Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Tänk till inför beslut om komplettering!

Många höstvetefält är fortfarande fina med höga skördepotentialer. Men vi börjar se effekter av torkan och de fält som inte fått tillräckligt mycket regn efter utlagd huvudgiva halkar efter. Även områden med lättare jordar och vissa sent sådda fält visar lägre kväveupptag. Detta innebär att skillnaderna i upptagen mängd kväve mellan fält och områden ökar. Inför kompletteringsbeslut är det viktigt att fundera på om det kan finnas outnyttjat kväve kvar i marken och att göra en realistisk bedömning av skördepotentialen.

Bild 1 På Västraby är tillväxten god. Sedan förra veckan har 7 kg kväve/ha lagrats in i grönmassan i nollrutan och 19 kg N/ha i fältet. Totalt finns nu 86 kg N/ha i fältets biomassa. Här verkar vatten inte vara begränsande för tillväxten än.

Bild 1 På Västraby är tillväxten god. Sedan förra veckan har 7 kg kväve/ha lagrats in i grönmassan i nollrutan och 19 kg N/ha i fältet. Totalt finns nu 86 kg N/ha i fältets biomassa. Här verkar vatten inte vara begränsande för tillväxten än.

Ökande skillnader i kväveupptag mellan våra nollrutefält

De flesta höstvetefälten är i stadium 32, men några har kommit in i DC 37.
Variationen i kväveinnehåll i grönmassan är stor, både vad gäller nollrutor och fält:

  • Kväveinnehåll i nollrutor: 10-56 kg N/ha i grönmassan
  • Upptagen mängd gödselkväve: 10-70 kg N/ha i grönmassan
  • Totalt kväveinnehåll i gödslat fält: 20-95 kg N/ha i grönmassan

    I tabell 1 redovisas upptag och ökning av kväveinnehåll för samtliga platser.

Tabell 1 Fält med nollrutemätningar i Skåne 2023 vecka 20.

Plats

sort

Förfrukt

DC

Kväve från markens leverans

totalupptag

Ökning fält från förra veckan

Västraby A

Etana

Höstraps

32

43

86

19

Västraby B

Etana

Havre

32

37

86

22

Västraby C

Etana

Slåttervall

32

44

87

25

Kattarp A

Linus

Vitklöver

32

45

85

23

Kattarp B

Kask

Höstraps

32

34

94

17

Påarp A

_

_

31

56

93

24

Påarp B

Kask

Höstvete

31

25

75

20

SvalövA

Kask

Höstvete

31

13

39

11

Svalöv B

Norin

Höstraps

32

24

63

12

Svalöv C

Kask

Höstraps

31

19

48

10

Svalöv D

Kerrin

Höstraps

31

15

32

0

Svalöv E

Brons

höstvete

31

11

20

0

Fjelie norr

Etana

Höstraps

37

42

94

24

Fjelie söder

Etana

Höstvete

32

18

68

18

Löberöd B

Etana

Höstraps

32

24

58

11

Löberöd A

Brons

Potatis

30

10

50

17

Skegrie A

Brons

lök

32

51

75

17

Skegrie B

Kask

Höstraps

32

30

95

20

Trelleborg A

Etana

höstraps

37

22

80

14

Trelleborg B

Kask

sockerbetor

32

26

89

17

Krageholm A

Praktik

höstvete

31

19

65

10

Krageholm B

Praktik

oljelin

32

30

61

8

Krageholm C

Praktik

konservärt

32

51

72

8

Krageholm D

Praktik

Höstvete

32

19

73

20

Charlottenlund A

Praktik

Höstvete

32

20

90

16

Charlottenlund B

Etana

Höstraps

32

45

93

23

Sandby gård A

Terrence

Höstraps

31

29

54

4

Sandby gård B

Terrence

Höstvete

31

35

64

18

Dalby A

Hallfreda

Rödklöver

32

30

60

14

Dalby B

Hallfreda

Höstraps

37

32

58

11

Fjälkinge

Praktik

maltkorn

31

17

49

13

Kristianstad

Kask

Höstraps

32

20

54

13

Medel

_

_

32

30

68

15

Fortsatt låg markleverans, men den ökar

Årets kvävemineralisering är relativt låg. Men under den senaste veckan har kväveupptaget i några av nollrutorna faktiskt ökat. För mineralisering krävs dels markfukt och dels att marktemperaturen inte är för låg. I de fält som ännu inte lider av torkan verkar markleveransen har kommit igång.

