Nu växer höstvetet i Skåne
Säsongens första mätningar av kväveupptag i höstvetefält i Skåne visar att vetet börjat växa och ta upp kväve. På flera platser syns nollrutorna, vilket innebär att tillfört gödselkväve börjar komma grödan tillgodo. Som vanligt påverkar förfrukt, såtidpunkt, markfukt och temperatur markens kväveleverans och grödans utveckling.
Vi redovisar kväveupptag från olika fält i stora delar av Skåne
Denna vecka har vi börjat våra mätningar i lite mindre skala och redovisar några av de platser som kommer att ingå i Säsongsnytt framöver. Nästa vecka kommer mätresultat och platsdata från samtliga fält att redovisas mer noggrant.
Plats | Sort | Förfrukt | DC-stadium | Upptag i | Upptag i |
---|---|---|---|---|---|
Västraby A | Etana | Höstraps | 25 | 17 | 21 |
Västraby B | Etana | Havre | 25 | 16 | 20 |
Västraby C | Etana | Slåttervall | 30 | 17 | 15 |
Kattarp A | Linus | ||||
Kattarp B | Kask | ||||
Påarp A | |||||
Påarp B | Kask | Höstvete | |||
Svalöv A | 19 | 20 | |||
Svalöv B | 29 | 27 | |||
Svalöv C | 17 | 26 | |||
Svalöv D | 19 | 28 | |||
Svalöv E | 10 | 16 | |||
Fjelie A | Etana | Höstraps | 25 | 30 | |
Fjelie B | Etana | Höstvete | 14 | 15 | |
Löberöd 2 | Etana | Höstraps | 13 | 22 | |
Löberöd 1 | Brons | Potatis | 22 | 26 | |
Skegrie 1 | Brons | Lök | 23 | 14 | 17 |
Skegrie 2 | Kask | Höstraps | 25 | 17 | 20 |
Trelleborg A | Etana | Höstraps | 24 | 14 | 17 |
Trelleborg B | Kask | Sockerbetor | 23 | 16 | 20 |
Krageholm A | Praktik | 15 | 17 | ||
Krageholm B | Praktik | 18 | 19 | ||
Krageholm C | Praktik | 30 | 28 | ||
Krageholm D | Praktik | 13 | 25 | ||
Ystad A | |||||
Ystad B | |||||
Sandby Gård A | |||||
Sandby Gård B | |||||
Dalby A | Hallfreda | Rödklöver | 18 | 28 | |
Dalby B | Hallfreda | Höstraps | 16 | 23 | |
Fjälkinge | 12 | 18 | |||
Kristianstad | 20 | 21 | |||
Medel | 18 | 22 |
Något senare utveckling och något lägre kväveupptag i nollrutorna än genomsnittsåret
Ännu är flertalet fält i bestockningsstadium. Endast två fält hade vid mättillfället nått stadium 30, begynnande stråskjutning. Men några fält var på gränsen till stråskjutning och kommer sannolikt att nå detta stadium till nästa vecka.
Kväveupptaget i nollrutorna varierar och i sent sådda fält är relativt lite kväve upptaget jämfört med ett femårsmedeltal. Vi kan också se att nollruteupptaget varierar med förfrukten. En teori kan vara att förra årets högavkastande stråsädesgrödor kan ha tömt profilen effektivt i höstas, så att restkvävemängden på dessa fält är mindre efter vintern.
I genomsnitt är 18 kg kväve upptaget i grönmassan i nollrutorna och 22 kg kväve i fälten.
Kväve behövs vid stråskjutningen
Det är viktigt att tillräckligt mycket kväve finns tillgängligt för grödan under stråskjutningen och beroende på hur mycket kväve som redan är utlagt kan ytterligare kvävegödsling övervägas inför de regn som utlovas under kommande helg.
Samarbete
Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.