Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
slangspridare med gasfot

Stigande kvävepris har gjort det allt viktigare att hushålla med kvävet och då Sverige inte klarar utsläppstaket för ammoniak ställs nu ytterligare krav på åtgärder för att minska utsläppen. Foto: Emelie Andersson

Ta vara på kvävet - god jordbrukarsed för att begränsa ammoniakförluster

Nu finns en uppdaterad skrift som beskriver den senaste kunskapen om åtgärder som minskar lantbrukets kväveförluster via ammoniakavgång. Stigande kvävepris har gjort det allt viktigare att hushålla med kvävet och då Sverige inte klarar utsläppstaket för ammoniak ställs nu ytterligare krav på åtgärder för att minska utsläppen.

Ammoniaken bidrar till försurning och övergödning när den så småningom faller ned på marken och i hav, sjöar och vattendrag. I skriften beskrivs enkla och praktiskt genomförbara åtgärder för att minska ammoniakförlusterna. Räkneexempel pekar också på att det finns mycket pengar att tjäna på att begränsa förlusterna och ger exempel på hur det kan ske i de olika stegen i produktionskedjan.

Varje land ska beskriva vad God jordbrukarsed innebär

Skriften omfattar det som vi i Sverige anser vara god jordbrukarsed för att begränsa ammoniakförluster utifrån våra åtaganden i Göteborgsprotokollet och EU:s takdirektiv. Takdirektivet styr hur mycket EU:s medlemsländer får släppa ut av olika luftföroreningar. Sverige klarade inte utsläppstaket för ammoniak 2020 och EU-kommissionen ställer nu krav på ytterligare åtgärder för att minska utsläppen.

Begreppet God jordbrukarsed (Good Agricultural Practice) beskriver de åtgärder som kostnadseffektivt skyddar miljön. De ska vara praktiskt och ekonomiskt genomförbara under de förhållanden som råder i respektive land. Åtgärderna är främst rekommendationer. Vissa åtgärder är dock reglerade i lag, vilket framgår i respektive avsnitt.

Ammoniak förloras genom hela produktionskedjan

Ammoniak förloras i stallet, vid lagring och spridning av stallgödsel, liksom via avgång från betesgödseln. Största förlustposten är spridning av stallgödsel följt av lagring, stallmiljön och bete. Det är viktigt att åtgärder sätts in i hela hanteringskedjan. Annars är det risk att det kväve man sparat i ett led kan gå förlorat i nästa.

Organiskt material som bryts ned, till exempel avslaget växtmaterial på en träda eller gröngödslingsvall, kan också ge ammoniakavgång, liksom vissa typer av mineralgödsel, främst urea- och ammoniakbaserade sådana. När man diskuterar åtgärder för att minska kväveförlusterna är det viktigt att ta hänsyn till helheten. Åtgärder som sätts in för att minska en typ av förluster, till exempel ammoniakavgång, kan i vissa fall leda till att andra kväveförluster såsom nitrat och lustgas ökar och även till avgång av växthusgasen metan.

Nyheter sedan tidigare publicerad version

Exempel på nyheter inom lagstiftningen under senare år är införandet av EU:s industriutsläppsdirektiv (IED) som syftar till att minska påverkan på människors hälsa och miljön. Större fjäderfä och grisanläggningar berörs, eftersom de klassificeras som industriutsläppsverksamheter.

Ny teknik beskrivs också i denna upplaga av God jordbrukarsed. Ett exempel på ny teknik är spridning av flytgödsel med släpfotsramp för snabb och effektiv markkontakt. Surgörning av gödseln för pH-sänkning är en annan teknik som tillämpas i till exempel Danmark men som kan vara av intresse även i Sverige.

I skriften finns hänvisningar till Greppa Näringens informationsmaterial i form av skrifter, praktiska råd och checklistor kring riskmoment och åtgärder för att minska ammoniakavgången. Hänvisning finns även till Gödselkalkylen, en webbaserad kalkyl kring miljöeffekten och värdet av stallgödsel och biogödsel i odlingen och hur det påverkas av valet av spridningsstrategi, dvs. spridningsteknik, tidpunkt och gröda.

Vem har nytta av informationen?

Skriften Ta vara på kvävet för att begränsa ammoniakförluster Länk till annan webbplats., riktar sig i första hand till jordbrukare, men även rådgivare och andra som arbetar med råd och tillstånd kring åtgärder som begränsar jordbrukets ammoniakförluster.

Jordbruksinformation 16:2023 kan laddas ner från Jordbruksverkets webbutik Länk till annan webbplats.

Frågor kan ställas till info@greppa.nu

Text: Stina Olofsson

Fakta: I Sverige stod jordbruket år 2022 för 90 procent av ammoniakutsläppen till luft och resten kom bland annat från avfallssektorn, industrin och transporter. Jordbrukets utsläpp avgörs av antalet djur, hur gödseln lagras, sprids och lagringstid samt användning av mineralgödsel som innehåller kväve. Inom jordbruket svarade lagring och betesdjurens gödsel samt spridning av stallgödsel på åkermark för drygt 78 procent av utsläppen av ammoniak år 2022. Ammoniak, utsläpp till luft (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev