
Säsongsnytt vecka 19
Kylan håller emot kväveupptaget
Kväveupptaget går ganska långsamt i det kyliga vädret. På flera platser har det kommit regn den senaste veckan och det bör kunna ge lite mera fart på upptaget till nästa vecka. Vi kan hittills se att nollrutor efter höstraps har cirka 9 kg högre upptag jämfört med övriga förfrukter. Mellan andra förfrukter är det mycket små skillnader.
Höstvetet i Östergötland fortfarande i bestockningsfasen
I Östergötland mättes kväveupptaget den 7 maj. Alla fält var kvar i bestockningsfasen (DC 22-25) vid mättillfället. Kväveupptaget var i medeltal 26 kg/ha i nollrutorna och 38 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Det betyder att upptaget har ökat med 2 kg/ha i nollrutor och 8,5 kg i gödslade fält sedan mätningen en vecka tidigare.

Diagram 1. I Östergötland mättes kväveupptaget den 7 maj. Alla fält var kvar i bestockningsfasen (DC 22-25). Kväveupptaget var i medeltal 26 kg/ha i nollrutorna och 38 kg/ha i de gödslade fälten. Jordarterna varierar från något mullhaltig, lerig sand till styv lera.
Höstvetet har nått stråskjutningen i Södermanland
I Södermanland gjordes första mätningen den 10 maj. Då hade höstvetet nått stråskjutningen, DC 30-31. I snitt var kväveupptaget 29 kg/ha i nollrutorna och 57 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Det innebär att skillnaden i kväveupptag mellan nollruta och fält är 28 kg/ha, vilket betyder att kväveupptaget börjar få bra fart.

Diagram 2. I Södermanland mättes kväveupptaget den 10 maj. Alla fält hade nått stråskjutningen, DC 30-31. I snitt var kväveupptaget 29 kg/ha i nollrutorna och 57 kg/ha i de gödslade fälten. Jordarterna är mellanlera och styv lera.
Lägre upptag i Örebro län
I Örebro län gjordes senaste mätningen den 10 maj och höstvetet var kvar i bestockningsfasen, DC 23. I snitt var kväveupptaget 13 kg/ha i nollrutorna och 27 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3. Det innebär att upptaget har minskat med 3 kg/ha i nollrutorna och ökat med 2 kg i gödslade fälten sedan mätningen en vecka tidigare. I de båda fälten på Hidinge är upptaget lågt beroende på att beståndet är glest och tunt.

Diagram 3. I Örebro län gjordes senaste mätningen den 10 maj och höstvetet var kvar i bestockningsfasen, DC 23. I snitt var kväveupptaget 13 kg/ha i nollrutorna och 27 kg/ha i de gödslade fälten. I de båda fälten på Hidinge är upptaget lågt beroende på att beståndet är glest och tunt. Jordarterna är lättlera och mellanlera.
Upptaget påverkat av regn och gulnande bladspetsar i Kalmar län
Fyra fält hade nått stråskjutningen, DC30, och på fält H19 hade höstvetet fått en nod, DC31, vid mätningen den 7 maj i Kalmar län. Kväveupptaget var i medeltal 27 kg/ha i nollrutorna och 40 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3 och en nollruta på fält H20 i bild 1. Det betyder att mätvärdena har minskat med 2 kg/ha i nollrutor och 4 kg i gödslade fält sedan mätningen en vecka tidigare. Det beror antagligen på att nollrutan på fält H18 hade gulnande bladspetsar, se bild 2, och eventuellt på att det regnade på några av fälten vid mätningen. Gulnande bladspetsar kan påverka mätvärdena negativt.

Diagram 4. Kväveupptag i fem höstvetefält i Kalmar län den 7 maj. Fyra fält hade nått stråskjutningen, DC30, och höstvetet på fält H19 hade fått en nod, DC31. Kväveupptaget var i medeltal 27 kg/ha i nollrutorna och 40 kg/ha i de gödslade fälten. Fält H17-H19 får stallgödsel regelbundet. Jordarterna är främst lättleror och mo/mjäla¬jordar.
.jpg)
Bild 1. Nollrutan på fält H20 Eriksöre syns tydligt. Skillnaden i upptag är ungefär 11 kg där höstvetet i nollrutan har tagit upp 18 kg och gödslat fält 29 kg kväve per hektar. Foto: Linda af Geijersstam
.jpg)
Bild 2. Höstvetet i nollrutan på fält H18 Vassmolösa hade gulnande bladspetsar vid mätningen den 7 maj. Det kan ge lägre mätvärden. Foto: Linda af Geijersstam
Sorter, jordarter, förfrukter och kvävegivor för fälten
Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. I tabell 1 ser du fältens bakgrundsdata.
Plats | Sort | Jordart | Förfrukt | Kväve- gödsling, kg N/ha Höst | Kväve - gödsling N/ha Vår totalt | Stallgödsel växtföljden |
---|---|---|---|---|---|---|
E1 Vårdsberg | Informer | mmh SL | höstvete | 130 | Ja, hönsgödsel 10 ton/ha var 4:e år | |
E2 Vårdsberg | Kerrin | mmh SL | höstraps | 130 | Nej | |
E3 Helleberga | Hereford | mmh ML | höstraps | Nej | ||
E4 Helleberga | Kerrin | mmh ML | höstvete | Ja | ||
E5 Ullekalv | Hereford | nmh I sa | höstvete | 84 | Nej | |
E6 Ullekalv | Hereford | nmh I sa | höstraps | 84 | Nej | |
E7 Högby | Hallfreda | syrsand/mo | höstvete | 95 | Nej | |
E8 Högby | Hallfreda | syrsand/mo | potatis | 95 | Nej | |
E9 Broby | Informer | mmh ML | höstraps | 153 | Hönsgödsel 5 ton/år | |
E10 Broby | Reform | mmh ML | höstvete | 12 | 144 | Hönsgödsel 5 ton/3 år |
E11 Österstad | Brons | ML | korn | 20 | 78 | Nej |
E12 Österstad | Informer | ML | potatis | 80 | Nej | |
D13 St Lövhulta | Julius | SL | höstvete | 14 | 159 | Kycklinggödsel, 4 ton var 6:e år inför raps |
D14 St Lövhulta | Linus | SL | höstraps | 19 | 134 | Kycklinggödsel 4 ton var 6:E år inför raps |
D15 Klahammar | Linus | ML | korn | 14 | 141 | Rötrest 12 ton/ha vart 4:E år |
D16 Klahammar | Praktik | ML | Rötrest vart 4:e år | |||
H17 Vassmolösa | Informer | nmh I Mj | höstraps | 160 | Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland | |
H18 Vassmolösa | Informer | nmh I Mo | majs | 160 | Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland | |
H19 St Frö | Ahoi | LL | höstraps | 108 | Svinflytgödsel, ca 17 ton/(ha*år) | |
H20 Eriksöre | Hallfreda | LL | pumpa | 172 | Nej | |
H21 Eriksöre | Hallfreda | LL | matpotatis | 165 | Nej | |
T22 Hidinge | Julius | mmh ML | oljelin | 85 | Svinflytfödsel vart år | |
T23 Hidinge | Julius | mmh MoMj LL | ärter | 85 | Svinflytfödsel vart år | |
T24 Nybble | Reform | ML | höstraps | 119 | Nej | |
T25 Nybble | Ahoi | höstvete | 137 | Nej | ||
T26 Nybble | Ahoi | höstvete | 143 | Nej |
Pernilla Kvarmo och Johan Malgeryd, Linköping