Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Blommande fältkanter gagnar både insekter och fåglar som i sin tur kan bli till nyta för grödorna. Foto: Petter Haldén

Därför är blommande fältkanter bra

Både ett- och fleråriga blommande fältkanter tillför stor nytta för insekter och fåglar som i sin tur kan bli till nytta för grödorna. I en ny vetenskaplig studie beskrivs en del av dessa nyttor.

Senaste åren har det kommit flera rapporter om minskande populationer av insekter. Det är problematiskt då cirka 35 procent av den globala växtodlingen är beroende av pollinering som utförs av främst insekter. En positiv sak är projektet Hela Sverige blommar som koordineras av Hushållningssällskapet och tillsammans med lantbrukare och sponsorer skapat många mil med blommande kantzoner längs fält, som många kunnat se när de kört bil genom landet. Polska forskare har i en ny vetenskaplig publikation sammanställt andra forskares studier om funktionen hos blommande kantzoner. De har bland annat försökt urskilja skillnad i funktionen mellan ettåriga och fleråriga blomkanter, breddens och artsammansättningens betydelse.

Ettåriga blomkanter

Flera studier visar att ettåriga blomkanter kan minska behovet av insekticider i höstvete och oljeväxter genom att rovinsekter uppförökas i blomkanten. Ettåriga blomkanter riskerar att blomma lite väl sent för att solitärbin och getingar ska ha maximal nytta av dem. Å andra sidan gör det faktum att de är ettåriga att det finns en bar jordyta med bra förutsättningar för spindlar och skalbaggar att förflytta sig och jaga sina byten. En nackdel med ettåriga blomkanter är att en del av de insekter som levt i dem under sommaren söker sig ner i jorden för att övervintra och många klarar sig inte, om blomkanten plöjs ned på hösten.

Fleråriga blomkanter

Generellt blir artrikedomen och förekomsten av insekter större i blomkanter när de blir äldre. I en studie upptäcktes att artrikedomen av bin och fjärilar ökade tre- till femfaldigt i en trakt när blomkanterna tilläts bli äldre än två år. Att blomkanten finns kvar över vintern gör också att en del insekter hittar möjlighet att övervintra där.

Har bredden betydelse?

De studier som sammanställs har rört tre till åtta meter breda blomkanter. En studie visar att redan vid tre meters bredd gynnas nyckelpigor och arter i insektsfamiljen svävflugor så pass att de håller tillbaka bladlöss i närliggande fält. Författarna tycker att det är en fördel med minst sex meters bredd för att minska risken för vindavdrift av växtskyddsmedel från andra fält. Om zonen innehåller höga växter, vilket kanske är vanligare vid fleråriga blomkanter, kan de höga växterna fungera som barriär för sporer av skadesvampar som driver med vinden. Till sist påminner forskarna om att bredare zoner gynnar fåglar som också kan vara bondens allierade i skyddet av grödorna. En smal blomkant ger fåglarna otillräcklig skydd från rovfåglar.

Utöver faktorerna ovan beskrivs i sammanställningen utförligt hur sammansättningen av växtarter i blomkanten påverkar insekterna.

Källa: Flower Strips and Their Ecological Multifunctionality in Agricultural Fields. Agriculture 2022, 12. Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Hur påverkar ett allt varmare klimat markstrukturen?

    Forskare vid bland annat SLU har undersökt hur klimatförändringarna kan förväntas påverka markstrukturen, något som har betydelse för bland annat jordens förmåga att hålla kvar näring och vatten. Resu...

  • Så mycket ökar skörden med högre kolhalt

    En unik svensk studie kvantifierar sambandet mellan markens kolhalt och avkastning. Under 20 års odling av majs på lerjord ökade skörden med 16 procent för varje procentenhet högre kolhalt i marken. D...

  • Nu kan gårdsstöd sökas även för trädjordbruk

    Från och med i år blir det möjligt att söka gårdsstöd för vissa typer av trädjordbruk. Trädjordbruk, eller det engelska begreppet agroforestry, står i fokus för två nya skrifter från Jordbruksverket r...