.

Det uppmätta upptaget av kväve i gödslade fält var i medeltal 108 kg kväve/ha och varierade mellan 65 och 130 kg kväve/ha, se diagram 4. Det är en ökning i medel med 18 kg kväve/ha sedan förra veckan. Upptaget i nollrutorna har sedan förra veckan ökat med 7 kg kväve/ha och var vid senaste mätningen 18 kg kväve/ha, med en variation mellan 14 och 44 kg kväve/ha. Jämfört med tidigare år är upptaget både i gödslade fält och i nollrutorna lägre.

Diagram 4. Upptag av kväve i sju fält med höstvete i Kalmar län den 7 juni. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 41-59. Upptaget av kväve var i medeltal 18 kg/ha i nollrutorna och 108 kg/ha i de gödslade fälten. Jordarterna varierar från mo till lättlera.

Jämförelse mellan år

I diagram 5 visas upptaget av kväve i de konventionella fält med höstvete som har ingått i mätningarna i Östergötland, Södermanland, Örebro och Kalmar län åren 2016-2022. Upptaget börjar nu komma i kapp tidigare års nivåer.

Diagram 5. Upptag av kväve i de konventionella höstvetefält som har ingått i mätningarna i Östergötland, Södermanland, Örebro och Kalmar län åren 2016-2022. Det är inte riktigt samma gårdar alla år.

Mätningarna börjar avslutas

Detta var sista mätningen i Kalmar och Södermanlands län. I Östergötland och Örebro län mäter vi ytterligare en gång till.

Varierande förutsättningar på fälten

Vi mäter i år upptaget av kväve i 30 nollrutor och gödslade fält med höstvete. Fälten ligger i Kalmar och på Öland, Östergötland, Södermanland och Örebro län. På så sätt kan vi följa markens leverans av kväve. Vi kan också beräkna hur mycket av kvävet som är tillfört med gödsel som grödan hittills har tagit upp.

Fälten där nollrutorna ligger är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten visas i tabell 1.

Tabell 1. I tabellen ser du plats, sort, jordart, förfrukt och gödsling på fälten där nollrutorna ligger.
I kolumnen jordart betyder förkortningarna följande: mr= mullrik, mmh=måttligt mullhaltig, nmh=något mullhaltig, l=lerig, Sa= sand, LL=lättlera, ML=mellanlera och SL=styv lera.

Plats

Sort

Jordart

Förfrukt

Kväve-gödsling, kg N/ha

Höst

Kväve-gödsling,

kg N/ha

Vår

Totalt


Stallgödsel växtföljden

E1 Vårdsberg

Kerrin

mr SL

höstraps


180

Slam 4 ton ts/ha var 7-e år

E2 Vårdsberg

Kerrin

mr SL

höstvete


190

Slam 4 ton ts/ha var 7-e år

E3 Helleberga

Hereford

mmh ML

höstvete

10

78


E4 Helleberga

Kerrin

mmh ML

ärter

6

76


E5 eko Helleberga Ekogården

Stava

ML

åkerböna



Höns-/kycklinggödsel 8 ton/ha var 5-e år

E6 Ullekalv

Hereford

nmh l Sa

höstvete

15

162


E7 Högby


syrsand/ mo

höstvete


140

Bevattnat

E8 Högby


syrsand/ mo

potatis


140


E9 eko Elgsjö

Hallfreda

mmh mj LL

ärter




E10 Broby

Informer

ML

höstvete


150

Hönsgödsel, 10 ton/ha var 3-e år

E11 Broby

Terence

ML

höstvete


160

Hönsgödsel, 10 ton/ha var 3-e år

E12 eko S. Freberga

Hallfreda


åkerböna


70


E13 Åsmestad

Norin

SL

korn

20

109

Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha var 5-e år

E14 Åsmestad

Brons

ML

höstraps


119


D1 St. Lövhulta

Julius

SL

höstvete

17

142


D2 St. Lövhulta

Hallfreda

SL

korn

9

137


D3 Klahammar

Ahoi

ML

lin


170

Biogödsel, senast 2020

D4 Klahammar

Norin

ML

lin


170

Biogödsel, senast 2020

H1 Vassmolösa

Informer

nmh LL

majs


143

Grisflyt 30 ton/ha

H2 Vassmolösa

Cubus

nmh LL

ärter


143

Grisflyt 30 ton/ha

H3 Kläckeberga

Informer

nmh ML

vall


54

Nötflyt

H4 Stora Frö

Ahoi

nmh mo/mjäla

höstvete


166

Grisflyt 17 ton/ha

H5 Stora Frö

Informer

nmh mo/mjäla

bönor


166

Grisflyt 17 ton/ha

H6 Eriksöre

Linus

LL

pumpa


147

Fastgödsel nöt 20 ton/ha var 4-e år

H7 Eriksöre

Pondus

LL

höstraps


134

Fastgödsel nöt 20 ton/ha var 4-e år

T1 Hidinge

Julius


ärter


183

Grisflyt 35 ton/ha

T2 Hidinge

Julius


korn


169


T3 Hidinge

Julius


lin


169


T4 Nybble

Reform

mjäla/ ML

höstvete



Slam i växtföljden

T5 Nybble

Ahoi

ML

vårvete



Rötrest i höstas

Pernilla Kvarmo, Tellie Karlsson och Johan Malgeryd, Linköping och Kalmar