Tänk till inför beslut om komplettering!

Många höstvetefält är fortfarande fina med höga skördepotentialer. Men vi börjar se effekter av torkan och de fält som inte fått tillräckligt mycket regn efter utlagd huvudgiva halkar efter. Även områden med lättare jordar och vissa sent sådda fält visar lägre kväveupptag. Detta innebär att skillnaderna i upptagen mängd kväve mellan fält och områden ökar. Inför kompletteringsbeslut är det viktigt att fundera på om det kan finnas outnyttjat kväve kvar i marken och att göra en realistisk bedömning av skördepotentialen.

Bild 1 På Västraby är tillväxten god. Sedan förra veckan har 7 kg kväve/ha lagrats in i grönmassan i nollrutan och 19 kg N/ha i fältet. Totalt finns nu 86 kg N/ha i fältets biomassa. Här verkar vatten inte vara begränsande för tillväxten än.

Ökande skillnader i kväveupptag mellan våra nollrutefält

De flesta höstvetefälten är i stadium 32, men några har kommit in i DC 37.
Variationen i kväveinnehåll i grönmassan är stor, både vad gäller nollrutor och fält:

Kväveinnehåll i nollrutor: 10-56 kg N/ha i grönmassan
Upptagen mängd gödselkväve: 10-70 kg N/ha i grönmassan
Totalt kväveinnehåll i gödslat fält: 20-95 kg N/ha i grönmassan

I tabell 1 redovisas upptag och ökning av kväveinnehåll för samtliga platser.

Tabell 1 Fält med nollrutemätningar i Skåne 2023 vecka 20.

Plats	sort	Förfrukt	DC	Kväve från markens leverans	totalupptag	Ökning fält från förra veckan
Västraby A	Etana	Höstraps	32	43	86	19
Västraby B	Etana	Havre	32	37	86	22
Västraby C	Etana	Slåttervall	32	44	87	25
Kattarp A	Linus	Vitklöver	32	45	85	23
Kattarp B	Kask	Höstraps	32	34	94	17
Påarp A	_	_	31	56	93	24
Påarp B	Kask	Höstvete	31	25	75	20
SvalövA	Kask	Höstvete	31	13	39	11
Svalöv B	Norin	Höstraps	32	24	63	12
Svalöv C	Kask	Höstraps	31	19	48	10
Svalöv D	Kerrin	Höstraps	31	15	32	0
Svalöv E	Brons	höstvete	31	11	20	0
Fjelie norr	Etana	Höstraps	37	42	94	24
Fjelie söder	Etana	Höstvete	32	18	68	18
Löberöd B	Etana	Höstraps	32	24	58	11
Löberöd A	Brons	Potatis	30	10	50	17
Skegrie A	Brons	lök	32	51	75	17
Skegrie B	Kask	Höstraps	32	30	95	20
Trelleborg A	Etana	höstraps	37	22	80	14
Trelleborg B	Kask	sockerbetor	32	26	89	17
Krageholm A	Praktik	höstvete	31	19	65	10
Krageholm B	Praktik	oljelin	32	30	61	8
Krageholm C	Praktik	konservärt	32	51	72	8
Krageholm D	Praktik	Höstvete	32	19	73	20
Charlottenlund A	Praktik	Höstvete	32	20	90	16
Charlottenlund B	Etana	Höstraps	32	45	93	23
Sandby gård A	Terrence	Höstraps	31	29	54	4
Sandby gård B	Terrence	Höstvete	31	35	64	18
Dalby A	Hallfreda	Rödklöver	32	30	60	14
Dalby B	Hallfreda	Höstraps	37	32	58	11
Fjälkinge	Praktik	maltkorn	31	17	49	13
Kristianstad	Kask	Höstraps	32	20	54	13
Medel	_	_	32	30	68	15

Fortsatt låg markleverans, men den ökar

Årets kvävemineralisering är relativt låg. Men under den senaste veckan har kväveupptaget i några av nollrutorna faktiskt ökat. För mineralisering krävs dels markfukt och dels att marktemperaturen inte är för låg. I de fält som ännu inte lider av torkan verkar markleveransen har kommit igång.

