Svårt nå växtnäringsmålen i Green Deal enligt forskare

Det blir svårt att nå målen i EU:s Green Deal om att halvera näringsläckaget till 2030 skriver tre forskare i en ny vetenskaplig publikation. De ger också goda råd om hur arbetet framåt kan göras.

Ett av målen i EU:s Green Deal är att halvera näringsläckaget av kväve och fosfor till år 2030. I en ny vetenskaplig uppsats diskuterar tre forskare, varav en från Sveriges lantbruksuniversitet, möjligheten att nå det högt ställda målet.

Möjligheterna i nya CAP

Forskarna är tydliga med att det är bra och nödvändigt med högt ställda miljöambitioner i Europa. EU har också stor tilltro till att den nya jordbrukspolitiken (CAP) från 2023 kommer spela en viktig roll i att nå målet om en halvering av näringsläckaget. Men det gäller att de konkreta åtgärderna med exempelvis eco-schemes i nya CAP verkligen är effektiva. Forskargruppen uttrycker tveksamhet när de skriver att många av de aktuella åtgärderna redan erbjudits lantbrukare i tidigare CAP-perioder eller så finns åtgärderna med i Nitratdirektivet. När det gäller de nya ettåriga eco-schemes så är det stor bredd i vad de handlar om och endast ett fåtal riktas mot näringsläckage. Sammantaget ser forskarna svårigheter med att klara en halvering redan till 2030.

Tänk så här

Forskarna menar att mål om minskat näringsläckage måste ses i hela avrinningsområdet med ett brett spektrum av åtgärder. Exempelvis kan förrådet av fosfor i jorden i vissa fall behöva minska för att jorden på sikt ska läcka mindre. Och diken kan behöva restaureras och likaså områdena kring dem. I nästa programperiod med CAP blir det obligatoriskt för länderna att erbjuda lantbrukarna ett planerings- och beräkningsverktyg – Farm Sustainability Tool for Nutrients. För att bättre förstå mekanismerna bakom näringsläckage i sitt avrinningsområde föreslår forskarna att lantbrukarna också erbjuds ett Catchment Sustainability Tool for Nutrients.

Också en fråga om skala

Forskarna påpekar att målet om att halvera näringsläckaget gäller för både kväve och fosfor även om de har olika funktion med ekologiska effekter i vattenmiljön. Dessutom behöver det tänkas igenom vilken skala som är viktigaste att ha mål för. Ett lantbruk kan vara en rimlig skala då det oftast sköts eller styrs av en och samma person. Men en viss minskning av näringsläckaget på en gård innebär inte samma minskning i vattnet som avvattnar det aktuella avrinningsområdet. I uppsatsen används ett exempel från ett 740 hektar stort avrinningsområde i Sverige där alla fält strukturkalkades. Minskningen i fosforläckage från enskilda fält var upp till 80 procent medan minskningen i vattendraget var 15 procent.

Halvering även på 1980-talet

Green Deal-liknande initiativ har sedan tidigare föreslagits i bland annat USA, Storbritannien, Sydkorea, Kanada och Australien men få har trätt i kraft. Mål om att på kort tid halvera näringsläckage och näringsbelastning på vattenmiljöer har också prövats tidigare. Den 15 februari 1988 antogs en så kallad ministerdeklaration av miljöministrarna i länderna runt Östersjön om att halvera kväve- och fosfortillförseln till havet så snart som möjligt men senast till år 1995. Det målet nåddes inte men en halvering är samma mål som i Green Deal.

Källa: What is the deal with the Green Deal: Will the new strategy help to improve European freshwater quality beyond the Water Framework Directive? M.Z.Bierozaa, R.Bolbc, M.Glendelld. Science of The Total Environment. Volume 791, 15 October 2021 Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann