Bra tillväxtväder v. 22

Tillväxtvädret har under de senaste veckorna varit utmärkt och höstvetefälten i Västsverige utvecklas överlag mycket bra. Majoriteten av fälten är nu i stadium DC 41. Det är hög tid att bedöma behovet av kompletteringsgödsling om detta inte är gjort. Markens egen mineralisering är fortfarande låg och effekten av organiska gödselmedel är ännu liten.

Utvecklingsstadier och kväveupptag

Veckans mätningar gjordes 30-31 maj. Huvuddelen av fälten är i DC 41. Av tabell 1 framgår vilka utvecklingsstadier som är aktuella och hur mycket kväve som tagits upp i de olika fälten sedan förra mätningen.

Utvecklingsstadier vid mätningen och upptagen mängd kväve i gödslade fält sedan förra veckan. Upptagstakten har minskat och genomsnittet ligger på 14 kg ökad kvävemängd i ovanjordisk biomassa. Men variationen är stor och toppnoteringen ligger på hela 41 kg N/ha.

Genomsnittlig ökning av kväve i grönmassan under den gångna veckan är 14 kg N/ha och medelvärdet för total kväveinlagring är nu 96 kg N/ha. Av diagram 1 kan utläsas att variationen mellan fälten fortfarande är stor. Totalt kväveinnehåll i grönmassan på gödslade fält varierar mellan 65 och 130 kg N/ha. I diagram 1 visas kväveupptaget för varje plats uppdelat på kväve från marken och gödselkväve.

Jämförelse med tidigare år

Årets kväveupptag i fält ligger relativt normalt jämfört med tidigare år, se diagram 2. Däremot är nollruteupptaget lågt. Genomsnittligt kväveupptag i nollrutorna är nu 25 kg N/ha, med en variation mellan 12 och 45 kg N/ha. Markens mineralisering har inte kommit igång, trots regn och högre marktemperaturer.

Ännu finns tid att komplettera

Det går att komplettera ganska länge med god påverkan på såväl skörd som kvalitet om behovet finns, även om mer av kvävet går till ökad proteinhalt ju närmare blomning man kommer. Kompletteringsgödsling med mindre kvävegivor är möjlig till och med vetets blomning.

Som vanligt är variationen mycket stor mellan olika fält och den individuella bedömningen på fältnivå är det viktigaste beslutsunderlaget inför sista kvävegivan.

Det går fortfarande bra att använda N-Testern för att få en bild av resterande kvävebehov. Mätning av egen nollruta ger uppgifter om fältets kväveleverans. Genom att sista kvävegivan varieras över fälten ökar möjligheten att nå ekonomiskt optimal skörd samtidigt som förlusterna minimeras. Greppa Näringen har som vanligt möjliggjort kostnadsfri användning av CropSat. AtFarm är ett annat snarlikt system för precisionsspridning via satellit. Ett tredje alternativ för precisionsspridning är att använda traktorburen N-Sensor.

Gunilla Frostgård och Maria Stenberg

Greppa Näringen mäter i år kväveupptag i 25 ogödslade nollrutor i höstvetefält hos 9 olika lantbrukare i Region Väst. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånar ut en handburen N-sensor till oss.