Spridning av gips på åkermark

I dagsläget finns det endast små motiv för att sprida gips på åkermark under svenska förhållanden enligt en ny rapport från RISE. Trots innehåll av kalcium höjer det inte pH eller förbättrar markstrukturen. På vissa jordar kan en positiv effekt erhållas.

Årligen uppstår över 2 miljoner ton gipssavfall i byggindustrin i Europa varav cirka 100 000 ton i Sverige. Med en generell ambition om ökad cirkularitet ställs frågan om spridning av gipsmjöl på åkermark kan vara en bra användning. En grupp forskare på RISE har gjort en kunskapssammanställning om för- och nackdelar med spridning av gips på åkermark. Sammanställningen gjordes inom ramen för projektet Gipsets väg tillbaka och har till stor del fått göras på studier från andra länder.

Gips som gödningsmedel

Den kemiska benämningen på gips är kalciumsulfat. Det är ett salt som bildas när svavelsyra och kalk reagerar och bildar kristaller. Det består av cirka 23 viktprocent kalcium och 19 viktprocent svavel. Gips löser sig snabbt i jorden och tillförseln av kalcium med gips kan få en positiv effekt på vissa jordar. Det gäller även tillsatsen av svavel om grödan behöver det. På sura jordar kan det förekomma att aluminiumhalten är så hög att den hämmar rottillväxten och under sådana förhållanden har gips visat sig lindra problemet.

Gips som jordförbättringsmedel

Eftersom gips innehåller kalcium är det lätt att tro att det höjer pH i marken likt kalkning med vanlig jordbrukskalk eller som vid kalkning av försurade sjöar. Men kalcium i gipsform har inte den effekten. Det är också viktigt att inte blanda ihop gips med den kalk som används som strukturkalk då gips inte ger samma murningseffekt mellan lerpartiklar.Men samtidigt finns studier från andra länder som visar positiva effekter på flera av markens egenskaper om gips tillsats på kompakta lerjordar eller på jordar med pH över sju. Om gips från byggavfall överhuvudtaget ska spridas på åkermark måste det vara helt fritt från byggrester som lim, färg, tapet, kartong, silikon och annat som kan innebära förorening av jorden.

Gips för renare vatten

En annan frågeställning är om gödsling med gips kan minska utlakningen av fosfor från åkermark. Även inom detta område finns få försök men ett som återges ofta är det finska SAVE-projektet. I vattendraget Savijokis närhet spreds gips på cirka 1 500 hektar åkermark. Resultaten visade att förlusterna av löst fosfor minskade och effekten bedöms finnas kvar i fem år. Det gick däremot inte påvisa någon ökad avkastning av grödorna men heller inte några negativa effekter på odlingen av spridningen. En bieffekt i naturen var däremot att utlakningen av sulfat från marken ökade och halten sulfat ökade i vattnet Savijoki. Det är något att hålla ögonen på i sura områden där sulfathalten redan är hög.

Källa: Gipsavfall från bygg- och rivning, gipsanvändning inom jordbruk och vattenvård: Kunskapssammanställning. Mikael Theorin och Fereshteh Pourazari. RISE Rapport 2022:27 Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann