Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Nästan var sjätte hektar i tyska Niedersachsen odlas med fång- eller täckgröda som har bidragit till minskad kväveutlakning. Foto: Janne Andersson

Läckageminskning av fånggröda förtogs av ökad djurhållning och mer majsodling

Nästan var sjätte hektar i tyska Niedersachsen odlas med fång- eller täckgröda som har bidragit till minskad kväveutlakning. Samtidigt har djurhållningen ökat och vallar plöjts upp för ökad majsodling vilket har motverkat en stor del av nyttan med fånggrödan.

I den tyska delstaten Niedersachsen finns ungefär lika mycket åkermark som i hela Sverige. Det är med andra ord en delstat med mycket jordbruk och en omfattande djurhållning och många biogasanläggningar. Delstaten har länge haft problem med höga nitrathalter i grundvattnet och samtidigt finns det många kommunala vattentäkter. Redan på 1990-talet startades organiserade samarbeten mellan dricksvattenleverantörer och lantbrukare med mark i täktområdet. En avgift lades på vattentaxan till befolkningen – en så kallad wasserpfennig – och den används för att bekosta åtgärder i växtodlingen som skyddar vattnet. En av de mest populära åtgärderna blev att odla fånggrödor.

I en ny vetenskaplig uppsats utvärderas odlingen av fång- och täckgrödor under de senaste 30 åren i Niedersachsen. Definitionen som forskarna använder är att catch crops odlas i syfte att minska kväveutlakning medan cover crops odlas i syfte att motverka jorderosion. De sammanfattas i begreppet C&C crops.

Tre anledningar till omfattande odling av fånggrödor

Odlingen av fånggrödor har ökat kraftigt i omfattning sedan 1990-talet och uppgår numera till cirka 400 000 hektar. Det är betydligt mer än de svenska cirka 70 000 hektaren men definitionen av grödorna skiljer sig åt. I rapporten framgår att det finns tre anledningar till att så stor areal odlas med fånggrödor:

  • Ekonomiskt stöd från vattenleverantören till fånggröda i områden med grundvattentäkter
  • Stöd till fånggröda som miljöersättning i CAP (som i Sverige)
  • C&C crops som ekologisk fokusareal (EFA)

En annan viktig skillnad mot svenska förhållanden är att höstgödsling tillåts. Om C&C odlas ovanpå ett grundvattenmagasin i bra skick tillåts 60 kg N per hektar. Om det finns hög halt nitrat i grundvattnet tillåts ingen höstgödsling såvida inte grödan ska användas som foder eller om fastgödsel sprids i en giva av maximalt 120 kg N per hektar.

Goda resultat men inte tillräckligt

Odlingen av C&C har minskat kväveutlakningen och har tillsammans med andra miljöåtgärder visat sig i sjunkande halter av nitrat i grundvattnet. Samtidigt har antalet lantbruksdjur ökat under den här perioden vilket har lett till att mer stallgödsel sprids på åkermarken. Om det inte görs rätt kan det öka kväveutlakningen. En annan faktor är att odlingen av majs ökat. Majs används både som ensilage till mjölkkor men också som ingrediens till biogasproduktion. En del av den ökade majsodlingen har skett genom att vall plöjs upp, vilket i sig kraftigt ökar utlakningen. Sammantaget har dessa olika faktorer motverkat miljönyttan av den kraftigt ökade odlingen av fånggrödor under tre decennier.

Källa: Catch Crops in Lower Saxony—More Than 30 Years of Action against Water Pollution with Nitrates, Agriculture 2022, 12( 4), 447. Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter