Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Att göra upprepade växtnäringsbalanser är en röd tråd i Greppa Näringens individuella rådgivning. Foto: Mårten Svensson

Växtnäringsbalansen
visar utnyttjandegraden

Metoden med gårdsvisa växtnäringsbalanser har varit en röd tråd i Greppa Näringens individuella rådgivning och speglar de totala flödena av kväve, fosfor och kalium över ”gårdsgrind”. Uppgifter om inköp av foder, gödsel och en beräkning av kvävefixeringen i fält och sålda avsaluprodukter ligger till grund för växtnäringsbalansen.

I startrådgivningar, upprepade växtnäringsbalanser och uppföljningsrådgivningen har lantbrukarna chansen att systematiskt följa upp sitt utnyttjande av kväve och fosfor och även kalium. Åtgärderna bidrar till att uppnå miljömålen ingen övergödning, grundvatten av god kvalitet och begränsad klimatpåverkan.

- Idag har Greppa Näringen en av världens största databaser med uppgifter från gårdars växtnäringsbalanser. Rådgivaren och lantbrukaren kan på så sätt följa hur miljöarbetet utvecklas mellan åren och på aggregerad nivå används sammanställningar från databasen bland annat av forskare för att bättre förstå lantbrukarnas miljöarbete, säger Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen.

Stina Olofsson

Stina Olofsson, projektledare Greppa Näringen

Ökad utnyttjandegrad

För att studera de förändringar som medlemmar i Greppa Näringen gjort under åren som de fått rådgivning har vi jämfört gårdar före rådgivning och efter att de tagit emot rådgivning. Vi har tittat närmare på de gårdar som har fått minst fyra rådgivningar, varav minst två växtnäringsbalanser.

Minskande kväveöverskott

I analysen av omkring 3 400 konventionella gårdar som gjort minst två växtnäringsbalanser mellan 2001 och 2016 såg vi att kväveöverskottet på de konventionella gårdarna minskade på växtodlings-, mjölk- och grisgårdar. Förändringen i kg kväve per hektar är -3,6 för växtodling, -6,4 för mjölk och -16,3 för gris, se figur 1. För nötköttsgårdarna kunde vi inte se någon signifikant säkerställd förändring. I medeltal var överskotten vid den senast beräknade balansen på dessa gårdar 39 kg kväve per hektar på växtodlingsgårdar, 134 kg kväve per hektar på mjölkgårdar, 85 kg kväve per hektar på grisgårdar och 100 kg per hektar på gårdar med köttdjur.

Kväveöverskotten ser ut att vara minskande även när det gäller förändringar hos de omkring 600 studerade ekologiska gårdarna men här har vi inte kunnat se några säkerställda förändringar. De ekologiska växtodlingsgårdarna har i medeltal ett överskott på 26 kg kväve per hektar, mjölkgårdarna 75 kg kväve per hektar och nötköttsgårdarna 52 kg kväve per hektar.

Effektivare kväveutnyttjande

diagram effektivare kväveutnyttjande

Kväveöverskott på gårdar med olika produktionsgrenar i konventionell odling vid första respektive senaste balansen. Statistisk skillnad*** = p<0,001, ** = p< 0,01,*=p<0,05

 

Fosfornivån har sjunkit

På de konventionella växtodlingsgårdarna visade växtnäringsbalanserna ett underskott av fosfor redan vid första växtnäringsbalansen, se figur 2. Vid den senaste växtnäringsbalansen har underskottet i medeltal blivit större hos de studerade gårdarna, i medeltal -3,9 kg fosfor per hektar. På konventionella nötkötts- och grisgårdar närmar sig balansen jämvikt mellan införsel och bortförsel. I medeltal visade den senaste balansen ett överskott på 0,6 kg per hektar för grisgårdarna och 0,4 kg per hektar på gårdar med nötköttsproduktion medan överskottet på mjölkgårdarna i medeltal låg på 2,8 kg per hektar.

Sjunkande fosforbalanser

Diagram över sjunkande fosforbalanser

Förändrad fosforbalans på olika gårdstyper i konventionell odling, kg P per hektar. Statistisk skillnad*** = p<0,001, ** = p< 0,01,*=p<0,05

Litet fosforöverskott på ekogårdarna

På de ekologiska växtodlingsgårdarna låg fosforöverskottet på cirka 3 kg fosfor per hektar vid den senaste balansen vilket är 3 kg mindre än vid första balansen. På de ekologiska mjölkgårdarna fanns vid den senaste balansen ett överskott av fosfor på cirka 1,5 kg fosfor per hektar, vilket är en minskning på knappt 1 kg per
hektar jämfört med första beräkningen. Nötköttsgårdarna har minskat något
och ligger på en genomsnittlig fosforbalans strax över 1 kg per hektar.

Effektivare utnyttjande

Överskotten av fosfor har tydligt minskat över alla produktionsgrenar hos de medlemmar som gjort upprepade rådgivningar. För kväve är det tydliga minskningar inom växtodling, mjölkproduktion och grisproduktion. Det stora arbete som lantbrukare och rådgivare gjort ute på gårdarna inom Greppa Näringens rådgivning speglar det positiva resultat som nåtts inom projektet. Nöjdheten hos lantbrukarna är hög i våra undersökningar och de värderar rådgivarnas kompetens högt. Det är viktigt att vi ständigt fortsätter vår strävan mot bättre utnyttjande av växtnäring inom lantbruket.

Läs mer om resultat i jubileumsskriften Greppa Näringens betydelse för svenskt lantbruk – 20 år av hållbarhetsarbete


Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Gårdar som visar vägen till framtidens jordbruk

    Framgångsrika och lönsamma gårdar som likt fyrtorn visar vägen för andra lantbrukare mot en hållbar framtid. Det är syftet med gårdarna i det globala Global Network of Lighthouse Farms - ett nätver...

  • Nu drar höstens aktiviteter igång

    Efter flera år med restriktioner på grund av pandemin laddar vi nu upp för flera stora evenemang. Först ut är Greppa Näringens Rådgivarkonferensen den 26-27 september, därefter tar mässorna vid.

  • Intresset för Greppa Näringen ökar

    I Greppa Näringens verksamhetsberättelse 2022 kan du läsa om viktiga händelser och aktiviteter under året. Många av våra frågor kom i fokus på grund av kriget i Ukraina som startade ett prisrally på g...