Kväveupptaget fortsätter öka, vecka 22

I Östergötland har kväveupptaget ökat mest i både nollrutor och fält. I övriga län ökar det också men något mindre den senaste veckan. Vissa fält i Kalmartrakten börjar visa tecken på torkstress.

Kväveupptaget högst och ökar mest i Östergötland

I Östergötland var höstvetet i flaggbladsstadiet, DC 37, i alla fält utom ett som hade nått flaggbladsslidan utväxande, DC 39, vid senaste mätningen den 26 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 41 kg/ha i nollrutorna och 105 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Det betyder att upptaget har ökat med 10 kg i de ogödslade rutorna och 44 kg i de gödslade fälten den senaste veckan. Variationen i kväveupptag är 21 - 65 kg/ha i nollrutorna och 86 - 108 kg/ha i de gödslade fälten.

Bild 1 och 2 visar två av nollrutorna i Östergötland, fält E1 Vårdsberg och E5 Högby.

Diagram 1. Kväveupptag i 9 höstvetefält i Östergötland den 26 maj.

Näst störst kväveupptag i Södermanlands län

Även i Södermanland var fälten i DC 37 vid senaste mätningen den 29 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 41 kg/ha i nollrutorna och 101 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. På en vecka har alltså vetet i nollrutorna tagit upp 8 kg och i de gödslade fälten 24 kg kväve/ha.

Bild 3 visar nollrutan på fält D4 Klahammar. Där är kväveupptaget högt i både ogödslad ruta och gödslat fält.

Diagram 2. Kväveupptag i fyra höstvetefält i Södermanland den 29 maj.

Lägst, men inte lågt, totalt kväveupptag i Örebro län

Höstvetet i Örebro län var också i DC 37 vid senaste mätningen den 29 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 30 kg/ha i nollrutorna och 90 kg/ha i gödslade fält, se diagram 3. I nollrutorna hade kväveupptaget ökat med 5 kg och i de gödslade fälten med 13 kg/ha den senaste veckan.

I bild 4 visas fält T2 Hidinge med förfrukt åkerböna. I nollrutan har vetet tagit upp 14 kg och i fältet 71 kg kväve/ha.

Diagram 3. Kväveupptag på fem höstvetefält i Örebro län den 29 maj.

Kväveupptaget fortsätter med ganska bra fart i gödslade fält i Kalmar län

I Kalmar är alla fälten mellan DC 39-43. I snitt är upptaget i nollrutorna 30 kg N /ha och det är en ökning med 3,1 kg sedan förra veckan. Men det är stora skillnader (13-41) och i alla fält har vi inte en ökning. På merparten av fälten går det nu att se en förfruktseffekt, där de fält som har en bättre förfrukt har en något högre mineralisering.

Det totala upptaget i gödslade fält är 103 kg och det är en ökning med 29 kg i snitt sen förra veckan. Men även här är det stora variationer (73-126) och det syns fläckar i fälten där grödan är torkstressad.

Bild 5 och 6 visar nollrutorna på fält H5 Karlevi och H8 Eriksöre.

Diagram 4. Kväveupptag i tio höstvetefält i Kalmar län den 29 maj.

Jämförelse mellan år

I diagram 5 visas kväveupptaget för nollrutor och gödslade fält vid olika utvecklingsstadier för åren 2016-2023. Hittills i år kan vi se att upptaget i nollrutorna ligger relativt lågt medan det i de gödslade fälten ligger högt. Eftersom det inte är exakt samma fält och gårdar med i mätningarna varje år bör jämförelsen tas med en nypa salt.

Dags att tänka på eventuell kompletteringsgödsling

Många höstvetefält är fina och har troligen hög skördepotential. Nu är alla fält i DC 37 eller har passerat det. I förra veckans Säsongsnytt Öst förde vi ett resonemang om punkter att tänka på inför en komplettering av kväve. Läs mer om kompletteringsgödsling i Säsongsnytt Öst vecka 21.

Här kommer ett förtydligande av punkten som handlar om upptag i ovanjordisk och underjordisk biomassa:

• Hur mycket av tillfört gödselkväve har tagits upp? Mätningarna med kvävesensorn visar hur mycket kväve som har lagrats in i grönmassan, men lika mycket kväve finns sannolikt i rötterna vid aktuella stadier. Observera att gödslingsrekommendationerna utgår ifrån hur mycket kväve som behövs vid en viss skörd utifrån försök och då ingår kväve till både gröda och rötter. Man ska alltså inte dubbla den rekommenderade givan vid en viss skörd för att ge rötterna också.

Nästa mätning

Nästa och troligen sista mätningen blir fredagen den 2 och måndagen den 5 juni och resultaten redovisas vecka 23.

Pernilla Kvarmo, Tellie Karlsson och Johan Malgeryd, Linköping och Kalmar

Förutsättningar på fälten

Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten visas i tabell 1. Tabellen uppdateras efter hand.