Gynna baljväxterna i vallen

Baljväxter i vallen göra att behovet av kväve minskar. När kostnaderna för kväve stigit kraftigt blir det särskilt viktigt. Redan vid en låg klöverhalt i vallen bidrar klövern till en ökad proteinhalt i vallfodret.

Gödsla försiktigt under insåningsåret

Vallens sammansättning och avkastning påverkas av hur du etablerar vallen, om du sår in i renbestånd eller i en skyddsgröda och vilken skyddsgröda du i så fall väljer. Ekonomi för de olika grödorna och gårdens foderbehov behöver också vara faktorer som du tar hänsyn till när du väljer hur du ska etablera din vall.

Insådden av vallen är kanske det viktigaste momentet för en hållbar och högavkastande vall. Det är då du kan påverka vallens sammansättning mest. Baljväxterna är särskilt känsliga för konkurrens innan de är etablerade. De gynnas om du:

• sänker kvävegivan året du sår in,
• drar ned utsädesmängden för skyddsgrödan,
• skördar skyddsgrödan tidigt under insåningsåret.

Sänk kvävegivan om du sår in i skyddsgröda

Sänk kvävegödslingen till skyddsgrödan med minst 20–30 kg kväve per hektar jämfört med rekommendationerna. Om din skyddsgröda består av en blandning av stråsäd och baljväxter ska du enbart beräkna gödslingen efter skörden av stråsäd. Baljväxterna i skyddsgrödan behöver inget extra kväve. Sänk även mängden utsäde för skyddsgrödan, då konkurrerar den mindre med insådden.

Anpassa gödsling av insådd i renbestånd

Att så in i renbestånd brukar vara ett bra sätt att etablera en tät och baljväxtrik vall, även om en del ogräs har lättare att breda ut sig då. Består insådden av enbart gräs kan en mindre kvävegiva ge dig en tät och ogräsfri vall. Däremot behöver du inte gödsla insådd av blandvall i renbestånd. Putsa gärna insådden några gånger för att missgynna ogräs och ta eventuellt en skörd.

Gödsla och putsa insådder i ettåriga gräs

Har du sått in i ettåriga gräs som till exempel westerwoldiskt rajgräs behöver du gödsla och putsa alternativt skörda upprepade gånger. En lämplig giva är ca 60-80 kg kväve per hektar till första skörden av rajgräset och sedan 40–60 kg till återväxterna. Var försiktig så att insådden inte blir sönderkörd eller utkonkurrerad av de snabbväxande rajgräsen. Utsädesmängden för westerwoldiskt rajgräs bör vara max 10 kg per hektar för att insådden inte ska konkurreras ut.

Gödsla när vallen börjar grönska

Tillför kväve på våren när vallen börjar grönska och direkt efter skörd. Det gäller både kväve från stallgödsel och mineralgödsel. Det bör gå minst tre veckor mellan gödsling med stallgödsel och skörd för att du inte ska få problem med sporer i mjölken. Det är också lämpligt att fördela kvävet och ge mest till förstaskörden och något mindre till kommande skördar. Läs mer i Rekommendationer för gödsling och kalkning 2022. Länk till annan webbplats.

Vill du gynna baljväxterna kan du ibland sänka kvävegivan. Om du vill uppnå minst 20% klöverhalt i den färdiga skörden krävs att det finns ett tätt och jämnt fördelat bestånd av klöver på våren och att du gynnar det med kvävegödslingen. Tänk också på att om du ändrar gödslingen så ändras också sammansättningen av arter. Detta i sin tur påverkar vallfodrets kvalitet, till exempel råprotein, fiber och smältbarhet. Om du har problem med låga proteinhalter i vallfodret behöver du antingen öka gödslingen, skörda tidigare eller välja en fröblandning med mera baljväxter och gynna dem redan under insåningsåret.

Anlägg nollruta även i vall

Om du anlägger en nollruta eller ogödslad ruta i vallen kan du göra en bedömning av hur gödslingen påverkar vallens höjd, täthet och färg. Lämna en ogödslad ruta som är minst 3*4 meter stor genom att lägga ut en presenning just före gödselspridningen. Om skillnaden mellan ogödslat och gödslat är liten är antagligen markens kvävebidrag till vallen stort. Läs mer om nollrutor i Säsongsnytt vecka 8 Du slösar väl inte med kvävet i år

Rådgivning om grovfoderodling

I rådgivningen Grovfoderodling har du möjlighet att diskutera metoder för insådd samt strategier för att gynna baljväxterna i vallen. I e-tjänsten Hitta rådgivningsföretag kan du söka upp vilka rådgivningsföretag som erbjuder rådgivningen Grovfoderodling i ditt län.

Pernilla Kvarmo och Johan Malgeryd, Linköping
Ulrika Listh och Emelie Andersson, Uppsala
Tellie Karlsson, Kalmar
Gunilla Frostgård, Emma Hjelm och Stina Olofsson, Alnarp