Liten eller ingen skillnad i kväveupptag mellan nollrutor och fält, vecka 18

Våren har hittills varit kall och torr. Nu har vi börjat mäta kväveupptag i höstvete i Östergötland, Kalmar, Örebro och Södermanland. Än så länge är skillnaden mellan gödslade och ogödslade fält liten med undantag för fälten i Kalmar län och några fält i de övriga länen.

Varierande förutsättningar på fälten

Vi mäter i år kväveupptaget i 28 nollrutor och gödslade fält i Kalmar, Östergötland, Södermanland och Örebro län. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och även beräkna hur mycket av det tillförda gödselkvävet grödan har tagit upp hittills. Lantbrukarna lägger ut nollrutor i samband med gödslingen. Mätningarna gör vi som jobbar med Greppa Näringen i Linköping och Kalmar och vi samarbetar med Växtskyddscentralen i Linköping, HS Konsult AB och Yara. Yara lånar ut handburna kvävesensorer och kommer även använda mätresultaten till Yara N-prognos. En nyhet för i år är att vi mäter kväveupptag på tre ekologiska höstvetefält i Östergötland.

Nollrutefälten är vanliga höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata för fälten kommer redovisas i nästa veckas Säsongsnytt Öst.

Litet kväveupptag i Östergötland

I Östergötland var vetet på de 14 fälten i bestockningsfasen (DC 21-24) när mätningarna gjordes den 29 april. Kväveupptaget på de elva konventionella höstvetefälten var i medeltal 22 kg/ha i nollrutorna och 25 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Det är i nivå med förra årets upptag. Ett par av nollrutorna syntes för ögat på de fält där skillnaden mellan gödslat och ogödslat är minst 10 kg kväve per hektar.

På två av de tre ekologiska fälten var kväveupptaget i medeltal 15 kg/ha i nollrutorna och 14 kg/ha i de gödslade fälten. Det ekologiska höstvetet är sått på dubbelt radavstånd eller mer. Mätningen på ekofältet på Helleberga Ekogården utgick eftersom det var lite mätproblem där.

Diagram 1. Kväveupptag i 14 höstvetefält i Östergötland den 29 april. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 21-24. Jordarterna varierar från något mullhaltig lerig sand till styv lera.

Litet kväveupptag även i Södermanland

I Södermanland var vetet på de fyra fälten fortfarande i bestockningsfasen (DC 23-24) när mätningarna gjordes den 2 maj. Kväveupptaget var i medeltal 27 kg/ha i nollrutorna och 34 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Nollrutan på fält D3 syntes för ögat, där var skillnaden i upptag nästan 20 kg kväve.

Diagram 2. Kväveupptag i fyra höstvetefält i Södermanland den 2 maj. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 23-24. Jordarterna är styv lera och mellanlera.

Upptaget högst i Kalmar län

I Kalmar län hade höstvetet utvecklats lite mer på ett fält jämfört med övriga län och kväveupptaget är högre i både nollrutor och gödslade fält. Ett av fälten på Öland, H4 Stora Frö, hade nått stråskjutningen och fått två noder vid mätningen den 2 maj. Kväveupptaget var i medeltal 18 kg/ha i nollrutorna och 38 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3. Detta är lite lägre jämfört med förra året.

I Kalmar län mätte vi även förra veckan och kväveupptaget i nollrutorna har varit oförändrat eller bara ökat något kilo på en vecka. Antagligen beror det på det kalla och torra vädret. För att kvävet ska frigöras (mineraliseras) behöver temperaturen i marken vara över ungefär 10 grader och det behöver också finnas tillräckligt med fukt.

Diagram 3. Kväveupptag i sju höstvetefält i Kalmar län den 2 maj. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 22-24 och ett fält i DC 32. Jordarterna varierar från mo till lättlera.

Nästa mätning

Nästa mätning blir fredag den 6 maj och måndag den 9 maj och resultaten redovisas onsdag eller torsdag vecka 19. Då hoppas vi även kunna redovisa resultat från mätningar på två gårdar i Örebro.

Pernilla Kvarmo, Tellie Karlsson och Johan Malgeryd, Linköping och Kalmar