Kväveupptaget fortsätter öka i gödslade fält region Öst vecka 21

Den senaste veckan har kväveupptaget fortsatt med god fart i gödslade fält medan det inte hänt så mycket i nollrutorna. Störst har ökningen varit i Östergötland. På Öland och i Kalmar har vetet på många fält hunnit upp till flaggbladsstadiet och det är dags att börja fundera på kompletteringsgödsling.

Bra fart på kväveupptaget i gödslade fält i Östergötland

I Östergötland var höstvetet i DC 32 (tvånodsstadiet) på de flesta håll, men på några fält var det fortfarande i DC31 vid senaste mätningen den 17 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 26 kg/ha i nollrutorna och 78 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1.

Den senaste veckan har upptaget ökat med 3 kg i nollrutorna och 29 kg i de gödslade fälten. Variationerna mellan olika fält är stora – i nollrutorna varierade kväveupptaget mellan 7 och 45 kg/ha och i de gödslade fälten mellan 57 och 105 kg/ha. Vid samma tid förra året var kväveupptaget i snitt 32 kg/ha i nollrutorna men bara 62 kg/ha i de gödslade fälten. Bild 1 visar fält E6, Broby gård, Vadstena med ett högt kväveupptag i både nollruta och fält. Bild 2 visar fält E4 Högby, Mjölby med ett lågt kväveupptag i både nollruta och fält.

Bild 1 och 2 visar två av nollrutorna i Östergötland, fält E3 Helleberga och E1 Vårdsberg.

Diagram 1. Kväveupptag i 8 höstvetefält i Östergötland den 17 maj 2024.

Stort kväveupptag även i Södermanland

I Södermanland var vetet i DC 32 på samtliga fält vid senaste mätningen den 20 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 26 kg/ha i nollrutorna och 97 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. På en vecka har vetet i nollrutorna tagit upp 2 kg och i de gödslade fälten 21 kg kväve/ha. Även här var upptaget något lägre i nollrutorna och högre i de gödslade fälten jämfört med förra året. Då var det 33 respektive 77 kg/ha. Bild 3 visar en av nollrutorna på Klahammars gård, förfrukt korn.

Diagram 2. Kväveupptag ovan jord i fyra höstvetefält i Södermanland den 20 maj.

Tydlig skillnad mellan förfrukter i Örebro län

I Örebro län var vetet i DC 31-32 vid senaste mätningen den 20 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 29 kg/ha i nollrutorna och 81 kg/ha i gödslade fält, se diagram 3. I nollrutorna hade kväveupptaget i snitt ökat med 5 kg/ha och i de gödslade fälten med 14 kg/ha den senaste veckan.

I nollrutorna på fält T3-T5 (Nybble) syns tydliga skillnader mellan olika förfrukter. Störst kväveleverans är det på fät T5 med höstraps som förfrukt och minst på fält T3 där det är tredjeårsvete. T4 där det odlades vitklöver 2022 och höstvete 2023 intar en mellanställning.

Diagram 3. Kväveupptag i 5 höstvetefält i Örebro län den 20 maj 2024.

Högt kväveupptag i Kalmarområdet, dags att fundera på komplettering

Alla fält i Kalmarområdet är nu i flaggbladsstadiet (DC 37-41) medan två av fälten på Öland fortfarande var kvar i stråskjutningsfasen (DC 32) när veckans mätningar gjordes den 20 maj. Fälten ser fina ut men nu behöver det komma regn för att det inte ska bli torkskador. Upptaget i nollrutorna hade i snitt ökat med 7 kg N/ha sedan förra veckan och ligger på ett medelupptag på 40 kg N/ha. Ett av fälten hade, troligtvis på grund av torka, backat i upptag. Tar vi bort det blir medelvärdet istället 43 kg N/ha.

På vissa platser går det att se svaga förfruktseffekter som i Eriksöre, se diagram 4. De fält som ligger högst i mineralisering i nollrutorna är de fält som ligger på grisgårdar och får stallgödsel varje år. 2022 var det en nollruta på samma fält (H8) och då låg mineraliseringen på 24 kg N/ha så det skiljer 2 kg mot i år samma fält fast det totala upptaget var då 49 kg N/ha och i år 96 kg N /ha.

