Brist på vatten hämmar höstvetet i vissa fält och områden

Många höstvetefält är fortfarande fina med höga skördepotentialer. I de västra delarna av Skåne utvecklas höstvetet väl och kväveinnehållet i grönmassan ökar. Men bristen på nederbörd framförallt i östra delarna av landskapet börjar ta ut sin rätt. Här har kväveupptag och tillväxt hämmats av vattenbrist. Vi ser också skillnader i torktålighet mellan olika jordar och bestånd. Detta innebär att skillnaderna i upptagen mängd kväve mellan fält och områden fortsätter att öka. De flesta fälten är i stadium 37, men stadier mellan 31 och 41 förekommer. Inför kompletteringsbeslut är det svårt men viktigt att bedöma skördepotentialen realistiskt. Vi kan se att en viss reduktion av antal skott skett i de områden som lider mest av vattenbrist, vilket kan sänka skördepotentialen.

Bild 1 Trelleborg

Bild 1. På de mer vattenhållande lättlerorna i sydvästra delen av Skåne fortsätter kväveupptaget och skördepotentialen är ännu god. Bilden visar ett av fälten i Trelleborg, som fortsätter att utvecklas väl och ta upp kväve. Utvecklingsstadium 37. Markleveransen är relativt låg och har inte ökat sedan förra veckan. 24 kg kväve finns inlagrat i nollrutans grönmassa. Fältet har tagit upp hela 113 kg N, vilket innebär att över 200 kg gödselkväve är utnyttjat. (Ungefär lika mycket kväve finns i rötterna som i grönmassan.) Kväveinnehållet i fältets biomassa ökade med 24 kg N under den gångna veckan.

Fjälkinge
Kristianstad

Bild 2 och 3. Östra delen av Skåne har fått lite nederbörd och på några av platserna är jordarna också lite lättare och inte lika vattenhållande. I Fjälkinge och Kristianstad har utvecklingen bara kommit till DC 32 och upptaget i fältens grönmassa ligger på 57 respektive 58 kg N. Markleveransen i dessa fält är 21 respektive 27 kg N. Sedan förra veckan har kväveinnehållet i fältens grönmassa ökat med 8 respektive 4 kg kväve.

Ökande skillnader i kväveupptag mellan våra nollrutefält

De flesta höstvetefälten är i stadium37, men några är kvar i DC 32 och andra har nått DC 41.Variationen i kväveinnehåll i grönmassan är stor, både vad gäller nollrutor och fält:

  • Kväveinnehåll i nollrutor: 10-60 kg N/ha i grönmassan
  • Upptagen mängd gödselkväve: 10-92 kg N/ha i grönmassan
  • Totalt kväveinnehåll i gödslat fält: 20-123 kg N/ha i grönmassan

    I tabell 1 redovisas upptag och ökning av kväveinnehåll för samtliga platser.

Tabell 1 Fält med nollrutemätningar i Skåne 2023 vecka 21.

Plats

sort

Förfrukt

DC

Kväve från markens leverans

totalupptag

Ökning fält från förra veckan

Västraby A

Etana

Höstraps

37

45

101

15

Västraby B

Etana

Havre

37 (-39)

41

96

10

Västraby C

Etana

Slåttervall

37

49

101

14

Kattarp A

Linus

Vitklöver

37

47

91

6

Kattarp B

Kask

Höstraps





Påarp A

_

_

32

66

114

21

Påarp B

Kask

Höstvete

32

25

91

16

Svalöv A

Kask

Höstvete

32

13

42

3

Svalöv B

Norin

Höstraps

37

23

70

7

Svalöv C

Kask

Höstraps

31

16

49

1

Svalöv D

Kerrin

Höstraps

32 (-37)

14

30

0

Svalöv E

Brons

Höstvete

32

11

20

0

Fjelie norr

Etana

Höstraps

41

45

106

12

Fjelie söder

Etana

Höstvete

41

29

92

24

Löberöd B

Etana

Höstraps

37

23

81

23

Löberöd A

Brons

Potatis

32

15

69

19

Skegrie A

Brons

Lök

37

69

99

24

Skegrie B

Kask

Höstraps

37

31

123

28

Trelleborg A

Etana

höstraps

41

23

101

21

Trelleborg B

Kask

sockerbetor

37

24

113

24

Krageholm A

Praktik

höstvete

37

24

75

10

Krageholm B

Praktik

oljelin

37

35

70

9

Krageholm C

Praktik

konservärt

37

50

71

0

Krageholm D

Praktik

Höstvete

37

18

71

0

Charlottenlund A

Praktik

Höstvete

37

22

87

0

Charlottenlund B

Etana

Höstraps

41

57

94

1

Sandby gård A

Terrence

Höstraps

37

26

48

0

Sandby gård B

Terrence

Höstvete

37

15

51

0

Dalby A

Hallfreda

Rödklöver

37

31

77

17

Dalby B

Hallfreda

Höstraps

37

39

83

25

Fjälkinge

Praktik

maltkorn

32

21

57

8

Kristianstad

Kask

Höstraps

32

27

58

4

Medel

_

_


33

78

12

Diagram 1. Det är ovanligt stora skillnader mellan platserna vad gäller hur mycket kväve som lagrats in i grönmassan. Där grödan haft jämn tillgång till markfukt är den välutvecklad och fin. Men några av fälten lider av torkan.

Vissa fält klarar låga nederbördsmängder bättre än andra

  • De skånska moränlättlerorna är ofta relativt vattenhållande. Det har inte regnat särskilt mycket i Trelleborg, Skegrie eller Fjelie, men kväveupptaget på platser som dessa fortsätter och här syns ännu ingen skottreduktion.
  • Det blir också tydligt år som detta hur viktigt det är med en god rottillväxt. Fält som var väl bestockade redan i höstas har sannolikt gått in i våren med ett välutvecklat rotsystem och kunnat ta upp vatten från en större jordvolym. Markstrukturen och en fungerande dränering är andra faktorer som påverkar rotutvecklingen positivt.
  • Tillgång till andra näringsämnen än kväve kan ha stor betydelse.
    • Fosforupptag på hösten är avgörande för såväl bestockning som rotutveckling
    • Kalium hjälper grödan klara torkstress

Tid för komplettering, men inte mycket regn i prognosen

Under förra veckan kom det en del regn lokalt i Region Syd. Flera av nollrutevärdarna hann lägga en kompletteringsgiva inför nederbörd. För alla som ännu inte kompletterat eller som delat kompletteringsgivan i två delar finns ännu tid att gödsla. Invänta nederbörd och var noga med att revidera skördeuppskattningen efter torrperioden. Vi har i flera av fälten sett tydliga tecken på skottreduktion, vilket innebär att alla skott inte går upp i ax. Skottreduktionen kan pågå fram till strax före axgång. Färre ax minskar givetvis skördepotentialen. Vid komplettering kan totala kvävegivan dras ner med ca 20 kg N för varje ton du uppskattar att skördepotentialen minskat.

Just nu finns inte tillräckliga regnmängder i väderprognosen för att det ska vara lämpligt att lägga mer kväve, men prognosen har varit osäker under en period och läget kan ändras snabbt.

Bild 4 Sandby Gård

Bild 4 Överskatta inte skördepotentialen vid försvagade och glesa bestånd. Detta fält på Sandby Gård är påverkat av torkan.

Samarbete

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Gunilla Frostgård, Emma Hjelm och Stina Olofsson, Landskrona