Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
Nollruta i höstvete

Bild 1. Fält E6, Broby, Vadstena, Östergötland. Den ogödslade rutan i höstvetet hade tagit upp 34 kg kväve per hektar och det gödslade fältet 54 kg/ha den 10 maj. Förfrukt ärter och utvecklingsstadium DC31. Foto: Pernilla Kvarmo

Kväveupptaget i ogödslade rutor går långsamt i region Öst vecka 20

Kväveupptaget ovan jord i ogödslade rutor går långsamt, sedan förra veckan har det bara ökat lite grann. Med värmen som är nu kommer antagligen upptaget öka kommande vecka. I gödslade fält ökar upptaget snabbt. Fälten i Kalmar län har kommit längre och där är det nu möjligt att börja bedöma totalt kvävebehov utifrån upptag i nollrutor och förväntad skörd.

Hittills lågt kväveupptag i ogödslade rutor i Östergötland

Kväveupptaget ovan jord var i genomsnitt 23 kg/ha i nollrutorna och 49 kg/ha i de gödslade fälten i Östergötland, se diagram 1. Den senaste veckan har upptaget bara ökat med 1 kg i de ogödslade rutorna men 15 kg i fält. Höstvetet hade nått stråskjutning, DC 30-31, på alla fält utom två som var kvar i bestockningsstadiet, DC 23. Med värmen kommer antagligen upptaget öka och utveckling gå snabbare. Eventuellt har vinterns stora nederbördsmängder påverkat mängden lättillgängligt kväve i ogödslade rutor. Det som har varit lättillgängligt kan ha förlorats. Jämfört med förra året vid ungefär samma tidpunkt ligger kväveupptaget i nollrutorna 10 kg lägre i år och det är lika stort i fält nu trots att flera gödslingar är gjorda senare i år.

I väderstationen i Fornåsa har man tidigare kunnat se jordtemperatur men det är inte längre möjligt. Däremot ser vi att jordtemperaturen i Vreta Kloster är över 10 grader nu. För att mineraliseringen ska sätta fart brukar det krävas minst 10 grader i jorden. Det behövs också fukt.

Bild 1 visar fält E6, Broby gård, Vadstena med ett högt kväveupptag i både nollruta och fält. Bild 2 visar fält E4 Högby, Mjölby med ett lågt kväveupptag i både nollruta och fält.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 1. Kväveupptag i åtta höstvetefält i Östergötland den 3 maj 2023. När mätningen gjordes var vetet i DC 21-24.

Ogödslad ruta i höstvete

Bild 2. Fält E4, Högby, Mjölby Östergötland. Den ogödslade rutan syns mycket tydligt. Kväveupptaget den 10 maj var bara 11 kg/ha i den ogödslade rutan vilket är lågt. I fältet var upptaget 28 kg kväve/ha. Foto: Pernilla Kvarmo

Högst ökning av kväveupptaget i Södermanland

Kväveupptaget ovan jord i Södermanland var i genomsnitt 24 kg/ha i nollrutorna och 76 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Den senaste veckan har upptaget ökat med 5 kg i de ogödslade rutorna och 33 kg i fält. Upptagshastigheten i fält är hög. Alla fyra fälten var i stråskjutningsfasen, DC 30-31 vid mätningen den 13 maj. Jämfört med förra året är upptaget ungefär 5 kg lägre i nollrutorna och 16 kg högre i gödslade fälten.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 2. Kväveupptag ovan jord i fyra höstvetefält i Södermanland den 13 maj 2024.

Kväveupptaget i fält ökar mycket i Örebro län

Kväveupptaget ovan jord i Örebro län var i genomsnitt 24 kg/ha i nollrutorna och 67 kg/ha i gödslade fält, se diagram 3. Den senaste veckan har upptaget ökat med 3 kg i de ogödslade rutorna och 21 kg i fält. Höstvetet på de fem fälten var liksom i Södermanland i stråskjutningsfasen, DC 30-31. Jämfört med samma tid förra året är kväveupptaget lika högt i nollrutorna och 6 kg högre i år i de gödslade fälten.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 3. Kväveupptag ovan jord i fem höstvetefält i Örebro län den 13 maj 2024.

