Brist på vatten hämmar höstvetet i vissa fält och områden
Många höstvetefält är fortfarande fina med höga skördepotentialer. I de västra delarna av Skåne utvecklas höstvetet väl och kväveinnehållet i grönmassan ökar. Men bristen på nederbörd framförallt i östra delarna av landskapet börjar ta ut sin rätt. Här har kväveupptag och tillväxt hämmats av vattenbrist. Vi ser också skillnader i torktålighet mellan olika jordar och bestånd. Detta innebär att skillnaderna i upptagen mängd kväve mellan fält och områden fortsätter att öka. De flesta fälten är i stadium 37, men stadier mellan 31 och 41 förekommer. Inför kompletteringsbeslut är det svårt men viktigt att bedöma skördepotentialen realistiskt. Vi kan se att en viss reduktion av antal skott skett i de områden som lider mest av vattenbrist, vilket kan sänka skördepotentialen.
Ökande skillnader i kväveupptag mellan våra nollrutefält
De flesta höstvetefälten är i stadium37, men några är kvar i DC 32 och andra har nått DC 41.Variationen i kväveinnehåll i grönmassan är stor, både vad gäller nollrutor och fält:
- Kväveinnehåll i nollrutor: 10-60 kg N/ha i grönmassan
- Upptagen mängd gödselkväve: 10-92 kg N/ha i grönmassan
- Totalt kväveinnehåll i gödslat fält: 20-123 kg N/ha i grönmassan
I tabell 1 redovisas upptag och ökning av kväveinnehåll för samtliga platser.
Tabell 1 Fält med nollrutemätningar i Skåne 2023 vecka 21.
Plats | sort | Förfrukt | DC | Kväve från markens leverans | totalupptag | Ökning fält från förra veckan |
---|---|---|---|---|---|---|
Västraby A | Etana | Höstraps | 37 | 45 | 101 | 15 |
Västraby B | Etana | Havre | 37 (-39) | 41 | 96 | 10 |
Västraby C | Etana | Slåttervall | 37 | 49 | 101 | 14 |
Kattarp A | Linus | Vitklöver | 37 | 47 | 91 | 6 |
Kattarp B | Kask | Höstraps | ||||
Påarp A | _ | _ | 32 | 66 | 114 | 21 |
Påarp B | Kask | Höstvete | 32 | 25 | 91 | 16 |
Svalöv A | Kask | Höstvete | 32 | 13 | 42 | 3 |
Svalöv B | Norin | Höstraps | 37 | 23 | 70 | 7 |
Svalöv C | Kask | Höstraps | 31 | 16 | 49 | 1 |
Svalöv D | Kerrin | Höstraps | 32 (-37) | 14 | 30 | 0 |
Svalöv E | Brons | Höstvete | 32 | 11 | 20 | 0 |
Fjelie norr | Etana | Höstraps | 41 | 45 | 106 | 12 |
Fjelie söder | Etana | Höstvete | 41 | 29 | 92 | 24 |
Löberöd B | Etana | Höstraps | 37 | 23 | 81 | 23 |
Löberöd A | Brons | Potatis | 32 | 15 | 69 | 19 |
Skegrie A | Brons | Lök | 37 | 69 | 99 | 24 |
Skegrie B | Kask | Höstraps | 37 | 31 | 123 | 28 |
Trelleborg A | Etana | höstraps | 41 | 23 | 101 | 21 |
Trelleborg B | Kask | sockerbetor | 37 | 24 | 113 | 24 |
Krageholm A | Praktik | höstvete | 37 | 24 | 75 | 10 |
Krageholm B | Praktik | oljelin | 37 | 35 | 70 | 9 |
Krageholm C | Praktik | konservärt | 37 | 50 | 71 | 0 |
Krageholm D | Praktik | Höstvete | 37 | 18 | 71 | 0 |
Charlottenlund A | Praktik | Höstvete | 37 | 22 | 87 | 0 |
Charlottenlund B | Etana | Höstraps | 41 | 57 | 94 | 1 |
Sandby gård A | Terrence | Höstraps | 37 | 26 | 48 | 0 |
Sandby gård B | Terrence | Höstvete | 37 | 15 | 51 | 0 |
Dalby A | Hallfreda | Rödklöver | 37 | 31 | 77 | 17 |
Dalby B | Hallfreda | Höstraps | 37 | 39 | 83 | 25 |
Fjälkinge | Praktik | maltkorn | 32 | 21 | 57 | 8 |
Kristianstad | Kask | Höstraps | 32 | 27 | 58 | 4 |
Medel | _ | _ | 33 | 78 | 12 |
Diagram 1. Det är ovanligt stora skillnader mellan platserna vad gäller hur mycket kväve som lagrats in i grönmassan. Där grödan haft jämn tillgång till markfukt är den välutvecklad och fin. Men några av fälten lider av torkan.
Vissa fält klarar låga nederbördsmängder bättre än andra
- De skånska moränlättlerorna är ofta relativt vattenhållande. Det har inte regnat särskilt mycket i Trelleborg, Skegrie eller Fjelie, men kväveupptaget på platser som dessa fortsätter och här syns ännu ingen skottreduktion.
- Det blir också tydligt år som detta hur viktigt det är med en god rottillväxt. Fält som var väl bestockade redan i höstas har sannolikt gått in i våren med ett välutvecklat rotsystem och kunnat ta upp vatten från en större jordvolym. Markstrukturen och en fungerande dränering är andra faktorer som påverkar rotutvecklingen positivt.
- Tillgång till andra näringsämnen än kväve kan ha stor betydelse.
- Fosforupptag på hösten är avgörande för såväl bestockning som rotutveckling
- Kalium hjälper grödan klara torkstress
Tid för komplettering, men inte mycket regn i prognosen
Under förra veckan kom det en del regn lokalt i Region Syd. Flera av nollrutevärdarna hann lägga en kompletteringsgiva inför nederbörd. För alla som ännu inte kompletterat eller som delat kompletteringsgivan i två delar finns ännu tid att gödsla. Invänta nederbörd och var noga med att revidera skördeuppskattningen efter torrperioden. Vi har i flera av fälten sett tydliga tecken på skottreduktion, vilket innebär att alla skott inte går upp i ax. Skottreduktionen kan pågå fram till strax före axgång. Färre ax minskar givetvis skördepotentialen. Vid komplettering kan totala kvävegivan dras ner med ca 20 kg N för varje ton du uppskattar att skördepotentialen minskat.
Just nu finns inte tillräckliga regnmängder i väderprognosen för att det ska vara lämpligt att lägga mer kväve, men prognosen har varit osäker under en period och läget kan ändras snabbt.
Samarbete
Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.
Gunilla Frostgård, Emma Hjelm och Stina Olofsson, Landskrona