Säsongsnytt vecka 18
Lågt kväveupptag senaste veckan
Sedan förra veckans mätningar har kväveupptaget varit litet i de tjugotalet nollrutor i höstvete som vi följer i Skåne och Halland denna säsong. Kvävenivåerna är ändå normala för tidpunkten. I medeltal har 28 kg kväve per hektar tagits upp i de ogödslade nollrutorna och 20 kg mer kväve i fälten runtomkring. Merparten av vetefälten är nu i begynnande stråskjutning, DC 30-31.
Med det svala vädret med frostnätter på alla mätplatser senaste veckan (fram till 30 april) har vi ännu inte kunnat räkna med någon ny kvävemineralisering från nollrutorna. Mark-temperaturen var fortfarande låg med 4 till 7 grader i Svalöv. Den välvuxna höstsäden ger normala nivåer av kväveupptag i fält för tidpunkten. Små nederbördsmängder har uppmätts på alla platser där mätningarna sker. På flera av platserna har det regnat efter mätningen 30 april.
Utvecklingsstadium och upptaget kväve
I tabell 1 och 2 visas vetets utvecklingsstadium och upptag av kväve 30 april-2 maj jämfört med förra veckans mätning. Vid den senaste mätningen hade grödan nått utvecklingsstadium DC 23-31 med merparten av fälten i DC 30-31.
I medeltal har 48 kg N/ha tagits upp i grödan och 28 kg N/ha i nollrutorna. Varken för förfrukt eller stallgödsel går det att utläsa någon egentlig skillnad i de fält vi följer.
Sedan förra veckan har kväveupptaget i medeltal varit 3 kg N/ha i nollrutorna och 7 kg N/ha i fälten. Skillnad i kväveupptag mellan nollruta och fält är i medeltal 19 kg N/ha men med stor variation mellan 0 och 34 kg per hektar.
Tabell 1 och 2. Grödans upptag av kväve 30 april på alla platser utom Laholm som mättes 1/5 (25/4) och Löderup, Sandby gård, Fjälkinge och Kristianstad som mättes 2/5 . Förra veckans mätning gjordes en vecka tidigare.
Plats | Sort | Förfrukt | Utv. stadium (DC) | NOLLRUTA upptag nollruta (kg N/ha) | jmf. m förra mät-ningen | FÄLT upptag fält (kg N/ha) | jmf. m förra mät-ningen |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Kattarp1 | Linus | Havre | 31 | 26 | 3 | 39 | 9 |
Kattarp2 | Linus | Rödklöver | 31 | 29 | 4 | 29 | 4 |
Landskrona1 | Reform | Höstvete | 31 | 24 | 1 | 48 | 13 |
Landskrona2 | Bright | Foderärt | 31 | 19 | 0 | 52 | 13 |
Trelleborg1 | Linus | Höstraps | 30 | 22 | 0 | 30 | 0 |
Trelleborg2 | Brons | Höstraps | 23 | 28 | 9 | 49 | 5 |
Skegrie | Linus | Höstraps | 31 | 29 | 5 | 52 | 13 |
Löberöd1 | Brons | Höstraps | 31 | 29 | 3 | 54 | 18 |
Löberöd2 | Brons | Potatis | 23 | 20 | 5 | 38 | 9 |
Sjöstorp1 | Julius | Höstraps | 31 | 36 | 0 | 70 | 0 |
Sjöstorp2 | Julius | Rödklöver | 31 | 40 | 0 | 66 | 0 |
Sandby gård1 | Terrance | Höstraps | 30 | 31 | 2 | 57 | 5 |
Sandby gård2 | Terrance | Vitklöverfrö | 30 | 40 | 11 | 51 | 0 |
Plats | Sort | Förfrukt | Utv-stadium (DC) | NOLLRUTA Upptag nollruta (kg N/ha) | jmf. m. förra mät-ningen | FÄLT upptag nollruta (kg N/ha) | jmf. m. förra mät-ningen |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Västraby1 | Elvis | Höstvete | 31 | 38 | 11 | 52 | 16 |
Västraby2 | Elvis | Höstraps | 31 | 32 | 5 | 52 | 11 |
Löderup1 | Torp | Spenatfrö | 30 | 21 | 0 | 35 | 7 |
Löderup2 | Torp | Spenatfrö | 30 | 21 | 0 | 31 | 4 |
Kristianstad | Hallfreda | Vårkorn | 30 | 23 | 0 | 45 | 0 |
Fjällkinge | Praktik | Höstvete | 31 | 26 | 0 | 52 | 0 |
Laholm1 | Praktik | Vårkorn | 30 | 22 | 0 | 39 | 2 |
Laholm2 | Praktik | Havre | 30 | 35 | 0 | 64 | 6 |
Diagram 1 & 2. Kväveupptag fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Förfrukten anges inom parentes för varje fält. För mätdatum se tabelltext för tabell 1.
Normala nivåer trots lågt upptag
Höstgrödorna är överlag välvuxna sedan innan med ett normalt kväveupptag. I en jämförelse med tidigare års nollrutor och fältupptag av kväve är årets kväveupptag hittills ganska normalt (se diagram 3). Det är inte ovanligt att nollrutans kväveupptag är lägre än 20 kg N/ha vid denna tidpunkt, i år ligger kring 28 kg N/ha. Även fältupptaget ligger i nivå med flera andra år med medelupptaget på 48 kg N/ha. Generellt har kväveupptaget varit lågt sedan förra veckan men vi har precis nått begynnande stråskjutning och det är först nu som den handburna N-sensorn ger mer säkra värden. Ett svalt vårväder som detta innebär ofta att plantorna får ett välutvecklat rotsystem.
Diagram 3. Kväveupptag i nollruta och fält jämfört med några fält utan stallgödsel i växtföljden för åren 2016-2021.
För att någon mineralisering ska ske och bidra med kväve behöver temperaturen i marken öka. Det är först vid cirka 10 grader som vi kan räkna med någon större mineralisering. Hur stor kvävemineraliseringen blir framöver beror på flera faktorer såsom marktemperatur, nederbörd, förfrukt, mullhalt och stallgödseltillförsel. Under kommande veckor följer vi kvävemineraliseringen i nollrutorna inför eventuell kompletteringsgödsling
På några platser har vi lagt ut maxrutor den 22 april med 50 kg N/ha extra kväve. Som förväntat är det inget som i nuläget kan skiljas mot fältets kväveupptag. Vi kommer följa utvecklingen i dessa de närmsta veckorna.
På några platser i Skåne har höstvetefält uppvisat gulnande bladtoppar framförallt på plantans äldre blad. Växtskyddsexperter tycker inte att fläckarna tyder på svamp eller virusangrepp, och fläckarna är inte typiska för växtnäringsbrister. Det troliga är att vädret med först höga temperaturer i mitten av april som följdes av blåsigt och kallt väder med ett antal frostnätter stressat plantorna så att närings- och vattenupptaget kommit i obalans. På några platser tas nu bladanalys, så förhoppningsvis kan vi komma närmare en förklaring.
I år mäter Greppa Näringen 20-talet ogödslade nollrutor i höstvetefält hos 12 lantbrukare i Region Syd. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara som lånar ut en handburen N-sensor till oss. I Säsongsnytt för Region Syd hittar du våra löpande mätningar av kväveupptag. Nästa mätning i nollrutorna planeras till slutet av vecka 18.
Emma Hjelm, Stina Olofsson, Cecilia Linge, Alnarp