Ökad markleverans och god tillväxt

Med ökad marktemperatur har nu kvävemineraliseringen kommit igång i höstvetefälten. På flertalet platser har kväveinnehållet i ogödslade led ökat med ca 10 kg. Tillväxten i gödslade fält är god och bestånden är jämna och frodiga.

Alla fält i stråskjutning, kväveupptaget ökar

Utvecklingen går snabbt nu liksom kväveupptaget. Kvävemängden i ovanjordiska växtdelar framgår av Diagram 1. I Tabell 1, som finns längst ned på sidan, visas utvecklingsstadium samt hur mycket kväve grödorna tagit upp sedan förra veckan.

Diagram 1. Kväveinnehåll i grönmassan i ogödslade rutor och i omgivande fält.

Snart dags att bedöma om det behövs mer kväve

Samtliga fält är i stråskjutningsfasen, flertalet i DC 32. Under kommande 2 veckor ska mycket kväve tas upp. Brist på kväve nu och under slutet av stråskjutningen innebär risk för skott- och blomreduktion och därmed sänkt skörd.

När du tolkar nollrutemätningar och jämför med hur mycket du gödslat är det viktigt att också ta hänsyn till kväve i rötterna. En uppskattning under stråskjutningen brukar vara att ca hälften av totala kväveinnehållet finns i grönmassan och hälften i rotsystemet.

Inför kompletteringsgödslingen

Det är fortfarande svårt att få en tillräckligt god uppfattning om hur mycket mer kväve som behöver tillföras fälten. Genom att dela kompletteringsgivan i två, en tidig i DC 37 och en senare när beslutsunderlaget är tydligare, ökar chanserna att hitta gödslingsoptimum. Förutsatt att markfukten är tillräcklig kan du påverka såväl skördens storlek som kvaliteten ända till avslutad blomning.

Viktigt att beakta i år:

• Markens egen kväveleverans har kommit igång. Med god markfukt och ökande marktemperaturer kommer kan detta kvävebidrag sannolikt öka.
• Många höstvetefält är frodiga och fina. Sidoskotten har utvecklats under den svala perioden för ett par veckor sedan. Skördepotentialen kan vara hög.
• Det är ännu svårt att bedöma om (och i så fall hur mycket) kväve gått förlorat genom denitrifikation på av hög nederbörd.
• Vissa fält är ojämnare än vanligt. Precisionsspridning av kompletteringsgivan med hjälp av satellitmätningar eller en N-Sensor rekommenderas

För att få bästa möjliga beslutsunderlag vad gäller kommande gödslingar är det viktigt att ta hjälp av de redskap och de metoder som finns för att bedöma såväl totala kvävebehovet som resterande gödslingsbehovet.

Har du både noll- och maxruta kan du få en uppfattning om totala kvävebehovet och om eventuella förluster. En N-Tester ger besked om klorofyllkoncentrationen och därmed om det behövs mer N. Den ser förbi problemet med kväveförlusterna.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.