Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat?

När nyhetsrapporteringen handlar om att 2023 gick till historien som det varmaste året som uppmätts på jorden känns konferensen Jordbruket och klimatet högst aktuell. Under två dagar gav forskare, rådgivare och lantbrukare sin syn på hur lantbruket påverkas av en framtid med varmare, torrare och blötare väder.

Konferensen arrangerades av Jordbruksverket och samlade närmare 200 personer som ville lära sig mer om både klimatförändringar och klimatanpassningar inom jordbruk. Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör, inledde med att konstatera att investeringar för klimatanpassningar kommer att behövas och för att det ska vara möjligt krävs lönsamma företag, något som flera av föreläsarna också påtalade.

Fler extrema extremer

Världen fortsätter att bli varmare och om vi fortsätter på samma sätt som nu ligger förväntad temperaturökning på 5-6 grader till år 2100. Följer vi den beslutade politiken förväntas uppvärmningen bli cirka 3 grader och om vi fullföljer alla slags utfästelser stannar uppvärmningen på cirka 1,8 grader år 2100 förklarade Markku Rummukainen från Lunds universitet.

Med ett varmare klimat kan vi nu förvänta oss att det som tidigare varit otänkbart kommer att ske relativt ofta menar Markku. Fler extrema situationer gör att lantbruket måste rusta för att kunna hantera både torka och för mycket regn.

Konferensens innehåll spände över sex sessioner och rörde jordbrukets djurhållning, växtodling, biologisk mångfald och mycket mer. Först ut var det som rör för mycket och för lite vatten. I Sverige ser vi att klimatzonerna förändrats mellan mätperioderna 1961-1990 och 1991-2020. Även säsongslängden har förändrats med en kortare vintersäsong och en längre sommarsäsong. I söder handlar det om cirka 2-3 veckor och i norr cirka en vecka.

Enligt Erik Kjellström på SMHI har Sverige inte fler nederbördsdagar än tidigare men däremot mer intensiv nederbörd vilket innebär att årsnederbörden har ökat med 8 procent i Sverige. Det är också en större kontrast mellan torrt och blött.

Klimatförändringar och biologisk mångfald

Under temat odla i framtiden för växtskydd och mångfald lyfte Henrik Smith från Lunds universitet att det finns en växande insikt att både klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald måste stoppas och att det finns målkonflikter på vägen framåt. Han påpekar att förutom att minska utsläppen behöver vi också vara beredda på att tidigt identifiera nya eller nygamla skadegörare och sjukdomar för att då kunna göra ”rätt” åtgärd.

Konferensens andra dag ägnades till stor del åt hur jordbruket kan vara en del av lösningen. Biträdande professor Christel Cederberg från Chalmers gav ett internationellt perspektiv och satte in klimatfrågan i sammanhanget av fler hållbarhetsfrågor som till exempel biologisk mångfald. Hon jämförde också klimatsatsningar mellan Danmark och Sverige där Danmarks CAP-plan (2023-27) har ett stort fokus mot grön omställning och att minska klimatutsläpp. Satsningar på bioraffinaderier och framställning av grönt protein pågår i Danmark och skulle kunna fungera även i Sverige, säger Christel.

Jordbruket måste bidra för att nå målen

Under temat jordbrukets beting i klimatomställningen poängterade Åsa Persson, Linköpings universitet, att ambitionen behöver höjas från fossilfritt till klimatneutralt jordbruk och att arbetet behöver påbörjas nu.

Per Bodin från Jordbruksverket redogjorde för hur de båda klimatgaserna koldioxid och metan beter sig olika i atmosfären och att alla former av metan, både fossila och från djur bidrar till uppvärmning. Sveriges mål är att bli klimatneutralt år 2045 medan EU:s mål är år 2050. Jordbruket har inga separata mål i EU eller i Sverige men för att nå målen måste jordbruket bidra, avslutar Per Bodin.

Lantbrukarperspektiv

Lantbrukaren Mikaela Johnsson berättade från sitt perspektiv om klimatfrågan och satte in klimatarbetet på sin egen gård i ett större sammanhang. Hon berättade också om rapporten Livsmedelsberedskap, klimat och Natur – kostnader för lantbrukets gröna omställning Pdf, 1.6 MB. som LRF tagit fram. Enbart lönsamma företag har kraft och möjlighet att göra den omställning som behövs!

Vi måste ha kunskap och en förståelse för var vi är på väg menar lantbrukaren Carl Gudmundssons. Företagare måste jobba hårdare och bättre på att framtidssäkra både jord och ekonomi samtidigt som myndigheter måste vara bättre på att undanröja produktionshämmare och jobba konstruktivt in i framtiden.

Rusta för framtiden

Efter två fullspäckade dagar kan vi konstatera att alla måste jobba på bred front med forskning, innovation och politiska förutsättningar. Till följd av klimatförändringarna står lantbruket inför fortsatta stora svängningarna i temperaturer och vattenflöden. Oavsett produktionsinriktning kommer alla företag att vara drabbade men på olika sätt.

Text: Karin Hugosson