Utnyttja sensommaren för sådd
Ta hänsyn till outnyttjad växtnäring i sensommarens grönfodersådder. Fånggröda och mellangröda kan göra stor nytta i år. Efter sista brytningsdatum får du skörda grönmassan även om du har sökt stödet för mellangröda eller fånggröda.
En kall vår och torka i maj och juni innebär att många behöver säkra vinterns grovfoder under sensommar och höst. Finns det något restkväve till kommande vallskördar eller eftersådda grönfodergrödor?
Skördepotential som inte matchar gödslingen
Greppa Näringen följde under våren kväveupptaget i höstvete. Mätningarna visade i stort på normalt kväveupptag i fälten och normal kväveleverans från nollrutorna under våren trots försommarens torka. På vissa platser avtog kväveupptaget dock något runt månadsskiftet maj och juni.
Har du fält med höstsäd eller vårsäd där skördepotentialen sjunkit jämfört med vad du gödslat för så ska du räkna med att en del restkväve finns kvar efter skörd som kan utnyttjas av en ny gröda under sensommar och höst.
Vallar har ett tidigt kväveupptag och är skördenivån över hälften av normal så har troligtvis det mesta av kvävet tagits upp. Du har då sannolikt fått ökad proteinhalt i fodret om skördenivån varit sparsam. Är vallskörden mycket låg jämfört med mot normalt bör du dock räkna med en del restkväve och du kan dra ner gödslingen till kommande vallskördar.
Restkväve brukar finnas vid överoptimal gödsling av stråsäd
Torråret 2018 gav oss viktiga erfarenheter om hur mycket kväve som kan finnas kvar efter spannmålen. Danska SEGES tumregel säger att för varje 100 kg lägre skörd, än vad du gödslat för, kan du räkna med att 1,5 kg kväve per hektar finns outnyttjat i matjorden. Exempel: om du gödslat för 6 000 kg per hektar, men får 3 500 kg, så är det således 2 500 kg mindre kärna. Det innebär 25*1,5 = 37,5 kg kväve extra i matjorden.
Under 2016-2018 låg försöksserien Kvävestrategi i höstvete, L3-2299, med försök i åtta län mellan Skåne och Uppsala, i fält med stråsäd som förfrukt. Åren 2016-2017 såg vi att mineralkvävenivåerna efter skörd i marknivån 0-30 cm i medeltal låg på cirka 25-35 kg kväve per hektar i led där kvävegivorna var optimala, det vill säga 200-240 kg kväve per hektar. Överskreds optimal kvävegiva blev restkvävenivåerna betydligt större. Exempelvis visade ledet med den högsta kvävegivan, 320 kg kväve per hektar, på mellan 70 och 180 kg mineralkväve i marken per hektar i elva av försöken trots normala skördenivåer.
Sensommarsådd
Som vanligt finns stora variationer mellan regioner men även platser och framför allt mellan olika fält. Gör en bedömning av dina fälts restkvävenivåer och utnyttja redan skördade fält för foderodling eller sådd av fånggröda eller mellangrödor. Marken hålls bevuxen, grödorna lagrar in kol och minskar risken för utlakning och att kväve rör sig långt ner i markprofilen där det är svårt för rötterna att nå. Att så en fodergröda som skördas minskar även riskerna för andra kväveförluster som genom avgång av ammoniak och lustgas. Även om du har stödet för fånggröda eller mellangröda får du skörda grönmassan om du gör det efter sista brytningsdatum enligt stödets villkor (10 eller 20 oktober). Länk till annan webbplats.
Gödselregler från 1 augusti
Om du bedömer att din fodersådd behöver gödslas tänk på att följa reglerna för hösten som gäller från 1 augusti.
Under perioden 1 augusti till 31 oktober är spridning av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel bara tillåten inför höstsådd eller i växande gröda (nitratkänsliga områden). För nitratkänsliga områden i Skåne, Halland och Blekinge län är det bara tillåtet att sprida stallgödsel eller andra organiska gödselmedel till höstsådd på lerjordar. Vid höstsådd av oljeväxter finns det inte krav på lerjord.
Inför höstsådd får du totalt max lägga 30 kg lättillgängligt kväve för ”övriga höstsådda grödor” dit en grönfodergröda som sås från 1 augusti kan räknas.
Ytterligare gödsling i växande gröda är inte tillåten i en grönfodergröda med till exempel vårsäd som du skördar under hösten då den inte är avsedd för övervintring.
Inför gödsling ska du också ta hänsyn till kväveleverans från marken till exempel i form av restkväve. Passa på att lägga en nollruta om du gödslar din grönfodergröda så du kan lära dig mer om dina fält och utvärdera din gödsling.
Mer information:
Läs mer om mellangrödor i vår nya skrift och titta på Greppa Näringens nya film om mellangrödor.