Säsongsnytt vecka 22
Stora skillnader mellan olika fält
Höstvetet har nu nått flaggbladsstadiet i flertalet fält och på vissa håll har det kommit ännu längre. Därmed är det dags att fundera på kompletteringsgödsling. I snitt är kväveleveranden från marken hittills ungefär normal, men det är stora skillnader mellan olika fält.
Den senaste veckan har kväveupptaget ökat med i snitt 3 kg per hektar i de ogödslade nollrutorna och 11 kg per hektar i de gödslade fälten, men det är stora skillnader mellan olika fält. Vid senaste mätningen den 28-31 maj låg det genomsnittliga kväveupptaget på 40 kg/ha i nollrutorna och 101 kg/ha i de gödslade fälten med en variation på 17-84 kg i nollrutorna och 61-139 kg i de gödslade fälten.
Många faktorer att ta hänsyn till när du ska kompletteringsgödsla
Vid beslut om kompletteringsgödsling finns det flera faktorer att ta hänsyn till:
- Förväntad skörd – står sig skördeprognosen eller finns det anledning att justera den uppåt eller neråt?
- Kväveleverans från marken. Här ser vi stora skillnader mellan olika fält, från 17 till 84 kg/ha i våra mätningar. Var på skalan ligger dina fält? Egna nollrutor ger ett bra beslutsunderlag. Om de är väldigt bleka är kväveleveransen från marken liten. Är färgskillnaden jämfört med den gödslade grödan liten är kväveupptaget troligen relativt högt.
- Hur mycket har du gödslat hittills och hur stor andel av gödselkvävet har grödan tagit upp? På fälten där vi mäter varierar andelen upptaget gödselkväve mellan 19 och 65 %. Om mer än hälften av gödselkvävet har tagits upp nu finns det anledning att tillföra mer.
- Eventuella förluster. Det har regnat mycket under våren i stora delar av området och det har väckt funderingar på hur stor del av det tillförda gödselkvävet som kan ha gått förlorat. Det är svårt att ange några siffror, men risken för förluster ökar om mycket lättillgängligt kväve har tillförts tidigt, där marken periodvis har varit vattenmättad via denitrifikation på lerjordar och vid stor avrinning som leder till utlakning av nitrat på lätta jordar. Även här behövs en bedömning från fall till fall. Hur ser grödan ut? Verkar den lida av kvävebrist? Har det förkommit stående vatten på fältet? Läs mer om risk för förluster i förra veckans Säsongsnytt.
- Syftet med odlingen. Vilken betydelse har proteinhalten och ger den någon merbetalning?
Många fält är frodiga med täta bestånd i år. För att undvika liggsäd kan det vara lämpligt att avvakta lite med kompletteringsgödsling i dessa fält. Försök har visat att även senare kompletteringar normalt ger god skörderespons samtidigt som kväveutnyttjandet blir bättre. Det är också ett sätt att styra kvävet till högre proteinhalt. En annan fördel med att vänta lite är att skördebedömningen blir säkrare. På fält som visar tecken på kvävebrist eller där en stor andel av det tillförda gödselkvävet har förbrukats finns det däremot anledning att komplettera så snart som möjligt.
Läs mer om CropSAT och andra verktyg för att bedöma variationer inom fält i förra veckans nummer av Säsongsnytt.
Höstvetet i Östergötland fortsätter ta upp kväve
I Östergötland fortsätter vetet utvecklas och ta upp kväve i god takt. När mätningarna gjordes den 28 maj var det i DC 37 (flaggbladsstadiet) på alla fält utom fyra. Kväveupptaget var i medeltal 41 kg/ha i nollrutorna och 102 kg/ha i de gödslade fälten, en ökning med 3 respektive 14 kg/ha den senaste veckan (se diagram 1-4). Nu syns de stora skillnaderna i kväveleverans mellan olika fält tydligt i nollrutorna (bild 1-2).
