Betalt för ekosystemtjänster ger fler miljöåtgärder
Det saknas affärsmodeller för att få fler miljö- och hållbarhetsåtgärder gjorda på gårdarna. Det konstateras i en ny doktorsavhandling från Högskolan i Halmstad. Därför behövs ett utvecklingsarbete för att hitta nya sätt att kommersialisera fler ekosystemtjänstvärden än mat.
Ibland beskrivs det som ett problem att miljöåtgärder, exempelvis våtmarker, görs i för låg takt i jordbruket. Forskaren Anna Hansson på Högskolan i Halmstad har i sin doktorsavhandling undersökt vad som hindrar och vilka möjligheter som finns för fler åtgärder att bli gjorda.
Bättre affärsmodeller behövs
Det finns en stor efterfrågan på den viktigaste ekosystemtjänsten från lantbruket – mat. Numera efterfrågas även andra ekosystemtjänster som ökad biologisk mångfald, minskad klimatpåverkan i avhandlingen konstatera Anna Hansson att det saknas en marknadsefterfrågan för hållbarhetsåtgärder som gynnar det allmänna intresset och det skapar i sin tur en osäkerhet hos lantbrukarna. Därför behövs ett utvecklingsarbete för att hitta affärsmodeller som fångar upp ett ekonomiskt värde av miljöåtgärder.
Sälja återvätning
En av studierna i avhandlingen handlade om paludikultur, alltså att odla på blöt mark. Att återväta och sedan odla i någon form på sådan mark kan sägas innehålla nya ekosystemtjänster, åtminstone en med klimatnytta Tio lantbrukare som har jordbruksmark möjlig att återväta intervjuades om hur de ser på problem och möjligheter med det kopplade till sitt företagande. Att verkligen fånga det ekonomiska värdet av klimatnyttan som uppstår och att undvika ekonomiska risker var de två faktorerna i lantbrukarnas svar som framträdde tydligast.
Någon behöver underlätta
I avhandlingen beskrivs att det är en komplex process att utveckla hållbara affärsmodeller och det behövs någon som kan underlätta för att åtgärder till slut ska bli gjorda. De lokala åtgärdssamordnarna för vatten i LEVA-projektet är ett exempel på personer som fungerar som mellanhänder mellan det offentliga och den enskilda lantbrukaren. I avhandlingen ges några råd att tänka på för att metoden med lokala åtgärdssamordnare ska fungera bra.
- Samarbeta - Åtgärdssamordnare har olika erfarenhet och utbildning och därför är det en fördel om de kan arbeta i grupp och komplettera varandra istället för att vara helt själva i sin roll.
- Kombinera - Sikta på att göra vattenvårdande åtgärder som både ger miljönytta och stödjer långsiktig nytta för lantbruksföretaget.
- Skräddarsy - Var lyhörd, stötta i hela processen och anpassa vattenvårdande åtgärder till behovet på platsen.
Om utvecklingsarbetet för nya och bättre affärsmodeller där hållbarhet ingår lyckas står mycket att vinna och så här beskrivs det i avhandlingen ”På så sätt skulle lantbruket kunna bibehålla sin betydelsefulla roll som livsmedelsförsörjare åt världens befolkning i linje med de globala hållbarhetsmålen, samtidigt som livsmedelsproduktionen blir en bas för nya åtaganden som skapar värde och förbättrar förutsättningarna för en rad andra hållbarhetsmål, så som skyddandet av ekosystem och vattenresurser."
Text: Markus Hoffmann
Fakta paludikultur: Att odla i våt torvjord kallas paludikultur. Syftet är att minska utsläpp av koldioxid eftersom torvjorden inte bryts ner när den är vattenmättad. Exempel finns bland annat från Tyskland där man odlat bladvass och kaveldun till isoleringsmaterial, pappersfibrer, foder eller biogas. Det är även möjligt att odla vitmossa på nedlagda torvtäkter.
