Säsongsnytt vecka 20
Kväveupptaget fortsätter öka
Kväveupptaget var i medeltal för alla fält 67 kg N/ha i de gödslade fälten och 25 kg N/ha i nollrutorna. Men vi ser en skillnad i upptag beroende på om mätningen gjordes före eller efter de varma dagar som var i slutet av förra veckan.
Veckans mätningar av kväveupptag visar att det varmare vädret i slutet av förra veckan i kombination med fukt i marken har gjort att mineraliseringen av kväve så smått börjat komma igång. Några av fälten mättes före värmen och i de fälten ser vi ännu inte den effekten. N. Vånga, Skara, Lundsbrunn, Hasslösa och Ardala mättes onsdagen den 12 maj och Grästorp, Jung, St Levene, Töreboda och Åsen mättes den 17 maj.
I stort sett alla fält är nu i stråskjutningsfasen. Marktemperaturen var den 17 maj mellan 11 och 12 grader. Vi ser en skillnad i upptag beroende på om mätningen är gjord före eller efter helgen. I de fält som mättes före helgen har upptaget ökat i genomsnitt med ca 20 kg N/ha jämfört med mätningen 7:e maj och det genomsnittliga totalupptaget låg då på 56 kg N/ha. I de fält som mättes i måndags – den 17 maj – har upptaget ökat med ca 30 kg N/ha sedan mätningen den 10 maj. Och i dessa fält är det genomsnittliga totalupptaget 75 kg N/ha. Av detta kan vi alltså dra slutsatsen att det hänt en del med kväveupptaget i helgen.
Figur 1 och 2 visar kväveupptaget per fält, där den blå stapeln är upptaget av markkväve och den röda stapeln visar upptaget av gödselkväve. Figur 1 visar fält med spannmål som förfrukt och figur 2 fält med övriga förfrukter.
God tillväxt men gott om kväve kvar
Kväveupptaget i år ligger i nivå med tidigare år, både i nollrutor och i fält – se figur 3. Detta indikerar att du inte behöver anpassa gödslingen för ovanligt hög eller låg kväveleverans från marken. De flesta som lagt gödselgivor på 150-170 kg kväve per hektar har ett upptag av gödselkväve i fält på 20-30 procent. Vi är inne i utvecklingsstadier då stora kväveupptag brukar ske. Trots att tillväxtbetingelserna ser goda ut kan gödselkvävet räcka ett tag till i de flesta fält. Om fälten är mycket frodiga kan det också vara viktigt att avvakta med kompletteringsgödsling så du inte ökar risken för liggsäd. Nästa vecka vet vi mer om fortsatt kväveleverans från nollrutorna och har en något bättre bild över skördepotentialen.
Plats | Sort | Förfrukt | Utvecklings-stadium (DC) | Upptag i nollruta (kg N/ha) | Upptag i fält (kg N/ha) |
---|---|---|---|---|---|
1 Grästorp | Ellvis | Höstvete | 31 | 45 | 78 |
2 Grästorp | Ellvis | Höstraps | 31 | 10 | 63 |
3 Grästorp | Ellvis | Åkerböna | 32 | 24 | 89 |
4 Jung | Etana | Havre | 32 | 26 | 90 |
5 Jung | Etana | Höstraps | 32 | 15 | 85 |
6 St Levene | Reform | Havre | 31 | 27 | 74 |
7 St Levene | Norin | Ärt | 31 | 25 | 59 |
8 N Vånga | Reform | Höstvete | 30 | 8 | 46 |
9 N Vånga | Reform | Höstraps | 31 | 24 | 66 |
10 Skara | Reform | Höstraps | 31 | 38 | 49 |
11 Skara | Informer | Åkerböna | 31 | 30 | 56 |
12 Lundsbrunn | Norin | Havre | 31 | 20 | 58 |
13 Lundsbrunn | Brons | Höstraps | 24 | 24 | 51 |
14 Hasslösa | Reform | Höstvete | 31 | 18 | 58 |
15 Hasslösa | Reform | Höstraps | 31 | 40 | 78 |
16 Hasslösa | Informer | Havre | 31 | 16 | 59 |
17 Töreboda | Hallfreda | Ärt | 32 | 43 | 99 |
18 Töreboda | Hallfreda | Korn | 31 | 26 | 51 |
19 Åsen | Etana | Ärt | 32 | 26 | 79 |
20 Åsen | Etana | Höstvete | 32 | 26 | 75 |
21 Åsen | Norin | Havre | 32 | 23 | 67 |
22 Järpås | Reform | Höstvete | 31 | 20 | 71 |
23 Järpås | Reform | Höstraps | 31 | 21 | 72 |
24 Ardala | Reform | Höstvete | 31 | 26 | 63 |
25 Ardala | Reform | Höstvete | 31 | 24 | 53 |
26 Ardala | Reform | Höstraps | 31 | 25 | 40 |
Fälten vi mäter i
I år mäter vi i 26 nollrutor (rutor utan kvävegödsel) i höstvetefält hos 11 lantbrukare i Västra Götaland. Rutorna ligger på platser med olika jordarter, från en lerhalt på bara några procent till styva leror. Hälften av fälten har spannmål som förfrukt och andra hälften har ärt, höstraps eller åkerböna som förfrukt. Vi mäter kväveupptaget dels i ogödslade rutor och dels i det övriga, gödslade fältet. Vi har mätt kväveupptaget som SN-värde med handburen Yara N-sensor. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och beräkna hur mycket av det tillförda kvävet som grödan har tagit upp. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånat ut en handburen N-sensor till oss på Greppa Näringen och med Hushållningssällskapet Västra och Växtskyddscentralen som utför själva mätningen.
Följ våra mätningar under våren
Vår ambition är att mäta upptaget av kväve i höstvete cirka en gång per vecka fram till strax efter vetets axgång och därefter publicera Säsongsnytt med värden. När det finns intressanta saker att rapportera, kommenterar vi kväveupptaget vid Växtskyddscentralens möten för rådgivare på onsdagar. Vi planerar att göra nästa mätning vecka 21.
Emelie Andersson och Ulrika Listh
Figur 3. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Grästorp
Figur 4. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Jung
Figur 5. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i St Levene
Figur 6. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i N Vånga
Figur 7. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Skara
Figur 8. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Lundsbrunn
Figur 8. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Hasslösa
Figur 9. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Törebod
Figur 10. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Åsen
Figur 11. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Järpås
Figur 12. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Ardala