Sista mätningen av kväveupptag för säsongen, vecka 24

Höstvetet håller nu på att gå i ax i de flesta fält och på vissa håll har det kommit ännu längre. I detta nummer av Säsongsnytt redovisar vi årets sista mätningar av kväveupptag i region öst.

I samband med att flaggbladet växer ut och vetet går i ax blir mätvärdena osäkrare i och med att grödan skiftar färg. Vi ser dock att vetet fortsätter ta upp kväve i god takt.

Höstvetet i Östergötland fortsätter ta upp kväve

I Östergötland har kväveupptaget den senaste veckan ökat med i snitt 16 kg per hektar i de konventionella fälten och 26 kg i de ekologiska, men det är stora skillnader mellan olika fält. När sista mätningen gjordes den 10 juni var vetet i DC 43-59 (flaggbladets slida börjar vidgas till hela axet framme). I de konventionella fälten var kväveupptaget i medeltal 52 kg/ha i nollrutorna och 114 kg/ha i de gödslade fälten, en ökning med 1 respektive 16 kg/ha den senaste veckan. Förra året vid motsvarande tidpunkt var kväveupptaget 46 respektive 122 kg/ha.

I de ekologiska fälten har vetet inte kommit lika långt (DC 43-47) och där är kväveupptaget fortfarande lägre. Det stiger dock snabbt – senaste veckan har det ökat med hela 18 kg/ha i nollrutorna och 26 kg i de gödslade fälten (se diagram 1-4).

Vi ser i år tydliga skillander mellan förfrukter på många håll vid i övrigt jämförbara förhållanden. Ett exempel är fält E1 och E2 där förfrukten är höstraps respektive höstvete. I bild 1 och 2 ser man tydligt skillnaden mellan dessa nollrutor.

Diagram 1. Kväveupptag i 14 höstvetefält i Östergötland den 10 juni. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 43-59. Jordarterna varierar från något mullhaltig, lerig sand till styv lera.

I diagram 2-4 visas kväveupptaget över tid.

Diagram 2. Kväveupptag över tid på fälten i Vårdsberg och Helleberga, Östergötland. Jordarterna är styv lera och mellanlera. På fält E5, som odlas ekologiskt, har kväveupptaget tagit fart de senaste två veckorna och markens kväveleverans är nu lika stor som på det konventionellt odlade fält E4 strax intill med liknande förfrukt (åkerböna respektive ärter).

Diagram 3. Kväveupptag över tid på fälten i Ullekalv, Högby och Elgsjö, Östergötland. Här är det lite lättare jordar och markens kväveleverans är låg. Fält E9 odlas ekologiskt.

Diagram 4. Kväveupptag över tid på fälten i Broby, Södra Freberga och Österstad, Östergötland. Fält E12 odlas ekologiskt.

Mätningarna i Södermanland, Örebro och Kalmar län avslutades i förra veckan

Mätningarna i Södermanland, Örebro och Kalmar län avslutades i förra veckan. I Södermanland gjordes sista mätningen den 6 juni, i Kalmar den 7 juni och i Örebro län den 8 juni. Resultaten från dessa mätningar redovisades i förra veckans Säsongsnytt öst. Som en sammanfattning på säsongen redovisar vi här hur kväveupptaget utvecklats över tid även i dessa län, se diagram 5-7.

Diagram 5. Kväveupptag över tid på fälten i St. Lövhulta och Klahammar, Södermanland.

Diagram 6. Kväveupptag över tid i fälten på Hidinge och Nybble gård, Örebro län.

Diagram 7. Kväveupptag över tid i sju höstvetefält i Kalmar län.

Kväveupptag jämfört med tidigare år

En jämförelse av kväveupptag i nollrutor och gödslade fält mellan år visas i diagram 8. Jämförelsen ska göras med stor försiktighet eftersom det inte riktigt är samma gårdar och fält som har varit med hela tiden.

Vid denna sista mätning när grödan har nått DC 47 räknat som median har vi inte så många fält med, men fram till och med förra veckans mätning låg upptaget i både nollrutor och gödslade fält i underkant jämfört med tidigare år.

Diagram 8. Jämförelse av kväveupptag i nollrutor och gödslade konventionella fält mellan år. Jämförelsen ska göras med stor försiktighet eftersom det inte riktigt är samma gårdar och fält som har varit med hela tiden.

Varierande förutsättningar på fälten

Vi mäter i år upptaget av kväve i 30 nollrutor och gödslade fält med höstvete. Fälten ligger i Kalmar och på Öland, Östergötland, Södermanland och Örebro län.

Fälten där nollrutorna ligger är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten visas i tabell 1.

Johan Malgeryd, Pernilla Kvarmo och Tellie Karlsson, Linköping och Kalmar