Mikroorganismer ger ledtrådar till tåligare rödklöver
En studie från SLU och Lantmännen om mikrofloran på rotsystemet hos rödklöver visar att de goda kvävefixerande bakterierna är vanligare på ekologiska gårdar och i norra delen av landet. Dessa bakterier verkar också hämmande på patogena svampar som angriper rötterna hos rödklöver.
I ett hållbart odlingssystem är det viktigt att integrera baljväxter i växtrotationen, men i vårt klimat finns få alternativ. Rödklöver är en flerårig baljväxt och utöver att den binder kväve från marken och förbättrar markstrukturen gynnar den även pollinatörer. När rödklöver odlas som vallbaljväxt behöver plantorna klara sig två till tre år, något som kan vara svårt i och med att den lätt drabbas av olika svampsjukdomar.
Linda Öhlund, senior växtförädlare på Lantmännen, berättar om den studie de har medverkat i för att bättre förstå hur motståndskraften hos rödklöver kan stärkas.
– Rödklöver är Sveriges mest använda vallbaljväxt och ingår i de flesta av våra vallfröblandningar. Bland annat ger rödklöver ett ökat proteininnehåll i grovfodret eftersom den i samverkan med Rhizobiumbakterier kan fixera kväve från luften. Rödklöver har dock en relativt svag uthållighet, vilket delvis beror på en känslighet för rotsjukdomar, såsom klöverröta och rotröta, säger Linda Öhlund.
Genom att förstå vilka mikroorganismer som finns i och omkring rötterna och vilken roll de har – om de är växtens vänner eller fiender – läggs grunden för en effektiv växtförädling. Målet är att utveckla sorter som har högre avkastning och bättre motståndskraft mot de viktigaste skadegörarna hos rödklöver i Sverige.
I studien har rotprover från rödklöver samlats in från gårdar över hela landet, både från ekologiska och konventionella odlingar. Det visade sig att det fanns flera potentiellt skadliga mikroorganismer i och omkring rötterna på de rödklöverprover som samlats in, men även gynnsamma organismer.
– Resultaten visar bland annat att de goda kvävefixerande Rhizobiumbakterierna är allmänt förekommande på gårdar i hela landet. Vi såg också att andelen Rhizobiumbakterier var högre på ekologiska gårdar och i norra delen av landet, jämfört med konventionella gårdar och i södra Sverige. Vi vet nu också att Rhizobiumbakterier, som i symbios med växten bidrar till växtens kväveförsörjning, även agerar som en nyckelart och därmed kan verka hämmande på de arter som orsakar skador på rötterna. Dubbel nytta, med andra ord!
Förutom en ökad förståelse för de mikroorganismer som lever i och omkring rötterna på rödklöver, har projektet även utvärderat skillnader i motståndskraft mot rotröta och klöverröta hos olika sorter av rödklöver.
– Hos de sorter som visat sig vara särskilt motståndskraftiga respektive särskilt mottagliga, har vi identifierat de gener som ger en ökad motståndskraft mot klöverröta och rotröta. Det betyder att vi nu har ett antal genkandidater som vi tror kan påverka motståndskraften mot dessa två allvarliga skadegörare.
Linda Öhlund berättar att deras målsättning framöver är att utveckla nya effektiva selektionsmetoder som baseras på dessa gener och använda dem i förädlingen av rödklöver.
– Det medför i sin tur att Lantmännen har möjlighet att effektivt utveckla nya rödklöversorter anpassade till svensk växtodling, med bättre motståndskraft mot både rotröta och klöverröta och därmed också en bättre avkastning och uthållighet. Sådana nya sorter förväntas bidra till ökad lönsamhet i svensk vallodling i hela landet, säger hon avslutningsvis.
Text: Nina Nordh
Fakta om studien:
Studien om mikrofloran på rotsystemet hos rödklöverhar letts av Christina Dixelius, professor vid institutionen för växtbiologi vid SLU och är en del av ett projekt finansierat via SLU Grogrund, Växtförädling för friska grödor, där forskare på SLU samarbetar med industrirepresentanter från Lantmännen och andra aktörer för att utveckla växtförädlingen av rödklöver, höstvete, potatis, sockerbetor och ärt.
