Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Enligt en tysk studie är skyddszonens bredd den mest effektiva faktorn för att hålla kvar växtskyddsmedel. Foto: Petter Halldén

Breda skyddszoner minskar läckage av växtskyddssmedel till vattendrag

Bredare skyddszoner är den mest effektiva åtgärden för att minska koncentrationen av växtskyddsmedel i små vattendrag. Den slutsatsen drar forskare i en tysk studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Water Research.

Små vattendrag som ligger i anslutning till jordbruksmark är utsatta för ytavrinning av växtskyddsmedel i samband med regn som kan ha en negativ påverkan på livet i vattendraget. Tidigare studier har visat att skyddszoner med vegetation mellan vattendraget och åkermarken är viktiga åtgärder för att minska läckage från avrinning. Däremot är det få studier som undersökt vilken effekt som zonerna har på koncentrationen av bekämpningsmedel i vattendraget. Det finns heller ingen vetenskaplig konsensus kring vilken bredd på skyddszoner som är tillräckligt för att skydda de organismer som lever i vattendragen.

18 meter bred skyddszon

Forskarna undersökte 115 mindre vattendrag i jordbruksområden från april till juli när växtskyddsmedel sprids. Av de undersökta vattendragen saknade 26 procent de 5 meter skyddszon som föreskrivs enligt praxis i Tyskland.

Resultaten visade att en skyddszon med en bredd på 18 meter var tillräckligt för att klara de uppsatta gränsvärdena för de flesta vattendrag och minska den ekologiska påverkan. En ökning av skyddszonen till 18 meter skulle kräva 3,8 procent av jordbruksmarken inom avrinningsområdet.

Andra faktorer som sluttning, markanvändning och typ av växtlighet på skyddszonen hade bara en mindre inverkan. Om det fanns så kallade "torra diken" i anslutning till vattendraget ökade dock belastningen av växtskyddsmedel till vattendraget genom ytavrinning. Det krävdes då att skyddszonen breddades till 32 meter.

Studiens slutsatser i korthet

  • Skyddszonens bredd är den mest effektiva faktorn för att hålla kvar växtskyddsmedel. En bredd på i medeltal 18 meter förhindrade ekologiska effekter i 95 procent av de studerade vattendragen.

  • Olika ämnen har olika stor rörlighet. Effekten var högre för de ämnen som var mindre rörliga jämfört med de som klassades som mer rörliga. För mer rörliga ämnena krävdes en bredare skyddszon.

  • En bred skyddszon skyddar inte per automatik vattendragen och skyddszonens effekt kan motverkas om det finns torra diken på jordbruksmarken som ansluter till vattendraget.

Forskarna bakom studien kommer från Helmholtz Centre for Environmental Research, RWTH Aachen (Rheinisch Westfälische Technische Hochschule Aachen) och Goethe-universitetet. Studien har fått finansiellt stöd av German Helholtz longrange strategic research funding, German Federal Ministry for the Environment, Nature Conservation and Nuclear Safety samt projekten MOSES (Modular Observation Solutions for Earth Systems, TERENO (Terrestrial Environmental Observations) och PARC.

Källa: Width of vegetated buffer strips to protect aquatic life from pesticide effects Länk till annan webbplats. av Philipp Voermeier, Liana Liebmann, Oliver Weisner, Matthias Liess, publicerad online 17 januari 2023

Text: Teresia Borgman

Tillämpning av skyddszoner i Sverige:

Sverige har sedan länge valt att använda ett sätt där varje sprutförare ska anpassa sin körning efter den befintliga situationen, något som är unikt internationellt. Man talar om mark- respektive vindanpassat skyddsavstånd.

Det markanpassade skyddsavståndet fungerar som ett skydd mot ytavrinning och marktransport av växtskyddsmedel från påfyllningsplatser och åkrar till brunnar och vattendrag. Hur stort det ska vara för att undvika risker beror på typen av brunn/vattendrag och markens lutning.

Det vindanpassade skyddsavståndet bestäms strax innan sprutningen och minimerar risken att sprutvätska transporteras med vinden till vattendrag och annat runt fältet. Faktorer som bestämmer skyddsavståndet är temperatur, vindförhållanden, övriga väderförhållanden vid tidpunkten för spridning samt växtskyddsmedlets egenskaper, omgivningens känslighet och den använda spridningsmetodens precision. Verktyget ”Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd” finns som app att ladda ner och den kan även beställas som broschyr från från Säkert växtskydd. Länk till annan webbplats.

Skrift om skyddszoner i Sverige

Det finns både lagstiftning och miljöersättningar som gäller skyddszoner. Kraven kan variera mellan olika typer av zoner och skyddsavstånd. Jordbruksverket har tagit fram skriften "Skyddszoner och skyddsavstånd i odlingslandskapet" Länk till annan webbplats. . Där framgår vilka regler som finns i lagstiftningen.

Det som anges i foldern kring miljöersättningar är dock det som gällt till och med 2022. För gällande regler kring miljöersättningar, se information på Jordbruksverket. Länk till annan webbplats.

Text hämtad från Jordbruksverket

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Fältförsök med oklar effekt av strukturkalk

    Ett nytt tvåårigt fältförsök på mellanlera i Halland gav ingen säkerställd effekt av strukturkalk på vare sig aggregatstabilitet eller fosforutlakning. Det är oklart vad det beror på och det behövs bå...

  • Markens egenskaper drivande bakom näringsförluster

    Ungefär 25 procent av den svenska odlingsmarken kan vara särskilt känslig för förluster av fosfor och kväve, enligt en studie som kartlagt berggrunden i olika områden. Det framgår av en artikel som pu...

  • Helhetsgrepp kan motivera fler att anlägga våtmarker 

    Näringsretention är en viktig effekt av våtmarker - men oftast inte det som personligen motiverar markägare att anlägga en våtmark. Istället lockar andra aspekter som rekreation, viltvård och möjlighe...