Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Säsongsnytt vecka 20

Värmen har satt fart på tillväxt och kväveupptag

Den senaste tidens varmare väder i kombination med nederbörd har satt fart på grödans tillväxt och kväveupptag. Den senaste veckan har kväveupptaget ökat med i snitt 11 kg per hektar i de ogödslade nollrutorna och 36 kg per hektar i de gödslade fälten.

Värmen har satt fart på tillväxt och kväveupptag

Den senaste tidens varmare väder i kombination med nederbörd har satt ordentlig fart på grödans tillväxt och kväveupptag. Det är också gynnsamma betingelser för mineralisering av kväve i marken. Den gångna veckan har kväveupptaget ökat med i snitt 11 kg per hektar i nollrutorna och 36 kg per hektar i de gödslade fälten. Vid senaste mätningen i Östergötland den 14 maj och i övriga län den 17 maj var det genomsnittliga kväveupptaget 35 kg per ha i nollrutorna och 75 kg per hektar i de gödslade fälten. Variationerna är dock stora. I noll­rutorna varierade upptaget mellan 12 och 73 kg och i de gödslade fälten mellan 28 och 96 kg per ha. Vetet är nu inne i stråskjutningsfasen (DC 30-32) med flertalet fält i DC 31 (en nod).

Varierande förutsättningar

Vi mäter i år kväveupptaget i 26 nollrutor och gödslade fält från Kalmar/Öland i söder till Södermanland och Örebro län i norr. Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata för fälten hittar du i tabell 1 på sista sidan i detta Säsongsnytt.

Höstvetet i Östergötland utvecklas snabbt

I Östergötland har vetet utvecklats snabbt och tagit upp mycket kväve den senaste veckan. När mätningarna gjordes den 14 maj var det i DC 31 på alla fält utom tre. Kväveupptaget var i medeltal 41 kg/ha i nollrutorna och 86 kg/ha i de gödslade fälten, en ökning med 15 respek­tive 45 kg/ha (se diagram 1-4). Nu syns de flesta nollrutorna mer eller mindre tydligt.

Diagram 1. Kväveupptag i tolv höstvetefält i Östergötland den 14 maj. Kväveupptaget var i medeltal 41 kg/ha i nollrutorna och 86 kg/ha i de gödslade fälten När mätningen gjordes var höstvetet i DC 30-31. Jordarterna varierar från något mullhaltig, lerig sand till styv lera. På fält E1 och E2 kunde vi inte mäta i nollrutorna eftersom de var täckta med presenning inför kompletterings¬gödsling.

Foto som visar nollruta täckt med presenning på fält E1 i Vårdsberg sydost om Linköping den 14 maj.

Bild 1. Nollruta på fält E1 Vårdsberg den 14 maj. På båda fälten (E1 och E2) var nollrutorna täckta med presenning inför kompletteringsgödsling. Foto: Johan Malgeryd

I diagram 2-4 visas kväveupptaget över tid. Det syns att upptaget stigit kraftigt den senaste veckan.

Diagram 2. Kväveupptag över tid på fälten i Vårdsberg och Helleberga, Östergötland.

Diagram 3. Kväveupptag över tid på fälten i Ullekalv och Högby, Östergötland.

Diagram 4. Kväveupptag över tid på fälten i Broby och Österstad, Östergötland. I Österstad kom det några regnstänk i samband med senaste mätningen.

Högt kväveupptag i Södermanland

I Södermanlands län gjordes senaste mätningarna den 17 maj. Höstvetet var även här i DC 31. I snitt var kväveupptaget 42 kg/ha i nollrutorna och 87 kg/ha i de gödslade fälten, vilket placerar Södermanland mellan Kalmar och Östergötland när det gäller kväveupptag (se diagram 5-6). Dock har upptaget inte ökat lika mycket som i de båda andra länen den senaste veckan – i Södermanland har det ökat med 13 kg i nollrutorna och 30 kg i fälten.

Diagram 5. Kväveupptaget i fyra höstvetefält i Södermanlands län den 17 maj. När mätningen gjordes var vetet i DC31. Jordarten är styv lera.

Diagram 6. Kväveupptag över tid på fälten i St. Lövhulta och Klahammar, Södermanland. På dessa fält startade mätningarna senare och vi har därför bara värden från två mättillfällen.

Lägre upptag i Örebro län

Även i Örebro län gjordes senaste mätningen den 17 maj. Där var höstvetet i DC 30-31. I snitt var kväveupptaget 16 kg/ha i nollrutorna och 55 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 7 och 8. Framför allt i de båda fälten på Hidinge är upptaget lågt beroende på tunt bestånd efter vintern, men även på Nybble gård är kväveleveransen från marken hittills liten. Den senaste veckan har upptaget bara ökat med 3 kg/ha i nollrutorna och 28 kg/ha i de gödslade fälten

Diagram 7. Kväveupptag i fem höstvetefält i Örebro län den 17 maj. I snitt var kväveupptaget 16 kg/ha i nollrutorna och 55 kg/ha i de gödslade fälten. När mätningen gjordes var vetet i DC30-31. Jordarterna är lättlera och mellanlera.

