Upptaget ökar nu under stråskjutningen

Under det två veckor som gått sedan förra Säsongsnytt Syd har nollrutefälten utvecklats väl och kväveupptaget ökat i såväl nollrutor som i gödslade fält. Där kvävegödslingen kom ut före nederbörd har kvävet kommit grödorna väl till godo. Nästan alla fält är i stråskjutningsfasen.

Foto: Lisbeth Hansson

Bild 1. Högsta kväveupptaget i gödslat fält finns på Charlottenlund (Ystad A). Markleveransen är relativt låg, 16 kg kväve i grönmassan. Men upptagen mängd gödselkväve är hög, hela 78 kg kväve är inlagrad i biomassan i gödslat fält. (Foto: Lisbeth Hansson)

Foto: Lisbeth Hansson

Bild 2. Svalöv A är exempel på ett glest bestånd som utvecklats relativt långsamt trots tidig sådd 9 sept. Även här finns 16 kg kväve i grönmassan, men upptaget i fältet är lågt. Endast 4 kg gödselkväve finns i biomassan här (totalt 20 kg N).

Vi redovisar kväveupptag från olika fält i stora delar av Skåne

Vi mäter och redovisar kväveupptag i ogödslade nollrutor och i gödslade fält på 32 fält runt om i Skåne. De olika fälten representerar olika sorter, såtidpunkter, jordarter, odlingshistoria och förfrukter. Se tabell 1.

Tabell 1 Fält med nollrutemätningar i Skåne 2023.

Plats

Sort

Förfrukt

DC-stadium

Upptag i
nollruta
kg N/ha

Upptag i
fält
kg N/ha

Västraby A

Etana

Höstraps3134

51

Västraby B

Etana

Havre

31

32

47

Västraby C

Etana

Slåttervall

31

33

47

Kattarp A

Linus


31

39

49

Kattarp B

Kask


31

35

64

Påarp A



30

38

54

Påarp B

Kask

Höstvete

30

24

38

Svalöv A

Kask

Höstvete

30

16

20

Svalöv B

Norin

Höstraps

30

27

46

Svalöv C

Kask

Höstraps

30

20

32

Svalöv D

Kerrin

Höstraps

30

19

32

Svalöv E

Brons

Höstvete

30

12

20

Fjelie Norr

Etana

Höstraps

31

23

36

Fjelie Söder

Etana

Höstvete

31

17

34

Löberöd B

Etana

Höstraps

31

20

50

Löberöd A

Brons

Potatis

24

9

28

Skegrie A

Brons

Lök

30

26

44

Skegrie B

Kask

Höstraps

30

23

49

Trelleborg A

Etana

Höstraps

31

19

49

Trelleborg B

Kask

Sockerbetor

31

20

54

Krageholm A

Praktik

Höstvete

23

17

42

Krageholm B

Praktik

Oljelin

30

18

43

Krageholm C

Praktik

Konservärt

30

29

53

Krageholm D

Praktik

Höstvete

30

19

42

Charlottenlund A

Praktik

Höstvete

31

16

77

Charlottenlund B

Etana

Höstraps

32

32

68

Sandby Gård A

Terrence

Höstraps

23

24

34

Sandby Gård B

Terrence

Höstvete

30

20

41

Dalby A

Hallfreda

Rödklöver

31

20

44

Dalby B

Hallfreda

Höstraps

31

22

44

Fjälkinge

Praktik

Maltkorn

30

13

30

Kristianstad

Kask

Höstraps

31

23

62

Medel



30

23

45

Kväveupptag och utveckling

Nästan alla fält var i stråskjutningsstadium vid mättillfällena. Sannolikt är alla fält där nu när brevet publiceras.

Kväveupptaget i nollrutorna varierar mycket och skillnaderna har ökat under de tre veckor som mätningarna pågått. Efter goda förfrukter och i stallgödselväxtföljder ökar kväveupptaget i nollrutorna. Där vete odlas efter högavkastande stråsäd syns på flera fält ett lägre upptag än om exempelvis raps varit förfrukt. Detta tydligt exempelvis på Charlottenlund, Svalöv och i Fjelie. I de tre nollrutorna på Västraby ser vi hur markens egen kväveleverans är hög tack vare mycket stallgödsel i växtföljden. Trots olika förfrukter är markleveransen lika hög. På denna plats ser vi hur stallgödsel i växtföljden påverkar markleveransen positivt. Även Kattarp visar exempel på välutvecklade bestånd och höga nollruteupptag. Båda dessa fält är höstgödslade med MAP respektive NPK, vilket kan ha påverkat bestockning och rotutveckling positivt.

I genomsnitt är nu 25 kg kväve upptaget i grönmassan i nollrutorna och 41 kg kväve i fälten. Ökning sedan förra veckan är i genomsnitt 12 kg. Det fält som tagit upp mest under en vecka är Ystad B (Charlottenlund B). Här har kväveinnehållet i grönmassan ökat med hela 45 kg, vilket innebär över 6 kg kväve per dygn.


Mycket kväve tas upp nu under stråskjutningen

Det är viktigt att tillräckligt mycket kväve finns tillgängligt för grödan under stråskjutning och axgång och beroende på hur mycket kväve som redan är utlagt kan ytterligare kvävegödsling övervägas inför de regn som utlovas under nästa vecka. Under de närmast följande veckorna är det viktigt att bevaka vädret och se till att kompletterande kväve är ute inför regn.

Samarbete

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Gunilla Frostgård, Emma Hjelm och Stina Olofsson, Landskrona