Diagram 1. Kväveupptag i tolv höstvetefält i Östergötland den 28 maj. Kväveupptaget var i medeltal 41 kg/ha i nollrutorna och 102 kg/ha i de gödslade fälten. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 32-37. Jordarterna varierar från något mullhaltig, lerig sand till styv lera.
I diagram 2-4 visas kväveupptaget över tid. Det syns att upptaget i de gödslade fälten och i vissa av nollrutorna fortsatt stiga den senaste veckan.
Diagram 2. Kväveupptag över tid på fälten i Vårdsberg och Helleberga, Östergötland.
Diagram 3. Kväveupptag över tid på fälten i Ullekalv och Högby, Östergötland.
Diagram 4. Kväveupptag över tid på fälten i Broby och Österstad, Östergötland.
Högt kväveupptag i Södermanland
I Södermanlands län gjordes senaste mätningarna den 31 maj. Höstvetet var även här i DC 37-39. I snitt var kväveupptaget 55 kg/ha i nollrutorna och 121 kg/ha i de gödslade fälten, vilket placerar Södermanland i topp när det gäller kväveupptag (se diagram 5-6). Upptaget har ökat ungefär lika mycket som i Östergötland den senaste veckan – i Södermanland har det ökat med 3 kg i nollrutorna och 13 kg i fälten.
Diagram 5. Kväveupptaget i fyra höstvetefält i Södermanlands län den 31 maj. När mätningen gjordes var vetet i DC 37-39 Jordarten är styv lera.
Diagram 6. Kväveupptag över tid på fälten i St. Lövhulta och Klahammar, Södermanland.
Fortfarande lägre upptag i Örebro län
Även i Örebro län gjordes senaste mätningen den 31 maj. Där var höstvetet i DC 37. I snitt var kväveupptaget 21 kg/ha i nollrutorna och 89 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 7 och 8. Framför allt i det ena fältet på Hidinge är upptaget lågt beroende på tunt bestånd efter vintern, men även på Nybble gård är kväveleveransen från marken hittills liten. Den senaste veckan har upptaget dock ökat mer än i övriga län, närmare bestämt med 6 kg/ha i nollrutorna och 19 kg/ha i de gödslade fälten.
Diagram 7. Kväveupptag i fem höstvetefält i Örebro län den 31 maj. I snitt var kväveupptaget 21 kg/ha i nollrutorna och 89 kg/ha i de gödslade fälten. När mätningen gjordes var vetet i DC 37. Jordarterna är lättlera och mellanlera.
Diagram 8. Kväveupptag över tid i fälten på Hidinge och Nybble gård, Örebro län.
Upptaget i Kalmar län lika stort som i Östergötland
I Kalmar län har höstvetet kommit lite längre i utvecklingen. I tre av fälten hade vetet nått DC 39 (flaggbladets slida just synlig) när mätningarna gjordes den 30-31 maj. Ett hade till och med nått DC 41 (flaggbladets slida utväxande). Kväveupptaget var i medeltal 46 kg/ha i nollrutorna och 98 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 9 och 10. Den senaste veckan har det i snitt varit oförändrat i nollrutorna och minskat med 4 kg/ha i de gödslade fälten. De sjunkande mätvärdena beror sannolikt på att grödans reflektans ändras när flaggbladet växer ut, vilket inte är ovanligt. De ska inte tolkas som att grödans kväveinnehåll minskar i verkligheten.
Diagram 9. Kväveupptag i fem höstvetefält i Kalmar län den 30-31 maj. Kväveupptaget var i medeltal 46 kg/ha i nollrutorna och 98 kg/ha i de gödslade fälten. När mätningarna gjordes var vetet i DC 37-41. På de tre första fälten används stallgödsel regelbundet. Jordarterna är främst lättleror och mo/mjälajordar.
Diagram 10. Kväveupptag över tid i fem höstvetefält i Kalmar län.