Kväveupptag i nollrutor och i fält
	Kväve från markens leverans	Upptaget gödselkväve i ovanjordisk grönmassa
Västraby A	43	43
Västraby B	37	49
Västraby C	44	43
Kattarp A	45	40
Kattarp B	34	60
Påarp A	56	37
Påarp B	25	50
SvalövA	13	26
Svalöv B	24	39
Svalöv C	19	29
Svalöv D	15	17
Svalöv E	11	9
Fjelie norr	42	52
Fjelie söder	18	50
Löberöd B	24	34
Löberöd A	10	40
Skegrie A	51	24
Skegrie B	30	65
Trelleborg A	22	58
Trelleborg B	26	63
Krageholm A	19	46
Krageholm B	30	31
Krageholm C	51	21
Krageholm D	19	54
Charlottenlund A	20	70
Caharlottenlund B	45	48
Sandby gård A	29	25
Sandby gård B	35	29
Dalby A	30	30
Dalby B	32	26
Fjälkinge	17	32
Kristianstad	20	34

Diagram 1. Kväveinnehållet i grönmassan skiljer alltmer mellan platserna såväl i nollrutor som i fält.

Viktigt att tänka på inför kompletteringsgödsling

Många höstvetefält är fina och har ännu en hög skördepotential. Några fält har nått stadium 37 och de flesta andra är snart där. Det innebär att det är dags att överväga kompletteringsgödsling. Nedan några punkter att beakta när besluten om gödselgivans storlek ska fattas:

Fundera på hur mycket av tillfört gödselkväve som tagits upp. N-Sensormätningarna visar hur mycket kväve som lagrats in i grönmassan, men lika mycket kväve finns sannolikt i rötterna vid aktuella stadier. (Totalt upptagen mängd N = N i grönmassan + N i rötter)
Kan det finnas outnyttjat kväve kvar i marken? Under torra förhållanden transporteras kvävet inte lika effektivt ner till rötterna. Om du lagt stallgödsel, mycket ammoniumkväve eller urea finns också risk att dessa kväveformer inte hunnit omvandlas till lättlösligt nitrat.
Är skördeuppskattningen realistisk? Kanske blir skörden lägre på grund av skottreduktion?
Ta hjälp av de redskap som står till buds (nollrutemätningar, N-Tester, CropSat mfl) för att bedöma resterande kvävebehov. Satelitkartorna kan också vara en hjälp att få överblick över eventuella torkskador. Tänk på att N-Testern bara ser koncentrationen av kväve i växten och inte vet hur mycket N som finns kvar i marken.
Följ väderprognosen, bäst effekt av utlagt kväve får du om du gödslar strax före nederbörd.
Det är fortfarande god tid att bestämma slutlig kvävegiva. En bra idé kan vara att dela upp kompletteringen i två delar om läget är osäkert. Om förhållandena blir bättre och markfukten ökar, gör det inget om du lägger sista givan lite senare. Gödsling fram till avslutad blomning kan öka såväl skörd som kvalitet.
Ju senare gödsling och ju torrare förhållanden, desto viktigare är det för kväveeffektiviteten att använda nitratkväve (Kalksalpeter).
Markens egen kväveleverans är relativt låg i år, vilket gör att behovet av gödselkväve för samma skörd ökar.

Bild 2 Svalöv E. Överskatta inte skördepotentialen vid glesa bestånd. Detta fält i Svalöv fick inte mkt nederbörd efter utlagd huvudgivan och har ännu bara tagit upp totalt 20 kg kväve i grönmassan.

Exempel på råd inför komplettering enligt ”nollrutemodellen”

Många lantbrukare lägger ut egna nollrutor och några anlitar sin rådgivare för att mäta kväveupptaget i dessa. Utifrån mätresultaten kan totala kvävebehovet räknas fram för bedömd skörd. Bakom rekommendationerna ligger en formel framtagen av Yara, baserad på många års officiella försök med mätningar i kvävestegar i höstvete, där ekonomiskt optimal kvävegiva beräknas. Förutom nollruteupptaget av kväve används utvecklingsstadium och bedömd skörd vid beräkningarna.

Nedan ges några exempel på bedömt kvävebehov enligt modellen:

Bild 3. Exempel 1 Kattarp B, DC 32

Nollruteupptag: 34 kg N i grönmassan
Rekommenderad totalgiva för 8 ton: 170 kg N
Rekommenderad totalgiva för 10 ton: 210 kg N

Bild 4. Exempel 2 Charlottenlund A, DC 32

Nollruteupptag: 20 kg N i grönmassan
Rekommenderad totalgiva för 8 ton: 205 kg N
Rekommenderad totalgiva för 10 ton: 246 kg N

Bild 5. Exempel 3 Trelleborg A, DC 37

Nollruteupptag: 22 kg N i grönmassan
Rekommenderad totalgiva för 8 ton: 201 kg N
Rekommenderad totalgiva för 10 ton: 241 kg N

Samarbete

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Gunilla Frostgård, Emma Hjelm och Stina Olofsson, Landskrona