Diagram 8. Kväveupptag över tid i fälten på Hidinge och Nybble gård, Örebro län.

Upptaget i Kalmar län lika stort som i Östergötland

I Kalmar län har höstvetet kommit aningen längre i utvecklingen, men skillnaden är inte så stor. Två av fälten (H20 och H21) hade nått DC 32 den 17 maj. Kväveupptaget var i medeltal 41 kg/ha i nollrutorna och 86 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 9 och 10. Den senaste veckan har det ökat med 15 kg/ha i nollrutorna och 45 kg/ha i de gödslade fälten.

Diagram 9. Kväveupptag i fem höstvetefält i Kalmar län den 17 maj. Kväveupptaget var i medeltal 41 kg/ha i nollrutorna och 86 kg/ha i de gödslade fälten. När mätningarna gjordes var vetet i DC 31-32. På de tre första fälten används stallgödsel regelbundet. Jordarterna är främst lättleror och mo/mjäla-jordar.

Diagram 10. Kväveupptag över tid i fem höstvetefält i Kalmar län.

Foto som visar mätning av kväveupptag med handburen N-sensor i nollrutan på fält H18 i Vassmolösa söder om Kalmar den 17 maj.

Bild 2. Mätning av kväveupptag i nollruta på fält H18 Vassmolösa den 17 maj. Foto: Linda af Geijersstam

Sorter, jordarter, förfrukter och kvävegivor för fälten

Tabell 1. Förutsättningar som sort, jordart, förfrukt och gödsling på de fält där vi mäter kväveupptag. För fält där vi saknar uppgifter kommer vi att komplettera så snart vi får in dem.

Plats

Sort

Jordart

Förfrukt

Kväve- gödsling kg N/ha

Höst

Kväve- gödsling

kg N/ha

Vår totalt

Stallgödsel växtföljden

E1 Vårdsberg

Informer

mmh SL

Höstvete


130

Ja, hönsgödsel 10 ton/ha var 4:e år

E2 Vårdsberg

Kerrin

mmh SL

Höstraps


130

Nej

E3 Helleberga

Hereford

mmh ML

Höstraps



Nej

E4 Helleberga

Kerrin

mmh ML

Höstvete



Ja

E5 Ullekalv

Hereford

n mh I Sa

Höstvete

16

138

Nej

E6 Ullekalv

Hereford

n mh I Sa

Höstraps

16

139

Nej

E7 Högby

Hallfreda

Syrsand/mo

Höstvete


95

Nej

E8 Högby

Hallfreda

Syrsand/mo

Potatis


95

Nej

E9 Broby

Informer

m mh ML

Höstraps


153

Hönsgödsel 5 ton/år

E10 Broby

Reform

m mh ML

Höstvete

12

144

Hönsgödsel 5 ton/3 år

E11 Österstad

Brons

ML

Korn

20

78

Nej

E12 Österstad

Informer

ML

Potatis


80

Nej

D13 St Lövhulta

Julius

SL

Höstvete

14

159

Kycklinggödsel, 4 ton var 6:e år inför raps

D14 St Lövhulta

Linus

SL

Höstraps

19

134

Kycklinggödsel 4 ton var 6:e år inför raps

D15 Klahammar

Linus

ML

Korn

14

195

Rötrest 12 ton/ha vart 4:e år

D16 Klahammar

Norin

LL

Lin

14

195

Rötrest vart 4:e år

H17 Vassmolösa

Informer

nmh I Mj

Höstraps


160

Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland

H18 Vassmolösa

Informer

nmh I Mo

Majs


160

Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland

H19 St Frö

Ahoi

LL

Höstraps


108

Svinflytgödsel, ca 17 ton/(ha*år)

H20 Eriksöre

Hallfreda

LL

Pumpa


172

Nej

H21 Eriksöre

Hallfreda

LL

Matpotatis


165

Nej

T22 Hidinge

Julius

mmh ML

Oljelin


85

Svinflytgödsel vart åt

T23 Hidinge

Julius

mmh MoMj

Ärter


85

Svinflytgödsel vart åt

T24 Nybble

Reform

ML

Höstraps

18

119

Nej

T25 Nybble

Ahoi

Mjäla, ML

Höstvete

18

137

Nej

T26 Nybble

Ahoi

ML

Höstvete

18

143

Nej

Johan Malgeryd och Pernilla Kvarmo, Linköping