Årets första mätningar av kväveupptag i höstvete

Våren är här även om det har varit kallt hittills. I detta nummer av Säsongsnytt öst presenterar vi resultaten av årets första mätningar av kväveupptag i höstvete i Östergötland. Mätningarna i Kalmar och Örebro län startade redan förra veckan, och i Södermanland börjar vi mäta i nästa vecka.

Kväveupptaget hittills ganska lågt

Vid årets första mätning i Östergötland den 29 april och mätning nr 2 i Kalmar och Örebro län den 3 maj var det genomsnittliga kväveupptaget 21 kg per ha i de ogödslade nollrutorna och 32 kg per hektar i de gödslade fälten. I nollrutorna varierade upptaget mellan 13 och 39 kg och i de gödslade fälten mellan 16 och 60 kg per ha. I Kalmar län är kväveupptaget högre än i de andra länen och där har vetet också kommit lite längre i utvecklingen. Än så länge befinner sig vetet i bestockningsfasen (DC 22-23) i de flesta fält. Bara två fält söder om Kalmar hade nått stråskjutning (DC 30).

Varierande förutsättningar

Vi mäter i år kväveupptaget i 26 nollrutor och gödslade fält från Kalmar/Öland i söder till Södermanland och Örebro län i norr. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och även beräkna hur mycket av det tillförda gödselkvävet grödan har tagit upp hittills. Lantbrukarna lägger ut nollrutor i samband med gödslingen. Mätningarna gör vi i Greppa Näringen i samarbete med Växtskyddscentralerna i Linköping och Kalmar, HS Konsult och Yara som lånar ut handburna kvävesensorer. Nytt för i år är att våra nollrutor också ingår i underlaget till Yaras N-prognos.

Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. På sista sidan i detta Säsongsnytt hittar du bakgrundsdata för fälten i tabell 1.

På årets fält finns:

• 10 olika höstvetesorter
• Olika förfrukter – stråsäd, höstraps, potatis, ärter, lin, majs och pumpa
• Varierande jordarter: Mellanlera vanligast > lättlera > sand-/mojord > styv lera
• 13 fält med stallgödsel i växtföljden och 13 utan

Gödsla inte mer än att du kan komplettera senare

Många fält närmar sig eller har kommit till stråskjutningen och huvudgivan har körts ut i de flesta fall. Det kyliga vädret under april har gjort att det mesta av kvävet från första givan ännu inte har tagits upp. Lägg dig alltid på en kvävenivå så att det finns utrymme för en eventuell komplettering. Senare under säsongen har du betydligt lättare att bedöma grödans skördepotential och du vet även mer om markens leverans av kväve.

Höstvetet i Östergötland fortfarande i bestockningsfasen

I Östergötland var vetet på alla fält fortfarande i bestockningsfasen (DC 22-23) när mätningarna gjordes den 29 april. Kväveupptaget var i medeltal 21 kg/ha i nollrutorna och 30 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Än så länge är de flesta nollrutorna knappt synliga för ögat, men några syns tydligt.

Lägre upptag i Örebro län

I Örebro län gjordes senaste mätningen den 3 maj. Även där var höstvetet i DC 22. I snitt var kväveupptaget 16 kg/ha i nollrutorna och 25 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Framför allt i de båda fälten på Hidinge är upptaget lågt beroende på tunt bestånd efter vintern.

Upptaget högst i Kalmar län

I Kalmar län har höstvetet kommit lite längre i utvecklingen och kväveupptaget är också högre i både nollrutor och gödslade fält. Två av fälten söder om Kalmar (H17 och H 18) hade nått stråskjutningen den 3 maj. Kväveupptaget var i medeltal 25 kg/ha i nollrutorna och 44 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3.

 Sorter, jordarter, förfrukter och kvävegivor för fälten

Johan Malgeryd och Pernilla Kvarmo, Linköping