Upptaget i gödslade fält har ökat mycket sedan förra veckan, i snitt med 23 kg N/ha. Det totala upptaget är i medeltal 96 kg N/Ha med en variation mellan 48 och 119 kg N/ha. Det fältet som har lägre upptag i Smedby fick sin andra giva i början av maj och det är inte säkert att grödan börjat ta upp av detta kväve än. Bild 4 och 5 visar nollrutorna på fält H1 Vassmolösa och H7 Eriksöre.

Diagram 4. Kväveupptag i 9 höstvetefält i Kalmar och på Öland den 20 maj 2024.

Jämförelse mellan år

I diagram 5 visas kväveupptaget i nollrutor och gödslade fält vid olika utvecklingsstadier under åren 2018 - 2024. Hittills i år kan vi se att upptaget i nollrutorna ligger bland de lägsta medan upptaget i de gödslade fälten har ökat kraftigt och nu ligger bland de högsta. Eftersom det inte är exakt samma fält och gårdar med i mätningarna varje år bör jämförelsen tas med en nypa salt.

Diagram 5. Jämförelse av kväveupptag mellan år. Utvecklingsstadiet (DC) visas som median och kväveupptag ovan jord i medeltal för nollrutor och fält (kg kväve/ha) för alla fält för respektive år.

Värt att tänka på inför en eventuell kompletteringsgödsling

Det börjar nu bli dags att fundera över hur det totala kvävebehovet verkar bli när vetet närmar sig DC 37. Många fält ser fina ut och om det blir svalare och kommer regn fortsatt så finns det potential till hög skörd. För att få bästa möjliga beslutsunderlag vad gäller kommande gödslingar är det viktigt att ta hjälp av de redskap och de metoder som finns för att bedöma såväl totala kvävebehovet som resterande gödslingsbehovet.

Flera fält i Kalmar län har nått DC 37 eller ännu lite längre (DC 41), men i övriga delar av vårt område är det fortfarande någon vecka dit. Det innebär att det är dags att överväga om det behövs mer kväve. Fundera på följande punkter när du ska bestämma hur mycket kväve som behövs:

• Hur mycket av tillfört gödselkväve har grödan tagit upp? Mätningarna med kvävesensorn visar hur mycket kväve som har lagrats in i grönmassan, men lika mycket kväve finns sannolikt i rötterna. (Totalt upptagen mängd N = N i grönmassan + N i rötter)
• Håller skördeprognosen eller finns det skäl att justera den uppåt eller neråt? Högre skörd = större kvävebehov och vice versa.
• Om du lagt stallgödsel, mycket ammoniumkväve eller urea finns risk att dessa kväveformer inte har hunnit omvandlas till lättlösligt nitrat, men mer kan mineraliseras senare under säsongen.
• Följ väderprognosen. Bäst effekt av kvävet får du om du gödslar strax före regn.
• Om det är torrt och inget regn i sikte – komplettera gärna med gödselmedel som innehåller en stor andel nitratkväve. Ju större andel nitratkväve, desto snabbare blir kvävet tillgängligt för växten.
• Det finns fortfarande gott om tid att bestämma slutlig kvävegiva. En bra idé kan vara att dela upp kompletteringsgödslingen i två delar om läget är osäkert. Om förhållandena blir bättre och markfukten ökar gör det inget om du lägger sista givan lite senare. Gödsling fram till avslutad blomning kan öka såväl skörd som kvalitet.

Ta hjälp av de redskap som finns för att bedöma resterande kvävebehov, till exempel nollrutemätningar, N-Tester och CropSAT, se nedan:

• En N-Tester ger besked om klorofyllkoncentrationen och därmed om det behövs mer kväve. Den säger inget om hur mycket kväve som finns kvar i marken.
• Satellitkartor i CropSAT eller andra tjänster kan också vara en hjälp att få överblick över bestånden och eventuella skador, länk till CropSAT. Länk till annan webbplats.
• Har du både noll- och maxruta kan du få en uppfattning om totala kvävebehovet och om eventuella förluster.