Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
Höstvete i Fjelie vecka 18.

Bild 1. Utvecklingen går framåt och höstvetet sträcker på sig. Utvecklingsstadium 31 i Fjelie. 64 kg N upptaget i grönmassan i gödslat fält. Foto: Johanna Lassvik

Ökat kväveupptag igen i de skånska vetefälten

Efter en period med kylig väderlek har tillväxt och kväveupptag åter kommit igång. De flesta av våra nollrutefält är nu i stadium 31 och sedan förra veckan har grödorna blivit grönare och frodigare. Kväveinnehållet i gödslade fält har ökat på alla platser. Däremot har det inte mineraliserats mer kväve i nollrutorna jämfört med förra veckan.

Utvecklingen går framåt och kväveupptaget ökar

När vädret nu blivit varmare går utvecklingen snabbt. Stadier kan utläsas ur tabell 1 och kvävemängden i ovanjordiska växtdelar framgår av diagram 1.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 1. Kväveinnehåll i grönmassan i ogödslade rutor och i omgivande fält. Kväveupptaget skiljer mellan platserna såväl i nollrutor som i fält. Organiska gödselmedel i växtföljden visar sig i nollrutornas mineralisering. Såtidpunkt och höstens bestockning har stor betydelse för hur frodiga fälten är.

Snart dags att bedöma om det behövs mer kväve

De flesta vetefälten är stråskjutningsfasen. Under kommande 2-3 veckor ska mycket kväve tas upp. Saknas kväve under denna period ökar risken för skottreduktion och sänkt skörd.

Inom ca 2 veckor är det dags att planera för kompletteringsgödsling. När du tolkar nollrutemätningar och jämför med hur mycket du gödslat är det viktigt att också ta hänsyn till kväve i rötterna. En uppskattning under stråskjutningen brukar vara att ca hälften av totala kväveinnehållet finns i grönmassan och hälften i rotsystemet. Om nollrutemätningen visar 60 kg innebär det alltså att totala kväveinnehållet i grödan är det dubbla, ca 120 kg. Snart går det också lättare att utläsa om det skett några kväveförluster på grund av de stora nederbördsmängderna. I försöket i Vallkärra utanför Lund syns nu skillnader mellan några av gödslingsnivåerna. När grödan ljusnar tyder det på att kvävet börjar ta slut.

Kvävestege i Vallkärra.

Bild 2. I kvävestegen i Vallkärra norr om Lund börjar man nu kunna se skillnader mellan leden. Foto: Nelly Carlsson, Yara.

Viktigt följa utvecklingen och reflektera över eventuella kväveförluster

För att få bästa möjliga beslutsunderlag vad gäller kommande gödslingar är det viktigt att ta hjälp av de redskap och de metoder som finns för att bedöma såväl totala kvävebehovet som resterande gödslingsbehovet. Ännu återstår ett par veckor innan det är dags att kompletteringsgödsla. När grödan nått DC 37-39 går det lättare att bedöma skördepotentialen och därmed totala kvävebehovet. Har du både noll- och maxruta kan du få en uppfattning om totala kvävebehovet och om eventuella förluster. En N-Tester ger besked om klorofyllkoncentrationen och därmed om det behövs mer N. Inomfältsvariationen kan förväntas bli ännu större än vanligt och precisionsspridning av kompletteringsgivan med hjälp av satellitmätningar eller en N-Sensor rekommenderas.

Fält utanför Ystad, med sort Etana i DC 32.

Bild 3. Utanför Ystad (Charlottenlund) är Etana redan i DC 32 och tillväxten är god. Om fortsatt gynnsam väderlek är det snart dags att fundera på kompletteringsgödsling. Foto: Johanna Lassvik.

Tabell 1. Bakgrundsdata

Plats

Sort

DC

Förfrukt

Såtidpunkt

Västraby A

Etana

31

Raps

14 sep

Västraby B

Etana

31

Åkerböna

16 sep

Kattarp A

Kask

31

Höstraps

16 sep

Kattarp B

Kask

31

Rödklöver

18 sep

Kattarp C

Saki

31

Havre

28 sep

Häljarp

Ahoi

31

Höstraps

20 sep

Fjelie A

Etana

31

Vårkorn

18 sep

FjelieB

Etana

31

Höstraps

18 sep

Lund Valkärra

Bright

32

Vårkorn


Löberöd A

Informer

31

Höstraps


Löberöd B

Informer

31

Vårkorn


Löberöd C

Informer

31

Vårkorn


Löberöd D

Informer

31

Höstvete


Skegrie A


31

Lök


Skegrie B


31

Höstraps


Trelleborg A

Kask

24

Sockerbetor

17 okt

Trelleborg B

Kask

31

Höstraps

22 sep

Trelleborg C

Etana

31

Höstraps

22 sep

Charlottenlund A

Etana

32

Höstraps

15 sep

Charlottenlund B

Praktik

25

Höstvete

17 sep

Löderup A


31



Löderup B


31



Sandby Gård A

Terence

31

Höstraps

23 sep

Sandby Gård B

Pondus

31

Vårkorn

24 sep

Sandby Gård C

Pondus

30

Åkerböna

24 sep

Simrishamn

Etana

30

Vårkorn

26 sep

Fjälkinge A

Bright

31

Höstvete

26 sep

Fjälkinge B

Bright

31

Potatis

27 sep

Kristianstad

Envis

31

Höstraps

24 sep

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Kontakt

Gunilla Frostgård,
Johanna Lassvik,
Emma Hjelm

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev