Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
nollruta i höstvetefält

Höstvete utanför Lundsbrunn 27 maj. Foto: Maria Stenberg

Säsongens sista mätning i nollrutor när höstvetet
närmar sig axgång i region Väst

Nu närmar sig höstvetet axgång i fälten vi mäter i. Kväveupptaget och tillväxten har fortsatt i de flesta av fälten. Nederbörd i området har underlättat besluten om kompletteringsgödsling eller ej.

Markleveransen av kväve varierar fortfarande stort mellan fälten. I några av fälten är det fortfarande endast 10-15 kg kväve per ha upptaget hittills. Nederbörden de senaste dagarna kan gynna mineralisering av kväve så det är bra att fortsätta följa nollrutor inför senare kompletteringar. Det totala upptaget av kväve i nollrutorna den här veckan varierade mellan 14 kg och 62 kg per hektar. I genomsnitt var 30 kg kväve per hektar upptaget i grönmassan i nollrutorna. I medel ingen ökning men som mest 10 kg ökat kväveupptag.

I de omgivande gödslade fälten var upptaget i medel 113 kg kväve, i medel en ökning med 15 kg kväve. Här varierade ökningen mellan 0-38 kg kväve.

Bild 1-4 visar exempel på några av nollrutorna och de omgivande fält där vi mäter. Fälten i Hasslösa och Norra Vånga med sorten Ahoi, fick en första kvävegiva i slutet av mars och har spannmål som förfrukt. Fälten i Järpås fick en första kvävegiva i mitten av april. Järpås 2 har konservärt som förfrukt och ett relativt stort upptag av kväve i nollrutan vilket visar på god kväveleverans från marken.

Nollruta i höstvetefält

Bild 1. Nollruta Järpås 2 med 50 kg kväve per ha upptaget i nollrutan och 139 kg i det gödslade fältet (27 maj). Foto: Charlotta Norén

Nollruta i höstvetefält

Bild 2. Nollruta Ardala 1 med 21 kg kväve per ha upptaget i nollrutan och 99 kg i det gödslade fältet (27 maj). Foto: Maria Stenberg

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 1. Kväveupptag i ovanjordisk grönmassa fördelat på markens leverans av kväve och upptaget gödselkväve 27 maj.

Höstvetets upptag av kväve (SN-värde kg/ha) 7 maj 2024 i region väst.

Plats

Sort

Förfrukt

Utvecklings-stadium (DC)

Upptag i nollruta kg N/ha

Upptag i fält kg N/ha

Grästorp 1

Etana

Havre

49

46

115

Grästorp 2

Etana

Höstraps

49

25

135

Grästorp 3

Etana

Höstvete

49

59

128

Jung 1

Etana

Höstvete

49

22

130

Jung 2

Etana

Åkerböna

49

36

124

Järpås 1

Etana

Höstvete

47

17

96

Järpås 2

Etana

Konservärt

47

50

139

Järpås 3

Etana

Höstraps

49

21

125

Vara 1

Etana

Höstvete

47

43

96

Vara 2

Kask

Höstraps

45

62

134

Vara 3

Ahoi

Åkerböna

47

37

128

Norra Vånga

Ahoi

Höstvete

47

14

141

Skara

Etana

Höstraps

43

21

75

Lundsbrunn 1

Brons

Höstraps

43

26

116

Lundsbrunn 2

Brons

Höstvete

41

12

88

Hasslösa 1

Ahoi

Vårkorn

49

31

163

Hasslösa 2

Ahoi

Höstvete

47

25

140

Ardala 1

Reform

Vårkorn

43

21

99

Ardala 2

Reform

Höstraps

43

21

102

Skallmeja, eko

Stava

Åkerböna

39

18

58

Saleby, eko

Stava

Vall

39

17

39

Viktigt att följa utvecklingen och bedöma grödans kvävebehov

För att få bästa möjliga beslutsunderlag inför kommande kompletteringsgödslingar är det viktigt att ta hjälp av de redskap och de metoder som finns för att bedöma såväl totala kvävebehovet som resterande gödslingsbehovet. När grödan nått DC37-39 går det lättare att bedöma skördepotentialen och därmed det totala kvävebehovet. Följ väderprognosen, bäst effekt av utlagt kväve får du om du gödslar strax före nederbörd. Det går att komplettera senare om du omvärderar skördepotentialen eller om fältet levererar oväntat mer kväve.

Nollruta i höstvetefält

Bild 3. Nollruta Hasslösa 2 med 25 kg kväve per ha upptaget i nollrutan och 140 kg i det gödslade fältet (27 maj) Foto: Maria Stenberg

Kväveupptaget anges som SN-värde och mäts med handburen Yara N-sensor. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och beräkna hur mycket av tillfört kväve som tagits upp av grödan. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånar ut handburna N-sensorer till oss på Greppa Näringen.

Text: Maria Stenberg

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev