Ny utvärdering av klimatavtryck från lantbruksföretag som deltagit i Greppa Näringens Klimatkollen

Målet med Klimatkollen är att inspirera och motivera lantbrukaren att minska växthusgasutsläppen genom resurseffektiva åtgärder. En utvärdering av 960 rådgivningar under tidsperioden 2010-2016 visar att spridningen i totalt klimatavtryck för de olika gårdarna är stor. Gårdens storlek och antal djur har betydelse för det totala klimatavtrycket, därmed inte sagt att det även gäller om man räknar per produkt.

Metan från djurens fodersmältning står för nästan halva klimatpåverkan från mjölk- och nötköttsproduktionen. Mängden metan som bildas beror framför allt på hur mycket foder djuren äter. Ju högre foderåtgång, desto mer metan.

Näst störst utsläpp kommer från foderproduktionen, som främst medför utsläpp av lustgas från mark och från mineralkväveproduktion samt utsläpp av koldioxid från användning av maskiner. Stallgödseln bidrar till utsläpp av lustgas (direkt och indirekt via ammoniak) samt metan i stall och lager. Inköpt foder har en klimatpåverkan med sig i form av utsläpp som skett där fodret odlats och vid produktion av insatsvaror till växtodlingen. De företag som har de största utsläppen i sammanställningen av rådgivningar i Greppa Näringen är stora gårdar med många djur. Utvärderingen visar att spridningen i totalt klimatavtryck mellan de olika gårdarna är stor för både mjölk- och nötköttsföretagen.

För grisgårdar är de största posterna ofta från inköpta produkter som foder eller mineralgödsel om gården odlar eget foder. Köper gården in smågrisar så ger dessa en relativt hög andel av det totala klimatavtrycket. Metan och lustgas från stall och lager motsvarar ofta förhållandevis stora andelar av det totala klimatavtrycket från gården. Det var även här stor variation mellan företagens totala klimatavtryck beroende på gårdarnas storlek och djurantal.

På en växtodlingsgård är de största utsläppsposterna vanligtvis från inköpt mineralgödsel och från lustgasemissioner från mark. Om gården har organogena jordar blir klimatavtrycket från gården betydligt större än från en gård utan denna jordart. Spridningen i totalt klimatavtryck mellan växtodlingsgårdarna var stor. För växtodlingsgårdarna kunde vi beräkna ett medelvärde för kg CO2e per kg produkt ut genom att dividera gårdens totala klimatavtryck med summan av de inrapporterade skördarna. I medel var klimatavtrycket 0,4 kg CO2e per kg skördad gröda. I medeltal stod klimatavtrycket från lustgas från mark för 41 % av det totala klimatavtrycket från gårdarna och andelen varierade mellan 17 och 73 %. Summeringen av klimatavtrycket från en växtodlingsgård beror på gårdens storlek.

Läs hela utvärderingen här Pdf, 885.9 kB.

Läs mer om Klimatkollen växtodlingsgårdar

Läs mer om Klimatkollen djurgårdar

Greppa Näringens har sammanställt 175 Klimatkollen för växtodlingsgårdar och 785 Klimatkollen för djurgårdar under tidsperioden 2010-2016. För djurgårdar baseras utvärderingen på mjölkgårdar, nötköttsgårdar och grisgårdar.