Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Säsongsnytt vecka 19

Kylan håller emot kväveupptaget

Kväveupptaget går ganska långsamt i det kyliga vädret. På flera platser har det kommit regn den senaste veckan och det bör kunna ge lite mera fart på upptaget till nästa vecka. Vi kan hittills se att nollrutor efter höstraps har cirka 9 kg högre upptag jämfört med övriga förfrukter. Mellan andra förfrukter är det mycket små skillnader.

Höstvetet i Östergötland fortfarande i bestockningsfasen

I Östergötland mättes kväveupptaget den 7 maj. Alla fält var kvar i bestockningsfasen (DC 22-25) vid mättillfället. Kväveupptaget var i medeltal 26 kg/ha i nollrutorna och 38 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Det betyder att upptaget har ökat med 2 kg/ha i nollrutor och 8,5 kg i gödslade fält sedan mätningen en vecka tidigare.

Diagram som visar kväveupptaget i ogödslade rutor och i gödslade höstvetefält i Östergötland.

Diagram 1. I Östergötland mättes kväveupptaget den 7 maj. Alla fält var kvar i bestockningsfasen (DC 22-25). Kväveupptaget var i medeltal 26 kg/ha i nollrutorna och 38 kg/ha i de gödslade fälten. Jordarterna varierar från något mullhaltig, lerig sand till styv lera.

Höstvetet har nått stråskjutningen i Södermanland

I Södermanland gjordes första mätningen den 10 maj. Då hade höstvetet nått stråskjutningen, DC 30-31. I snitt var kväveupptaget 29 kg/ha i nollrutorna och 57 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Det innebär att skillnaden i kväveupptag mellan nollruta och fält är 28 kg/ha, vilket betyder att kväveupptaget börjar få bra fart.

Diagram som visar kväveupptaget i ogödslade rutor och i gödslade höstvetefält i Södermanland.

Diagram 2. I Södermanland mättes kväveupptaget den 10 maj. Alla fält hade nått stråskjutningen, DC 30-31. I snitt var kväveupptaget 29 kg/ha i nollrutorna och 57 kg/ha i de gödslade fälten. Jordarterna är mellanlera och styv lera.

Lägre upptag i Örebro län

I Örebro län gjordes senaste mätningen den 10 maj och höstvetet var kvar i bestockningsfasen, DC 23. I snitt var kväveupptaget 13 kg/ha i nollrutorna och 27 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3. Det innebär att upptaget har minskat med 3 kg/ha i nollrutorna och ökat med 2 kg i gödslade fälten sedan mätningen en vecka tidigare. I de båda fälten på Hidinge är upptaget lågt beroende på att beståndet är glest och tunt.

Diagram som visar kväveupptaget i ogödslade rutor och i gödslade höstvetefält i Örebro.

Diagram 3. I Örebro län gjordes senaste mätningen den 10 maj och höstvetet var kvar i bestockningsfasen, DC 23. I snitt var kväveupptaget 13 kg/ha i nollrutorna och 27 kg/ha i de gödslade fälten. I de båda fälten på Hidinge är upptaget lågt beroende på att beståndet är glest och tunt. Jordarterna är lättlera och mellanlera.

Upptaget påverkat av regn och gulnande bladspetsar i Kalmar län

Fyra fält hade nått stråskjutningen, DC30, och på fält H19 hade höstvetet fått en nod, DC31, vid mätningen den 7 maj i Kalmar län. Kväveupptaget var i medeltal 27 kg/ha i nollrutorna och 40 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3 och en nollruta på fält H20 i bild 1. Det betyder att mätvärdena har minskat med 2 kg/ha i nollrutor och 4 kg i gödslade fält sedan mätningen en vecka tidigare. Det beror antagligen på att nollrutan på fält H18 hade gulnande bladspetsar, se bild 2, och eventuellt på att det regnade på några av fälten vid mätningen. Gulnande bladspetsar kan påverka mätvärdena negativt.

Diagram som visar kväveupptaget i ogödslade rutor och i gödslade höstvetefält söder om Kalmar och på Öland.

