Unik långtidsstudie visar fosfordammars effektivitet
4 200 ton jord och drygt 5 000 kg fosfor renades bort under 18 år i en norsk fosfordamm. Den mängden jord och fosfor hade annars runnit vidare och orsakat övergödning i vatten nedströms.
Fosfordammar kan vara effektiva i att fånga upp jord och fosfor som rinner av från åkermark. Men effekten kan variera stort. Det betyder i klartext att en del dammar fungerar dåligt och en del bra. Norska forskare har publicerat en ny studie med en unik 18 år lång mätserie för en fosfordamm i ett område med spannmålsodling. I den norska studien har en typisk fosfordamm ett 1-2 meter djupt område där inkommande jord kan sjunka till botten. Därefter följer i flödesriktningen grundare område indelat i delar avskilda med ryggar.
Skuterud
Området som studerats heter Skuterud och ligger i sydöstra Norge. Avrinningsområdet är cirka 450 hektar och består till cirka 60 procent av jordbruksmark där spannmålsodling dominerar. Topografin är ett böljande landskap med lutningar på mellan 2 och 10 procent vilket innebär risk för jorderosion när marken är bar. Jordarterna i området varierar från lättlera till moränmo. Årsmedelnederbörden under perioden var hög, 952 mm. Dammen tömdes tre gånger under försöksperioden, 2005, 2011 och 2020. Muddermassorna återfördes till åkermarken runt dammen.
Stort jordläckage men också stor rening
Under de 18 åren avlägsnades 4 200 ton jord och 5 173 kg fosfor i Skuterudsdammen. Det motsvarar 39 procent av den jord och sediment som tillfördes dammen och 22 procent av fosforn. Om 4 200ton jord renades bort och det motsvarade 39 procent av inkommande jordvikt borde det sammanlagda jordläckaget från marken i området till dammen vara cirka 10 000 ton under de 18 åren. Det motsvarar i storleksordningen matjorden på 3 hektar åkermark. När effekten beskrivs för enskilda år skedde en rening av inkommande vatten på jord och fosfor 16 år av 18.
Variation inom året
Långtidsstudien visar att den högsta reningen uppstår när jord- och fosforbelastningen är hög och att det sker under ett stabilt och lågt eller medelhögt flöde. Under sommaren när jord- och fosforflödet i vattnet till dammen är lägre är reningsandelen som högst med 47 och 29 procent för jord och fosfor. Motsvarande lägsta rening för jord sker på hösten med 23 procent för jord och för fosfor under vintern med endast 4 procents avskiljning.
Forskargruppen avslutar med att påminna om att fosfordammar är ett bra komplement till de viktiga åtgärderna i växtodlingen för att minska jordläckaget med erosion från fälten.
Text: Markus Hoffmann
