Upptaget ökar nu under stråskjutningen

Under det två veckor som gått sedan förra Säsongsnytt Syd har nollrutefälten utvecklats väl och kväveupptaget ökat i såväl nollrutor som i gödslade fält. Där kvävegödslingen kom ut före nederbörd har kvävet kommit grödorna väl till godo. Nästan alla fält är i stråskjutningsfasen.

Vi redovisar kväveupptag från olika fält i stora delar av Skåne

Vi mäter och redovisar kväveupptag i ogödslade nollrutor och i gödslade fält på 32 fält runt om i Skåne. De olika fälten representerar olika sorter, såtidpunkter, jordarter, odlingshistoria och förfrukter. Se tabell 1.

Kväveupptag och utveckling

Nästan alla fält var i stråskjutningsstadium vid mättillfällena. Sannolikt är alla fält där nu när brevet publiceras.

Kväveupptaget i nollrutorna varierar mycket och skillnaderna har ökat under de tre veckor som mätningarna pågått. Efter goda förfrukter och i stallgödselväxtföljder ökar kväveupptaget i nollrutorna. Där vete odlas efter högavkastande stråsäd syns på flera fält ett lägre upptag än om exempelvis raps varit förfrukt. Detta tydligt exempelvis på Charlottenlund, Svalöv och i Fjelie. I de tre nollrutorna på Västraby ser vi hur markens egen kväveleverans är hög tack vare mycket stallgödsel i växtföljden. Trots olika förfrukter är markleveransen lika hög. På denna plats ser vi hur stallgödsel i växtföljden påverkar markleveransen positivt. Även Kattarp visar exempel på välutvecklade bestånd och höga nollruteupptag. Båda dessa fält är höstgödslade med MAP respektive NPK, vilket kan ha påverkat bestockning och rotutveckling positivt.

I genomsnitt är nu 25 kg kväve upptaget i grönmassan i nollrutorna och 41 kg kväve i fälten. Ökning sedan förra veckan är i genomsnitt 12 kg. Det fält som tagit upp mest under en vecka är Ystad B (Charlottenlund B). Här har kväveinnehållet i grönmassan ökat med hela 45 kg, vilket innebär över 6 kg kväve per dygn.

Mycket kväve tas upp nu under stråskjutningen

Det är viktigt att tillräckligt mycket kväve finns tillgängligt för grödan under stråskjutning och axgång och beroende på hur mycket kväve som redan är utlagt kan ytterligare kvävegödsling övervägas inför de regn som utlovas under nästa vecka. Under de närmast följande veckorna är det viktigt att bevaka vädret och se till att kompletterande kväve är ute inför regn.

Samarbete

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Gunilla Frostgård, Emma Hjelm och Stina Olofsson, Landskrona