Diagram 1. Kväveinnehållet i grönmassan skiljer alltmer mellan platserna såväl i nollrutor som i fält.

Viktigt att tänka på inför kompletteringsgödsling

Många höstvetefält är fina och har ännu en hög skördepotential. Några fält har nått stadium 37 och de flesta andra är snart där. Det innebär att det är dags att överväga kompletteringsgödsling. Nedan några punkter att beakta när besluten om gödselgivans storlek ska fattas:

  • Fundera på hur mycket av tillfört gödselkväve som tagits upp. N-Sensormätningarna visar hur mycket kväve som lagrats in i grönmassan, men lika mycket kväve finns sannolikt i rötterna vid aktuella stadier. (Totalt upptagen mängd N = N i grönmassan + N i rötter)
  • Kan det finnas outnyttjat kväve kvar i marken? Under torra förhållanden transporteras kvävet inte lika effektivt ner till rötterna. Om du lagt stallgödsel, mycket ammoniumkväve eller urea finns också risk att dessa kväveformer inte hunnit omvandlas till lättlösligt nitrat.
  • Är skördeuppskattningen realistisk? Kanske blir skörden lägre på grund av skottreduktion?
  • Ta hjälp av de redskap som står till buds (nollrutemätningar, N-Tester, CropSat mfl) för att bedöma resterande kvävebehov. Satelitkartorna kan också vara en hjälp att få överblick över eventuella torkskador. Tänk på att N-Testern bara ser koncentrationen av kväve i växten och inte vet hur mycket N som finns kvar i marken.
  • Följ väderprognosen, bäst effekt av utlagt kväve får du om du gödslar strax före nederbörd.
  • Det är fortfarande god tid att bestämma slutlig kvävegiva. En bra idé kan vara att dela upp kompletteringen i två delar om läget är osäkert. Om förhållandena blir bättre och markfukten ökar, gör det inget om du lägger sista givan lite senare. Gödsling fram till avslutad blomning kan öka såväl skörd som kvalitet.
  • Ju senare gödsling och ju torrare förhållanden, desto viktigare är det för kväveeffektiviteten att använda nitratkväve (Kalksalpeter).
  • Markens egen kväveleverans är relativt låg i år, vilket gör att behovet av gödselkväve för samma skörd ökar.
Bild 2 Svalöv

Bild 2 Svalöv E. Överskatta inte skördepotentialen vid glesa bestånd. Detta fält i Svalöv fick inte mkt nederbörd efter utlagd huvudgivan och har ännu bara tagit upp totalt 20 kg kväve i grönmassan.

Exempel på råd inför komplettering enligt ”nollrutemodellen”

Många lantbrukare lägger ut egna nollrutor och några anlitar sin rådgivare för att mäta kväveupptaget i dessa. Utifrån mätresultaten kan totala kvävebehovet räknas fram för bedömd skörd. Bakom rekommendationerna ligger en formel framtagen av Yara, baserad på många års officiella försök med mätningar i kvävestegar i höstvete, där ekonomiskt optimal kvävegiva beräknas. Förutom nollruteupptaget av kväve används utvecklingsstadium och bedömd skörd vid beräkningarna.

Nedan ges några exempel på bedömt kvävebehov enligt modellen:

Bild 3. Exempel 1 Kattarp B, DC 32

Bild 3. Exempel 1 Kattarp B, DC 32

Nollruteupptag: 34 kg N i grönmassan
Rekommenderad totalgiva för 8 ton: 170 kg N
Rekommenderad totalgiva för 10 ton: 210 kg N

Bild 4. Exempel 2 Charlottenlund A, DC 32

Bild 4. Exempel 2 Charlottenlund A, DC 32

Nollruteupptag: 20 kg N i grönmassan
Rekommenderad totalgiva för 8 ton: 205 kg N
Rekommenderad totalgiva för 10 ton: 246 kg N

Bild 5. Exempel 3 Trelleborg A, DC 37

Bild 5. Exempel 3 Trelleborg A, DC 37

Nollruteupptag: 22 kg N i grönmassan
Rekommenderad totalgiva för 8 ton: 201 kg N
Rekommenderad totalgiva för 10 ton: 241 kg N

Samarbete

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Gunilla Frostgård, Emma Hjelm och Stina Olofsson, Landskrona