Kväveupptag jämfört med tidigare år
En jämförelse av kväveupptag i nollrutor och gödslade fält mellan år visas i diagram 11. Jämförelsen ska göras med försiktighet eftersom det inte riktigt är samma gårdar och fält som har varit med hela tiden. Vid denna veckas mätning, när grödan har nått DC37 i median, ligger upptaget i nollrutorna ungefär i mitten medan upptaget i de gödslade fälten ligger högt jämfört med tidigare år. Det kan komma att ändra sig framöver beroende på hur vädret utvecklar sig.
Diagram 11. Jämförelse av kväveupptag i nollrutor och gödslade fält mellan år. Jämförelsen ska göras med försiktighet eftersom det inte riktigt är samma gårdar och som har varit med hela tiden.
Sorter, jordarter, förfrukter och kvävegivor för fälten
Vi mäter i år kväveupptaget i 26 nollrutor och gödslade fält från Kalmar/Öland i söder till Södermanland och Örebro län i norr. Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten hittar du i tabell 1 nedan.
Plats | Sort | Jordart | Förfrukt | Kväve- gödsling kg N/ha Höst | Kväve- gödsling kg N/ha Vår totalt | Stallgödsel växtföljden |
---|---|---|---|---|---|---|
E1 Vårdsberg | Informer | mmh SL | Höstvete | 185 | Ja, hönsgödsel 10 ton/ha var 4:e år | |
E2 Vårdsberg | Kerrin | mmh SL | Höstraps | 185 | Nej | |
E3 Helleberga | Hereford | mmh ML | Höstraps | 18 | 203 | Nej |
E4 Helleberga | Kerrin | mmh ML | Höstvete | 18 | 233 | Nej |
E5 Ullekalv | Hereford | n mh l Sa | Höstvete | 16 | 138 | Nej |
E6 Ullekalv | Hereford | n mh l Sa | Höstraps | 16 | 139 | Nej |
E7 Högby | Hallfreda | Syrsand/mo | Höstvete | 145 | Nej | |
E8 Högby | Hallfreda | Syrsand/mo | Potatis | 145 | Nej | |
E9 Broby | Informer | m mh ML | Höstraps | 153 | Hönsgödsel 5 ton/år | |
E10 Broby | Reform | m mh ML | Höstvete | 12 | 144 | Hönsgödsel 5 ton/3 år |
E11 Österstad | Brons | ML | Korn | 20 | 159 | Nej |
E12 Österstad | Informer | ML | Potatis | 144 | Nej | |
D13 St Lövhulta | Julius | SL | Höstvete | 14 | 159 | Kycklinggödsel, 4 ton var 6:e år inför raps |
D14 St Lövhulta | Linus | SL | Höstraps | 19 | 134 | Kycklinggödsel 4 ton var 6:e år inför raps |
D15 Klahammar | Linus | ML | Korn | 14 | 195 | Rötrest 12 ton/ha vart 4:e år |
D16 Klahammar | Norin | LL | Lin | 14 | 195 | Rötrest vart 4:e år |
H17 Vassmolösa | Informer | nmh l Mj | Höstraps | 160 | Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland | |
H18 Vassmolösa | Informer | nmh l Mo | Majs | 160 | Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland | |
H19 St Frö | Ahoi | LL | Höstraps | 108 | Svinflytgödsel, ca 17 ton/(ha*år) | |
H20 Eriksöre | Hallfreda | LL | Pumpa | 172 | Nej | |
H21 Eriksöre | Hallfreda | LL | Matpotatis | 165 | Nej | |
T22 Hidinge | Julius | mmh ML | Oljelin | 207 | Svinflytgödsel vart år | |
T23 Hidinge | Julius | mmh MoMj LL | Ärter | 207 | Svinflytgödsel vart år | |
T24 Nybble | Reform | ML | Höstraps | 18 | 119 | Nej |
T25 Nybble | Ahoi | Mjäla, ML | Höstvete | 18 | 137 | Nej |
T26 Nybble | Ahoi | ML | Höstvete | 18 | 143 | Nej |
Johan Malgeryd och Pernilla Kvarmo, Linköping