Våtmarker kan vara effektiva och billiga i att rena vatten men det gäller att de blir placerade så att de får ta emot näringsrikt vatten och att deras storlek i förhållande till deras tillrinningsområde blir noga genomtänkt. Foto: Alexander Regner
Låg kostnadseffektivitet i många våtmarker
En SLU-studie av näringsreningen i 233 anlagda våtmarker visar mycket stor variation i hur mycket kväve och fosfor som renas. Det finns effektiva våtmarker men många har låg näringsretention. Både placeringen i landskapet och dimensioneringen behöver bli bättre.
Det har anlagts cirka 13 000 hektar våtmarker sedan 1990 enligt en ny studie av SLU och anläggningen fortsätter. En del våtmarker renar vatten bra medan en del inte gör det och en del som anlagts för länge sedan kan ha vuxit igen. I en ny studie undersöktes kostnadseffektiviteten i anlagda våtmarker med måttet kronor per kilogram kväve och fosfor. I ett avrinningsområde i Sörmland valdes 144 konstruerade våtmarker ut och de hade en vattenyta på sammanlagt 576 hektar. I ett område i Skåne undersöktes 89 våtmarker med en sammanlagd vattenyta på 78 hektar.
Större andel åkermark ger mer näring till våtmarken
I båda studieområdena återfanns mycket stor variation i hur mycket kväve och fosfor som rann till våtmarkerna. Det fanns ett samband mellan andelen åkermark i våtmarkens tillrinningsområde och mängden kväve och fosfor som tillfördes. I västra området var det ett starkt samband mellan N och andelen åkermark men ett svagt samband för P. I östra området var istället sambandet mellan andel åkermark och fosfor starkare än för kväve.
Retention och kostnadseffektivitet
Om våtmarker med en beräknad negativ retention sorterades bort återstår en medianretention på 236 kg kväve per hektar våtmark i området i Södermanland och 518 i området i Skåne. Motsvarande medianvärde för fosfor var endast 2 kg per hektar och för kväve, 6 kg per hektar. Medelretentionen (minskningen) av kväve var 47 kg för området i Sörmland och 373 kg kväve per hektar för Skåne. Och för fosfor var medelretentionen 9 och 32 kg per hektar för Sörmland och Skåne. I studien har forskarna räknat med att en våtmark kostar i medeltal 350 000 kronor per hektar i konstruktionskostnad. Fördelat över 20 år blir årskostnaden 17 500 kronor per hektar.
Det ger en medelkostnad på cirka 27 000 kronor per kg kväve i området i Södermanland och cirka 4 000 kronor för området i Skåne. Det är dock viktigt att påminna om att våtmarker är multifunktionella och ger fler nyttor än bara minskad övergödning varför hela kostnaden i praktiken inte ska belasta övergödningsfunktionen men denna studie avsåg övergödning.
En del är supervåtmarker
Spridningen i retention och i kostnadseffektivitet är mycket stor och i de bästa våtmarkerna, som utgörs av cirka hälften av de studerade våtmarkerna i Skåneområdet, är kostnaden lägre än 100 kronor per kg kväve. Det är av samma storleksordning som exempelvis att minska kväveutlakningen genom att odla fånggrödor. Våtmarker kan vara effektiva och billiga i att rena vatten men det gäller att de blir placerade så att de får ta emot näringsrikt vatten och att deras storlek i förhållande till deras tillrinningsområde blir noga genomtänkt.
Text: Markus Hoffman
Kontakt
Dela
Prenumerera på nyhetsbrevet
Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?