Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Text

I en studie vid Uppsala universitet tar man upp hur våtmarksrådgivningen fungerar i praktiken, vilka barriärer rådgivarna stöter på samt vilka förbättringar som kan göras för att främja våtmarker i jordbrukslandskapet.. Foto: Alex Regnér

Helhetsgrepp kan motivera fler att anlägga våtmarker 

Näringsretention är en viktig effekt av våtmarker - men oftast inte det som personligen motiverar markägare att anlägga en våtmark. Istället lockar andra aspekter som rekreation, viltvård och möjligheten att magasinera vatten. Det framgår av en studie från Uppsala universitet där Greppa Näringens våtmarksrådgivare intervjuats.  

Att anlägga fler våtmarker ingår i en rad initiativ och direktiv på internationell och nationell nivå, bland annat inom det svenska miljökvalitetsmålet "Myllrande våtmarker". I en studie vid Uppsala universitet har våtmarksrådgivare inom Greppa Näringen intervjuats om hur de ser på sin roll för att bidra till fler våtmarker. Uppsatsen tar upp hur våtmarksrådgivningen fungerar i praktiken, vilka barriärer rådgivarna stöter på samt vilka förbättringar som kan göras för att främja våtmarker i jordbrukslandskapet.

Rekreation motiverade ofta

I kontexten svenska jordbrukslandskap skapas ofta våtmarker för biologisk mångfald och för att minska läckage av växtnäringsämnen som fosfor och kväve. Men det som oftast motiverade lantbrukarna var istället möjligheterna till rekreation och fördelar som en vacker utsikt, fågelskådning, viltvård, jakt och skridskoåkning, menade rådgivarna.

Ett annat motiv hos markägarna var att få en inkomst från ett område som inte lämpade sig för jordbruk och annars inte skulle användas. Att anlägga en våtmark kan ge möjlighet att få ekonomiskt stöd för både konstruktion och skötsel av våtmarken.

Viktigt att lyfta fram många fördelar

– Flera av rådgivarna ansåg att det finns ett behov av att ta ett helhetsgrepp kring våtmarker, där man lyfter fram flera fördelar med våtmarker som näringsretention, biologisk mångfald, kolinlagring, vattenmagasinering, reglering av vattenflöden, vattenrening och grundvattenbildning, berättar Malin Wennerholm som utfört intervjuerna inom ramen för sin masterutbildning i hållbar utveckling.

Bild på Malin Wennerholm

Malin Wennerholm har utfört intervjuerna inom ramen för sin masterutbildning i hållbar utveckling. Foto: privat

Tidigare studier visar att frivilliga åtgärder är viktiga för att nå målen för våtmarkerna. Dessutom är lantbrukare mer benägna att anlägga våtmarker om de har mer kunskap om våtmarkernas funktion och fördelar. Att kommunicera fler fördelar skulle därför kunna öka intresset hos fler lantbrukare och öka andelen våtmarker som anläggs, menar rådgivare i studien.

Många lyfte också betydelsen av att erbjuda stöd och rådgivning från start till färdig våtmark, inklusive skötsel, alltså en längre och sammanhållen rådgivningskedja, samt behovet av tydligare processer för att söka ekonomiskt stöd.

Källa: The role of wetland advisors in the implementation of wetlands in Sweden av Malin Wennerholm, Masteruppsats i hållbar utveckling, institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, 2021. Länk till annan webbplats.

Text: Teresia Borgman

Greppa Näringens rådgivning om våtmarker kan även markägare utan aktivt jordbruk och lantbrukare med mindre åkerareal ta del av. Våtmarkens huvudsyfte ska vara näringsretention och ligga på mark som tar emot dräneringsvatten från åkermark. Våtmarksytan får inte vara alltför liten. Drygt 4500 rådgivningar har sammanlagt gjorts inom Greppa Näringen kring förutsättningen för att anlägga en våtmark.

Läs mer om Greppa Näringens rådgivning om våtmarker:

Våtmarksplanering

Restaurering av befintlig våtmark Länk till annan webbplats.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Berättande karta visar risk för erosion och näringsläckage

    Ligger din gård i anslutning till Mälaren, Hjälmaren och ett antal mindre sjöar i det som kallas Norrströms huvudavrinningsområde? Då kan du hitta detaljerad information om dina fält i ett nytt kartve...

  • God effekt av strukturkalkning i nya försöksår

    Efter fyra års mätningar på lerjorden i försöket på Lilla Böslid i Halland har fosforläckaget minskat med mellan 26 och 46 procent enskilda år. Nu fortsätter mätningarna i tre år till samtidigt som et...

  • Fältförsök med oklar effekt av strukturkalk

    Ett nytt tvåårigt fältförsök på mellanlera i Halland gav ingen säkerställd effekt av strukturkalk på vare sig aggregatstabilitet eller fosforutlakning. Det är oklart vad det beror på och det behövs bå...