Diagram 4. Kväveupptag i fem höstvetefält i Kalmar län den 7 maj. Fyra fält hade nått stråskjutningen, DC30, och höstvetet på fält H19 hade fått en nod, DC31. Kväveupptaget var i medeltal 27 kg/ha i nollrutorna och 40 kg/ha i de gödslade fälten. Fält H17-H19 får stallgödsel regelbundet. Jordarterna är främst lättleror och mo/mjäla¬jordar.

Foto som visar ogödslad ruta på fält H20 Eriksöre. Rutan är blekare än omgivande fältet.

Bild 1. Nollrutan på fält H20 Eriksöre syns tydligt. Skillnaden i upptag är ungefär 11 kg där höstvetet i nollrutan har tagit upp 18 kg och gödslat fält 29 kg kväve per hektar. Foto: Linda af Geijersstam

Foto som visar ogödslad ruta på fält H18 Vassmolösa. På bilden syns att höstvetets bladspetsar är lite ljusare än resten av plantan.

Bild 2. Höstvetet i nollrutan på fält H18 Vassmolösa hade gulnande bladspetsar vid mätningen den 7 maj. Det kan ge lägre mätvärden. Foto: Linda af Geijersstam

Sorter, jordarter, förfrukter och kvävegivor för fälten

Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. I tabell 1 ser du fältens bakgrundsdata.

Tabell 1. Förutsättningar som sort, jordart, förfrukt och gödsling på de fält där vi mäter kväveupptag. För fält där vi saknar uppgifter kommer vi att komplettera så snart vi får in 

Plats

Sort

Jordart

Förfrukt

Kväve- gödsling, kg N/ha

Höst

Kväve - gödsling N/ha Vår totalt

Stallgödsel växtföljden

E1 Vårdsberg

Informer

mmh SL

höstvete


130

Ja, hönsgödsel 10 ton/ha var 4:e år

E2 Vårdsberg

Kerrin

mmh SL

höstraps


130

Nej

E3 Helleberga

Hereford

mmh ML

höstraps



Nej

E4 Helleberga

Kerrin

mmh ML

höstvete



Ja

E5 Ullekalv

Hereford

nmh I sa

höstvete


84

Nej

E6 Ullekalv

Hereford

nmh I sa

höstraps


84

Nej

E7 Högby

Hallfreda

syrsand/mo

höstvete


95

Nej

E8 Högby

Hallfreda

syrsand/mo

potatis


95

Nej

E9 Broby

Informer

mmh ML

höstraps


153

Hönsgödsel 5 ton/år

E10 Broby

Reform

mmh ML

höstvete

12

144

Hönsgödsel 5 ton/3 år

E11 Österstad

Brons

ML

korn

20

78

Nej

E12 Österstad

Informer

ML

potatis


80

Nej

D13 St Lövhulta

Julius

SL

höstvete

14

159

Kycklinggödsel, 4 ton var 6:e år inför raps

D14 St Lövhulta

Linus

SL

höstraps

19

134

Kycklinggödsel 4 ton var 6:E år inför raps

D15 Klahammar

Linus

ML

korn

14

141

Rötrest 12 ton/ha vart 4:E år

D16 Klahammar

Praktik

ML




Rötrest vart 4:e år

H17 Vassmolösa

Informer

nmh I Mj

höstraps


160

Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland

H18 Vassmolösa

Informer

nmh I Mo

majs


160

Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland

H19 St Frö

Ahoi

LL

höstraps


108

Svinflytgödsel, ca 17 ton/(ha*år)

H20 Eriksöre

Hallfreda

LL

pumpa


172

Nej

H21 Eriksöre

Hallfreda

LL

matpotatis


165

Nej

T22 Hidinge

Julius

mmh ML

oljelin


85

Svinflytfödsel vart år

T23 Hidinge

Julius

mmh MoMj LL

ärter


85

Svinflytfödsel vart år

T24 Nybble

Reform

ML

höstraps


119

Nej

T25 Nybble

Ahoi


höstvete


137

Nej

T26 Nybble

Ahoi


höstvete


143

Nej


Pernilla Kvarmo och Johan Malgeryd, Linköping