Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Foto: Janne Andersson

Hållbart växtskydd i fokus för ny utredning

Det är ett stort intresse för hållbarhetsfrågor. Inte minst livsmedelsföretagen vill hitta indikatorer inom olika områden som kan mätas och följas upp. En workshop och en kommande rapport ger förslag inom växtskyddsområdet. "Hållbart växtskydd" är något vi ska utveckla, både enligt den svenska livsmedelsstrategin och EU:s strategi "Från jord till bord". Men det har saknats kunskap om vad som egentligen menas med ett odlingssystem med hållbart växtskydd. Det här är en kunskapslucka som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) nu ska fylla i ett uppdrag från Växtskyddsrådet.

Arbetet är nu i sluttampen och "Hållbart växtskydd" diskuterades i veckan på en workshop om hållbara odlingssystem som arrangerades av RISE Testbädd Digitaliserat Jordbruk och Ämneskommittén Odlingssystem inom SLU Fältforsk (inklusive Hushållningssällskapet) och SITES Lönnstorp.

Utgångspunkten för diskussionen var den kommande rapporten Odlingssystem med hållbart växtskydd som publiceras i december. Delar av rapporten presenterades av rapportförfattarna Ola Lundin på avdelningen för entomologi vid institutionen för ekologi och Hanna Friberg på institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU.

Syftet med arbetet har varit att sammanställa kunskap och information om odlingssystem med hållbart växtskydd och att föreslå åtgärder och insatser som ökar hållbarheten inom svenskt växtskydd på kort och lång sikt, men också att ta fram indikatorer som gör att vi kan mäta hållbarheten.

Hållbarhet innebär att väga in både miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter.

­– Det är först när vi har hållbarhet i alla tre dimensionerna som vi har en hållbar utveckling, förklarar Hanna Friberg. Relativt få studier och rapporter väger in alla tre dimensionerna på en gång, men de har ökat på senare år. Vad som inkluderas och vilken vikt olika faktorer får påverkar också vilka slutsatser man landar i, säger Hanna Friberg.

Forskarna har inte hittat några studier där växtskyddets hållbarhet i Sverige skattats jämfört med andra länder.

– Det är svårt att göra en jämförelse kring det här eftersom det inte finns någon systemöversikt av hur hållbart växtskyddet är, säger Ola Lundin.

För att förbättra hållbarheten i odlingssystemen behöver indikatorer utvecklas så att vi kan uppskatta hållbarheten i produktionen, menar forskarna. De ser också ett behov av att utveckla och använda nya växtskyddstrategier för att få ett tillförlitligt växtskydd även i framtiden med ett förändrat klimat, nya regelverk och andra förutsättningar.

– Med lämpliga indikatorer kan vi teoretiskt mäta och jämföra hållbarheten kopplad till växtskydd och generellt i odlingssystem, men i praktiken är det svårt att fånga in alla dimensioner och resultatet beror på vad vi mäter, säger Ola Lundin. Det kommer också att kräva avvägningar mellan olika dimensioner av hållbarhet.

Text: Teresia Borgman

Källa: Workshop om hållbara odlingssystem Länk till annan webbplats.

FAKTA HÅLLBART VÄXTSKYDD

Här är några exempel på vad som inkluderas i begreppet hållbart växtskydd.

Ekologisk hållbarhet

  • Förebygga stora populationer av ogräs och skadegörare
  • Läckage av växtskyddsmedel
  • Biologisk mångfald

Ekonomisk hållbarhet

  • Lönsamhet på gårdsnivå
  • Kostnader på samhällsnivå på grund av negativa hälsoeffekter av växtskyddsmedel
  • Sårbarhet på gårdsnivå och samhällsnivå

Social hållbarhet

  • Arbetsmiljö och att minimera risker hos lantbrukare och lantarbetare
  • Låg förekomst av farliga restprodukter från växtskyddsmedel i foder, livsmedel och dricksvatten
  • Arbetsglädje

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Rapport ger hårda fakta om riskerna med glyfosat

    Bekämpningsmedlet glyfosat är en fråga som diskuteras flitigt i Sverige och internationellt och där uppgifterna om miljö- och hälsorisker ibland går isär. För att underlätta för den som vill navigera ...

  • Ny skrift ger råd och tips om dagvatten och åkermark

    Dagvatten från tätorter, vägar och hustomter kan ställa till med en hel del bekymmer för både lantbruk och miljö om mycket vatten under kort tid rinner ut i diken som dränerar åkermark. I en ny skrift...

  • Ny vägledning om skydd av dricksvatten

    Kommunernas skydd av dricksvatten behöver bli mer riskbaserat och mindre standardiserat. Det är huvudbudskapet i en ny vägledning av Havs- och vattenmyndigheten. Om det finns stora risker i ett vatten...