Hastigheten på upptaget i nollrutorna har minskat i Kalmar

Alla fält är nu i stråskjutningsfasen och ett fält med tidig sort, Ahoi, var i DC 37 vid mätningen. Det är ett stort spann mellan upptag i nollrutor på Öland där de fält som ligger närmare Östersjön har lägre mineralisering än de som ligger högre upp på ön eftersom det troligtvis är det varmare där. På fastlandet var det väldig hög mineralisering förra veckan men under denna veckan verkar den ha stannat av något. Skillnaden mellan nollrutor och omgivande fält är tydliga på alla platser se bild 3 och 4.

I nollrutor har upptaget senaste veckan i medeltal varit oförändrat med en variation på minus några kilo till 6 kg N/ha. Det totala upptaget i medel i nollrutorna är 33 kg N/ha (16-53 kg N/ha), se diagram 4. Förra året vid denna tidpunkt var det 22 kg N/ha i nollrutorna.

Hastigheten på upptaget i fält har sjunkit sedan förra veckan, i snitt har det ökat med 13 kg N/ha. I medel var upptaget 73 kg N/ha med en spridning mellan 46 kg N/ha till 106 kg N/ha. Förra året vid denna tid var upptaget i fält i snitt 50 kg N/ha med en spridning på 35-68 kgN/ha. Så upptaget i år är större i både nollrutor och i fält jämfört med förra året.

I alla mätta fält är det en mindre del av gödselkvävet som är upptaget det varierar mellan 19 – 35 % av det tillförda kvävet. De flesta fält har fått runt 150 kg N/ha och några runt 200 kg N/ha. Vi har inte fått stora regnmängder generellt och risken för att kvävet ska ha försvunnit kan bedömas som låg men det ska givetvis bedömas utefter hur det ser ut lokalt.

I diagram 5 visas jordtemperaturen vid mätstationen i Vassmolösa söder om Kalmar. Nu är dygnsmedelvärdet lite över 10 grader C på 10 cm djup, länk till Lantmet SLU Länk till annan webbplats..

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 4. Kväveupptag i nio höstvetefält i Kalmar län den 13 maj 2024. När mätningen gjordes var vetet i DC 31-37. 

Ogödslad ruta i höstvete

Bild 3. Fält H2 utanför Vassmolösa har tagit upp 49 kg N i nollrutan och 94 kg N/ha i det gödslade fältet. Foto: Tellie Karlsson

Ogödslad ruta i höstvete på fält H1

Bild 4. Fält H10 utanför Torslunda Öland har ett upptag på 43 kg N i nollrutan och det gödslade fältet 106 kg N/ha. Foto: Tellie Karlsson

Diagram över jordtemperatur vid mätstationen i Vassmolösa 2024-05-01 - 2024-05-13.

Diagram 5. Diagram över jordtemperatur vid väderstationen i Vassmolösa söder om Kalmar den 2024-05-01 - 2024-05-13. Temperaturen på 10 cm djup har just överstigit 10 grader. Källa: Lantmet, SLU

Möjligt att beräkna totala kvävebehovet i Kalmar län

I de fält som har kommit till DC 32 går det nu att beräkna en eventuell kompletteringsgiva. Vi har gjort tre exempel på behov av total kvävegiva och eventuell komplettering nedan.

  1. Till de fält som har fått bortåt 200 kg N/ha redan och har en hög kväveleverans från marken behövsinget ytterligare kväve även om skördenivån uppskattas till 10 ton/ha.
  2. Det fält som har en kvävelevarans på 29 kg N/ha från marken, skörden förväntas bli 10 ton, 160 kg N/ha är tillfört beräknas totala kvävebehovet bli 220 kg N. Då behövs ytterligare 62 kg N som nitratkväve eller 71 kg N med kvävegödselmedel med nitrat- och ammoniumkväve.
  3. Det fält med en lägre kväveleverans, 16 kg N/ha i nollrutan, med en förväntad skörd på 7 ton och 130 kg kväve/ha är tillfört tills nu. Där beräknas vetet behöva totalt 197 kg N/ha.

Variationen mellan kompletteringsbehov är som exemplen visar stor. Den beror till stor del på hur mycket kväve som marken levererar och hur stor skörden förväntas bli. Nollrutor är en viktig del i beslutsunderlaget.

Mätningar utförs av flera personer

Mätningarna utförs av oss som jobbar med Greppa Näringen i Linköping och Kalmar, i samarbete med Växtskyddscentralen i Linköping, HS Konsult AB och Yara. Yara lånar ut handburna kvävesensorer och kommer även att använda mätresultaten till Yara N-prognos. I år görs mätningarna i Östergötland och Södermanland med en ny, aktiv handsensor som fungerar på samma sätt som den traktorburna kvävesensorn. I Kalmar och Örebro län görs mätningarna med den äldre varianten av handburen sensor.

Beskrivning av fälten

Nollrutefälten är vanliga höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten i Region Öst visas i tabell 1. Tabellen uppdateras med uppgifter efter hand.

I kolumnen Jordart betyder förkortningarna följande: mr= mullrik, mmh=måttligt mullhaltig, nmh=något mullhaltig, l=lerig, Sa= sand, LL=lättlera, ML=mellanlera och SL=styv lera.

Fält

Plats

Sort

Jordart

Förfrukt

N-gödsling höst, kg N/ha

N-gödsling vår totalt, kg N/ha

Stallgödsel

E1

Vårdsberg

Pondus

mr SL

höstvete


140

Slam ca 4 ton ts/ha vart 7:e år, senast 2018

E2

Helleberga

Kask

mmh ML

höstvete

28

167


E3

Helleberga

Kask

mmh ML

höstraps

16

167


E4

Högby

Hallfreda

Mo/Sand

höstvete


100


E5

Broby

Ahoi

LL

höstvete


167

Hönsgödsel, 10 ton vart 3:e år

E6

Broby

Informer

LL-ML

ärter


159

Hönsgödsel, 10 ton vart 3:e år

E7

Åsmestad

Kask

ML

höstvete

12

149

Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år

E8

Åsmestad

Brons

ML

höstraps


149

Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år

D1

St Lövhulta

Kask

SL

vårraps




D2

St Lövhulta

Kask

SL

höstvete




D3

Klahammar

Julius

LL-ML

raps


190

Biogödsel

D4

Klahammar

Kask

ML

korn


190

Biogödsel 10-12 ton/ha 2020

H1

Vassmolösa

Informer

nmh lättlera

vete

40

185

Grisflyt 30 ton /ha

H2

Vassmolösa

Informer

nmh lättlera

ärtor


195

Grisflyt 30 ton /ha

H3

Smedby

Ahoi

nmh lättlera

höstraps


143

Kycklinggödsel i växtföljden

H4

Smedby

Ahoi

nmh lättlera

höstvete


127

Kycklinggödsel i växtföljden

H5

Vickleby

Kerrin

nmh mo/mjäla

potatis


158

Grisflyt 17 ton /ha genomsnitt

H6

Vickleby

Kerrin

nmh mo/mjäla

höstvete


158

Grisflyt 17 ton /ha genomsnitt

H7

Eriksöre

Saki

LL

raps


144

Fastgödsel nöt 20 ton/ha vart fjärde år

H8

Eriksöre

Saki

LL

höstkorn


144

Fastgödsel nöt 20 ton/ha vart fjärde år

H9

Torslunda


LL



210

Grisflyt 25 ton /ha

H10

Torslunda


LL

höstkorn


113

Grisflyt 25 ton /ha

T1

Hidinge


mmh ML

korn


219

Svinflyt 30 ton/ha

T2

Hidinge


mmh MoMj LL

oljelin


194

Svinflyt 30 ton/ha

T3

Nybble

Reform


höstvete


50


T4

Nybble

Ahoi

Mjäla, ML

höstvete


50

Slam i växtföljden

T5

Nybble

Reform

ML

höstraps


50

Biogödsel i höstas

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev