Bra tillväxtväder v. 22

Tillväxtvädret har under de senaste veckorna varit utmärkt och höstvetefälten i Västsverige utvecklas överlag mycket bra. Majoriteten av fälten är nu i stadium DC 41. Det är hög tid att bedöma behovet av kompletteringsgödsling om detta inte är gjort. Markens egen mineralisering är fortfarande låg och effekten av organiska gödselmedel är ännu liten.

Bild 1. Höstvetefälten utvecklas mycket bra, men markens egen kväveleverans är överlag låg. På bilden nollruta på Ardala, där endast 19 kg N har tagits upp i grönmassan. Foto: Charlotta Norén

Utvecklingsstadier och kväveupptag

Veckans mätningar gjordes 30-31 maj. Huvuddelen av fälten är i DC 41. Av tabell 1 framgår vilka utvecklingsstadier som är aktuella och hur mycket kväve som tagits upp i de olika fälten sedan förra mätningen.

Tabell 1. Upptagen mängd kväve sedan förra veckan i gödslade fält.
Plats	Höstvete-sort	Utvecklings-stadium (DC)	Veckans kväveupptag i fält (kg N/ha)
1 Håberg	Ellvis	39	10
2 Håberg	Ellvis	41	20
3 Håberg	Ellvis	41	33
4 Bränneberg	Etana	41	14
5 Bränneberg	Etana	43	14
6 Bränneberg	Etana	41	24
7 Ardala		37	17
8 Ardala		39	10
9 Järpås	Etana	43	14
10 Järpås	Etana	43	7
11 Nolebo	Norin	45	14
12 Nolebo	Brons	39	13
13 Nolebo	Brons	41	9
14 Eke	Informer	41	37
15 Eke	Informer	41	41
16 Eke	Informer	41	34
17 Åsen	Etana	41	2
18 Åsen	Etana	41	-4
19 Töreboda	Hallfreda	37	3
20 Töreboda	Hallfreda	37	-1
21 Glättestorp	Etana	41	14
22 Glättestorp	Etana	45	11
23 Glättestorp		43	18
24 Glättestorp		43	11
25 Glättestorp		43	-3

Utvecklingsstadier vid mätningen och upptagen mängd kväve i gödslade fält sedan förra veckan. Upptagstakten har minskat och genomsnittet ligger på 14 kg ökad kvävemängd i ovanjordisk biomassa. Men variationen är stor och toppnoteringen ligger på hela 41 kg N/ha.

Genomsnittlig ökning av kväve i grönmassan under den gångna veckan är 14 kg N/ha och medelvärdet för total kväveinlagring är nu 96 kg N/ha. Av diagram 1 kan utläsas att variationen mellan fälten fortfarande är stor. Totalt kväveinnehåll i grönmassan på gödslade fält varierar mellan 65 och 130 kg N/ha. I diagram 1 visas kväveupptaget för varje plats uppdelat på kväve från marken och gödselkväve.

Diagram 1. Kväveinnehåll i ovanjordisk grönmassa i nollrutor och omkringliggande fält 29-31maj.
	Kväve från markens leverans	Upptaget gödselkväve
1 Håberg (ff höstvete)	26	73
2 Håberg (ff havre)	16	79
3 Håberg (ff höstraps)	20	87
4 Bränneberg (ff åkerböna)	29	76
5 Bränneberg (ff höstraps)	42	71
6 Bränneberg (ff vårkorn)	33	67
7 Ardala 1 (ff Höstvete)	19	46
8 Ardala 2 (ff Ärter)	28	45
9 Järpås 1 (ff höstvete)	13	83
10 Järpås 2 (ff åkerböna)	27	62
11 Nolebo 1 (ff vete)	40	51
12 Nolebo 2 (ff vete)	25	48
13 Nolebo 3 (ff höstraps)	24	91
14 Eke (ff höstraps)	18	83
15 Eke (ff höstvete)	20	109
16 Eke (ff höstvete)	20	74
17 Åsen (ff höstvete)	50	47
18 Åsen (ff höstraps)	22	74
19 Töreboda (ff höstvete)	28	56
20 Töreboda (ff ärter)	34	58
21 Glättestorp 1	21	73
22 Glättestorp 2	16	66
23 Glättestorp 3	18	75
24 Glättestorp 4	18	76
25 Glättestorp 5	36	81

Jämförelse med tidigare år

Årets kväveupptag i fält ligger relativt normalt jämfört med tidigare år, se diagram 2. Däremot är nollruteupptaget lågt. Genomsnittligt kväveupptag i nollrutorna är nu 25 kg N/ha, med en variation mellan 12 och 45 kg N/ha. Markens mineralisering har inte kommit igång, trots regn och högre marktemperaturer.

Diagram 2. När vi jämför årets kväveupptag med de senaste 5 årens, ser vi att upptagen kvävemängd i gödslade fält i genomsnitt ligger väl till, medan markleveransen är relativt låg.
	2022 Nollruta	2022 Fält	2021 Nollruta	2021 Fält	2020 Nollruta	2020 Fält	2019 Nollruta	2019 Fält	2018 Nollruta	2018 Fält	2017 Nollruta	2017 Fält
14-apr					13	17	26	31
20-apr					13	17	35	41			16	22
28-apr	19	30	22	34	16	22	43	54	28	35	18	32
10-maj	20	40	20	44	18	33	40	54	29	43	21	39
18-maj	23	61	25	67	20	44	38	54	31	52	23	46
25-maj	25	81	27	84	22	58	37	65	36	82	24	57
01-jun	26	96	31	100	21	80	45	93	41	103	36	91
09-jun					24	100	45	106	49	110	38	100
14-jun							49	122

Ännu finns tid att komplettera

Det går att komplettera ganska länge med god påverkan på såväl skörd som kvalitet om behovet finns, även om mer av kvävet går till ökad proteinhalt ju närmare blomning man kommer. Kompletteringsgödsling med mindre kvävegivor är möjlig till och med vetets blomning.

Som vanligt är variationen mycket stor mellan olika fält och den individuella bedömningen på fältnivå är det viktigaste beslutsunderlaget inför sista kvävegivan.

Det går fortfarande bra att använda N-Testern för att få en bild av resterande kvävebehov. Mätning av egen nollruta ger uppgifter om fältets kväveleverans. Genom att sista kvävegivan varieras över fälten ökar möjligheten att nå ekonomiskt optimal skörd samtidigt som förlusterna minimeras. Greppa Näringen har som vanligt möjliggjort kostnadsfri användning av CropSat. AtFarm är ett annat snarlikt system för precisionsspridning via satellit. Ett tredje alternativ för precisionsspridning är att använda traktorburen N-Sensor.

Gunilla Frostgård och Maria Stenberg

Greppa Näringen mäter i år kväveupptag i 25 ogödslade nollrutor i höstvetefält hos 9 olika lantbrukare i Region Väst. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånar ut en handburen N-sensor till oss.